Neverwhere

Författare: Neil Gaiman

Det finns många versioner av Neil Gaimans Neverwhere, men detta ska enligt uppgift vara den slutgiltiga, i svensk översättning. Den är utgiven på Bonnier Carlsens förlag och har kommit ut som ungdomsbok, trots att författaren själv skriver i förordet: "Det jag ville göra var att skriva en bok som skulle betyda för samma sak för vuxna som de böcker jag älskade när jag var liten". Gaiman själv har alltså inte haft intentionen att skriva för barn. Jag tycker inte heller att detta är någon barnbok. Det är en illustrerad bok för vuxna, som också kan passa ungdomar.

Neverwhere var först en tv-serie för BBC. Under tiden serien spelades in skrev Gaiman om den till roman för att få ha kvar alla sina idéer så som han själv såg dem i huvudet. Romanen gavs också ut av BBC. Senare kom det ut en omskriven amerikanska version som kanske inte heller blev som Gaiman sett allt i sitt huvud från början. Därav denna, förhoppningsvis slutgiltiga version, som är en hopsamling av olika utkast, både det brittiska texten och den amerikanska.

Vi får följa Dörr och hennes äventyr i det undre London, där hon jagas av de fasansfulla mr Croup och mr Vandemar och söker efter svaret på gåtan om vem som mördat hennes familj, och varför. Dörrs vägar korsas oavsiktligt med Richard Mayhews. Han hjälper henne och det borde han nog inte ha gjort. Obönhörligt dras han ned i det undre Londons grymma och svårbegripliga värld och förlorar därigenom sin plats i det vanliga London.

Det är både underhållande och spännande. Neil Gaiman älskar att berätta och det märks. Han älskar sina karaktärer och han älskar London, särskilt den fantasieggande världen under staden med kloaksystem och hemliga katakomber. Boken innehåller både mycket humor, hjältemod och vänskap men också många grymma och äckliga scener.

Jag står fast vid att det inte är någon ungdomsbok, men för en ung människa som inte ryggar för otäcka tortyrscener eller är road av grubblerierna hos en brittisk man i yngre medelåldern, kan den absolut passa.

Arvejord

 

Författare: Maria Turtschninoff

När Turtschaninoff för första gången vänder sig till vuxna läsare gör hon det genom att återvända från de världar långt borta dit hon tagit oss i böckerna som kretsar kring det Röda klostret och berättelsen om steppklanerna i Anaché, Här befinner vi oss i Österbotten i Finland, mitt i skogen, på ett litet hemman som vi får följa från 1600-talet till nutid. Där finns arvejorden, den som befolkats av släktled på släktled.

Vi följer människorna på Nevabacka från soldaten som röjer sitt nybygge till Anna som återvänder till gården efter sin mammas död. Nevabacka har sett generationer födas och dö, krig komma och gå. Den har gått från att vara framtid och födkrok till att vara minnen, dåtid, något som man vårdar för nöje snarare än för nytta.

Hela tiden existerar människorna på Nevabacka till stor del på naturens villkor. Och de som råder i skog och mark finns aldrig långt borta. De ser till människorna i husen. Hjälper när det behövs. Hotar och hämnas när det finns skäl.

Boken sträcker sig över fyra sekel och medan tiden går och vi får se generationer komma och gå, blandar Turtschaninoff berättarstilarna. Det är prosa, brev- och dagboksform och lyrik. Det är fint gjort. Författaren låter oss vara med i skogen, lukta mossan, njuta av solnedgången över mossen, lingonen på åsen, höra de höga trädens sus och fåglarnas läten.

När jag ifrågasätter hur bra bästsäljaren När kräftorna sjunger egentligen var, säger många att de älskade den för de underbara naturskildringarna av träskmarkerna. Med tanke på hur många som verkligen verkar älska fina naturskildringar i en roman så finns det alla möjligheter för Maria Turtschaninoffs roman att bli en internationell braksuccé, för här spelar den österbottniska naturen huvudrollen. Den är konstanten vi följer medan människorna passerar förbi, också de mycket fint skildrade. Boken också sällsynt vacker med skogsgrönt omslag och inramad av Sanna Manders svartvita illustrationer.

Turtschaninoff lyckas skildra flyktigheten i ett människoliv, det tillfälliga i allt människan lägger sin hand vid, och samtidigt teckna de som befolkar naturen och skogen både ingående och med kärlek. Resultatet blir både spännande och vackert.

Passar gymnasiet.

Hajar i räddningens tid

 Författare: Kawai Strong Washburn

Hajar i räddningens tid är Kawai Strong Washburns debutroman. Författaren är född och uppvuxen på Hawaii och det är också här boken utspelar sig.

Sjuårige Nainoa faller överbord under en båtutflykt, men räddas mirakulöst av hajar som bär honom tillbaka till sin mor. Det tros vara ett tecken från de gamla hawaiianska gudarna. 

Efter denna händelse visar det sig att Nainoa fått övernaturliga krafter att hela den som är skadad eller sjuk. Människor från hela ön börjar flockas till familjens fattiga hem för att söka hjälp av Nainoa. 

Miraklet är inte bara en gåva utan också en tung börda och ett ansvar att bära för Nainoa. Allt i familjen kretsar kring honom. Föräldrarna använder honom för att tjäna extrapengar och syskonen hamnar ständigt i skuggan av sin mirakelbror. 

Vi får följa familjen från 1995 till 2009. Mamman inleder med sin historia och sen växlar perspektivet och kapitlena varvas mellan syskonen och mamman. Dean är äldst och spås en lysande basketframtid. Nainoa är mellanbarnet och Kaui är syster och yngst. 

Under dessa år växer syskonen upp och flyttar alla till fastlandet för att studera. Familjemedlemmarna berättar om sina liv och sina relationer till varandra. Det är gripande, vackert, sorgligt och skildrar hur myter och traditioner präglar en annars modern familj. 

Norstedts. 362 s. 

Vänligheten

Författare: John Ajvide Lindqvist

En dag står det en låst, gul container i Norrtälje hamn. Ingen vet hur den kom dit eller vad den innehåller. När Containern så småningom öppnas görs en makaber upptäckt. Containern innehåller också något annat, något som sipprar ut och sprider sig i staden och gör Norrtälje till en allt mörkare, dystrare och ovänligare plats. 

Max och Johan är barndomsvänner och nu i 30 årsåldern. Båda provade lyckan i Stockholm efter studenten men har av olika anledningar återvänt till Norrtälje. På fritiden spelar de minigolf eller pokémon go. Det är när de spelar pokémon go som de träffar bästisarna Siw och Anna för första gången. Det är Siw som dragit med sig Anna på pokémonjakt, Anna hade hellre stannat hemma och druckit vin. Johan tycker inte alls om de två jämnåriga kvinnorna, men Max och Siw börjar prata. Det kommer så småningom visa sig att Max och Siw har något mycket speciellt gemensamt och båda vet att något fruktansvärt håller på att hända med deras hemstad.

Vänligheten är en drygt 700 sidor lång bladvändare. En både spännande skräckroman och en träffsäker samtidsskildring. Passar för gymnasiet och uppåt.

Ordfront förlag, 715 s.

Institutet

.

Författare: Stephen King

Luke Ellis är på många sätt som vilken tolvåring som helst – han älskar att vara med sina kompisar, spela tv-spel och äta pizza. Men han har också alltid vetat att han är speciell. Han är extremt intelligent och har fått hoppa över flera klasser i skolan. Endast tolv år gammal har han nu blivit antagen till två universitetsutbildningar vid två av USAs mest ansedda universitet och planerar att läsa dessa parallellt, vilket hans lärare inte tvivlar på att han kommer att klara av. Dessutom händer det ibland märkliga saker runt Luke. När han är upprörd kan föremål förflytta sig, falla till marken och gå sönder utan att han rört vid dem. Men detta är inte något som han själv eller hans föräldrar lagt särskilt stor vikt vid. Men det visar sig att det finns andra människor som länge haft koll på Luke och som är intresserade av honom just på grund av detta.

En dag kidnappas Luke och hamnar på Institutet – en byggnad belägen djupt inne i Maines skogar. På Institutet träffar Luke andra barn som också blivit kidnappade. Det visar sig att alla barnen besitter särskilda förmågor – vissa har telepatiska förmågor medan andra, som Luke, har så kallad telekinetisk förmåga. De barn som varit på Institutet längre än Luke berättar att de regelbundet utsätts för obehagliga experiment av de vuxna som arbetar på Institutet men ingen vet varför de är där och vad experimenten har för syfte. Luke får också veta att alla barn så småningom förflyttas till en del av Institutet som kallas för ”den bakre hälften”, men vad som händer när man kommit dit är det inte heller någon som vet.

Institutet är en spännande, skrämmande och välskriven skräckroman och har många beröringspunkter med flera av Stephen Kings tidigare romaner. Romanen väcker flera intressanta tankar om hur vi människor rättfärdigar onda handlingar: är det rätt att låta några människor få lida för att fler ska få det bättre? Även om Institutet är en roman med övernaturliga inslag, är det en roman som i mångt och mycket både handlar om människans bitvis mörka historia och om vår samtid.

Passar för gymnasiet och uppåt.

Albert Bonniers Förlag, 672 sidor.

Wilder Girls

Författare: Rory Power

För 18 månader sedan kom vad som i boken benämns som The Tox till flickskolan på ön Raxter – ett virus som först orsakade att en del lärare dog och sedan även tog sin i elevernas kroppar för att antingen döda flickorna eller förvandla deras kroppar fullständigt. Det är därför bestämt från högre nivå att skolans elever och den personal som återstår ska hållas isolerad, i karantän, i väntan på botemedel och att ingen får gå utanför det stängsel som omgärdar skolan. Utanför stängslet finns det dessutom djur som drabbats av The Tox och därför blivit ännu farligare än förut. Ingen elev, förutom de som har uppdraget att hämta den mat som staten skickar till skolan, vågar bryta mot ordern – de är helt utlämnade till sig själva och varandras nya kroppar. Dödsfall och slagsmål är en del av vardagen.

Berättelsen utspelar sig utifrån Hetty och Byatts perspektiv, två personer som varit oskiljaktiga sedan första dagen på flickskolan. Till deras gäng hör också svåråtkomliga Reese som, enligt Hetty, kommer överens med Byatt men verkar förakta Hetty. Men när Byatt försvinner har Hetty inget annat val än att försöka hitta henne – tillsammans med Reese. Är de beredda att bryta karantänen för att rädda Byatt? Vågar de ta sig utanför stängslet?

Boken är ofta obehaglig, stundtals väldigt otäck och spännande. Den är vackert skriven och läsaren kommer karaktärerna nära . Jag vill både vara kvar på och lämna ön Raxter så fort som möjligt. Många har beskrivit boken som en feministisk och queer version av Flugornas herre. Författaren lyckas väldigt väl med att skriva fram en skräckhistoria där vänskap och kärlek ändå får ta plats och ha lika många dimensioner som de fenomenen har i det verkliga livet. 

Boken är än så länge inte översatt till svenska. Passar absolut från gymnasiet och uppåt, kanske till och med kan läsas i lite tidigare årskurser än så. 

Delacorte Press 368s.

Malamander

Författare: Thomas Taylor

Vad är mer oroande än en badort på vintern, när alla turister åkt hem, vinterstormarna viner och havsröken kryper in? Kvar finns originalen, de övergivna hotellen och öde attraktionerna. Thomas Taylors första bok som blivit översatt till svenska utspelar sig på just en sådan plats, Avgrundens Havsbad (som heter Stavgrundens Havsbad på sommaren, innan höststormarna blåst bort S och T på skylten). Berättare är Herbert Lemon, hittegodsansvarig på Hotell Pärlbåten och själv hittebarn. Han uppsöks av den likaledes föräldralösa Violet Parma, som återvänder till Avgrundens Havsbad för att lösa gåtan med sina föräldrars försvinnande. I centrum för historien står legenden om Malamandern, ett ohyggligt havsvidunder som sägs ha sin hemvist just i den här badorten.

Det är en trevlig berättelse, framförd med humor och distans. Vi får möta många spännande karaktärer i det här lagom rafflande äventyret som passar fint som högläsning i årskurs tre till fem.

Modernista, 268 sidor.

Knäckarbanketten

Författare: Sara Bergmark Elfgren
Illustratör: Emil Maxén

Något så otidsenligt som en klassisk konstsaga i påkostad utgåva piggar alltid upp. Rabén & Sjögren har gjort sig kända för att satsa på bra högläsningsböcker med frikostiga illustrationer och detta är ännu ett exempel. Tidsmässigt befinner vi oss i den svulstiga barocken och skådeplatsen är en stad där två rivaliserande tvillingbröder härskar på var sin sida om en mur. De struntar i invånarnas väl och ve, istället satsar de alla resurser på att överträffa varandra. När hertig Ludbert ordnar en storslagen bankett för att slutgiltigt knäcka sin bror hertig Odert, bestämmer sig denne för att sabotera banketten. Det är en berättelse med flera av sagans klassiska ingredienser: en kökspojke som blir hjälte, den yngsta prinsessan som är fiffig och modig som få, det magiska talet tre, monster och fantastiska sagodjur, godhet som lönar sig, ränker och rackarspel. Men också mer oväntade inslag som syskonkärlek, en spirande revolution och en hel del andra roliga detaljer.

Författaren Bergmark Elfgren har sedan debuten med Cirkeltrilogin skrivit både bilderböcker, serieböcker och fler tonårsböcker. Illustratören Maxén är mindre känd men har haft viss framgång med serieböckerna om Stor-Jobal Krokjala. Knäckarbanketten en passar som högläsning i årskurs ett till fyra.

Rabén & Sjögren, 139 sidor.

Dödvatten

Författare: Lena Ollmark

Vera träffar Max på ett behandlingshem för ungdomar med psykiska problem. Båda är traumatiserade av sorgen efter en nära anhörig som drunknat. Veras mamma som gått genom isen och Max tvillingsyster Julia som dött i en segelolycka. I denna likhet finner de varandra trots att de i övrigt är så olika man kan tänka sig. Vera kommer från små omständigheter och svåra förhållanden med en mamma som  lidit av psykisk ohälsa medan Max kommer från en till syner perfekt överklassbakgrund och hennes döda syster var en känd influencer. Vera har aldrig haft någon riktig bästis innan och njuter av att komma nära Max och Max finner tröst i Veras mörker. Så när Max erbjuder Vera att följa med till familjens semesterparadis på en skärgårdsö över sommaren tackar Vera genast ja.

På Saltöga gård visar det sig dock vila flera mörka hemligheter under den glittriga, polerade fasaden. Samtidigt som familjen ordnar sitt årliga seglarläger för barn känner sig Vera allt mer obehaglig till mods. Saker dyker upp i hennes rum och hon märker att Max ibland döljer saker för henne. Och hela familjen tassar som katten kring het gröt kring frågan om Julias tragiska olycka och död.

Själva spökerierna är mer nedtonade i den här boken än vad vi vanligtvis väntar oss i en bok av Lena Ollmark. Den verkliga faran lurar här i människohamn, det som döljs under ytan, här symboliserad i vattenytan med dess dolda mörka djup. Men det finns också ett spel med fasader, den artiga och polerade överklassfernissan eller den glada käcka bilden i sociala medier och det otäcka i att aldrig vara säker på vad som lurar bakom den. Samtidigt är det också en bok om mänskliga relationer och om psykisk ohälsa bland unga, ett aktuellt och angeläget ämne. Allra sista meningen lämnar oss sprattlande på kroken - vad är det egentligen som har hänt? Skickligt och spännande skrivet.

Passar övre delen av mellanstadiet och högstadiet.

B.Wahlströms, 252

Vittran

Författare: Annalena Hedman
Illustratör: Sofia Falkenhem

Det är sommarlov i den lilla byn mitt i ingenstans. Alla är samlade för att se den fantastiska VM-finalen i herrfotboll, tänk att Sverige tagit sig ända dit! Men fotbollsfesten får ett snöpligt slut, Sveriges storstjärna Herman Manieri gör självmål och svenskarna förlorar matchen.

Några dagar senare är bröderna Hannes och Emil ute och går i skogen. De är utlockade av granntantens mystiska berättelser om skogsfolket vittra. Dubbla regnbågar har synts och det ät ett tecken på att något magiskt är i görningen. Plötsligt känner de lukten av brandrök och smyger närmare en samling av små söta kojor i en glänta i skogen. Vem håller till där? Kan det vara vittra?

Det här är en berättelse om en by som samlar sig kring ett projekt. Glesbygdsromantik skulle man kunna kalla det för, det är en oerhört händelserik historia med en mängd intressanta karaktärer och original. Det övernaturliga spåret, de dubbla regnbågarna och vittrafolket, är mest en överbyggnad som egentligen känns onödig. Berättelsens kraft ligger i de människor vi möter, hur de hjälps åt, tar saker och ting i egna händer och skapar sina egna öden.

En händelserik och positiv historia som passar som högläsning på lågstadiet och egen läsning på mellanstadiet.

Natur & Kultur, 174 sidor.

Den svarta boken

Författare: Peder Nääs Sundemyr

Den svarta boken är ännu en av dessa berättelser som först kommit ut som ljudbok på en ljudboksapp och sedan fått ett till liv som tryckt bok. Jag har tidigare skrivit om Skuggan i spelkoden och Sanningen om Ester Gråbergs försvinnande och det blir uppenbarligen allt vanligare. I vissa av dessa berättelser blir spåren av att den är avsedd att avnjutas avsnittsvis och med en stark topp på slutet av varje del för att locka til lyssning på nästa lite störande för läsandet. I den här boken är det inte något problem eftersom den håller spänningen från början till slut.

Vi möter Gabriel som varit svårt mobbad och också misshandlad på sin skola i Stockholm men som nu fått chansen att börja ett nytt liv på Frösön. Under ytan kan man läsa att familjens brådstörtade flytt (varken mamma eller pappa har hunnit få något jobb på Frösön än) varit ett sätt att komma ifrån sonens plågoandar. Men det går ganska trögt för honom med kompisar på Frösön också. Han har är rädd att bli mobbad som tidigare och har inga sociala skills, har aldrig varit populär och blir det inte här heller. Den enda han vill bli kompis med är Ida som han är lit kär i men henne stöter han ifrån sig genom sitt märkliga beteende.

Istället tar något annat plötsligt upp hans intresse, han hittar en svart bok som visar sig ha skrämmande magiska egenskaper. Egenskaper som Gabriel ganska snart börjar utnyttja. Och som alltid när man är i kontakt med den riktigt mörka magin är det ganska lätt att gå över gränsen, vilket Gabriel gör.

Det är en otäck rysare med ett slut utan försoning som debutanten Peder Nääs Sundemyr skrivit ihop. Ett ämnen för det årliga "hur hemskt får man egentligen skriva för barn"-seminariet på Bokmässan kanske. Den passar  mellanstadiet, men inte för lättskrämda.

B.Wahlströms, 188 sidor.

Någon dag

Författare: David Levithan

Efter storsuccén med Jag, en  som kom på svenska 2013 kommer nu tredje boken från Ens och Rihannons universum. Första boken berättade historien ur den kroppslösa Ens perspektiv medan andra, En annan dag berättades ur highschooltjejen Rihannons. Det är kärlekshistorian mellan En och Rihannon som är händelsernas katalysator men båda berättelserna lämnar många lösa trådar och i den här boken försöker David Levithan låta många olika röster komma till tals för att få ett ordentligt avslut på historien. Vi får återträffa En och Rihannon, men också Nathan, killen vars kropp En var i och som trodde sig ha varit besatt av djävulen, X, en annan kroppsskiftare som inte har en lika altruistisk inställning till sitt liv som En har, flera andra kroppsskiftare som flikar in sina berättelser i enstaka kapitel och anonyma personer som chattar med varandra i webbforum. Det blir lite spretigt. Men kanske var detta enda sättet att ge berättelsen om En ett fullständigt och begripligt avslut.

Precis som i de tidigare böckerna diskuterar Levithan frågor om identitet, könsidentitet, genus och kroppens betydelse. Frågor om etik och moral blir också viktiga: vem väljer vi att vara, hur vill vi forma våra liv för att göra så mycket gott som möjligt för oss själva och andra och är det möjligt att utforska helt nya vägar för hur vi lever och är tillsammans? Det är inte alls i klass med Jag, En men ändå helt klart läsvärt. För att få veta hur det går för alla och för de filosofiska funderingarna.

Gilla böcker, 444 sidor.

Skuggan

Författare: Helen Ekeroth

Huvudpersonen Nuwa ljuger sig in på drakberidarskolan. Hon är outsider och underdog bland många av de andra eleverna som kommer från huvudstaden och känner folk vid kejsarens hov. Det finns hemligheter i hennes förflutna som hon vill ta reda på mer om och hon innehar magiska egenskaper som är lite över det vanliga. Tack vare att hon är en lojal vän, modig och lite dumdristig hamnar hon både i svårigheter och lyckas, på lite olika plan.

Trots det lite väl igenkännbara upplägget är berättelsen spännande hela vägen igenom. Ekeroth har lyckats skapa en sån där värld som det är spännande att vara i. Jag har varit inne på det här förut och det är enligt mig en oerhört viktig ingrediens för en lyckad fantasyroman. Man vill sitta med Nuwa och hennes vänner i alkoverna i biblioteket, småskoja och och studera textrullar, tassa in i köket hos Nanaj och få en rykande kopp te innan gryningen, hänga i boden där drakskötarna fettar in seldonen efter en lyckad flyglektion. Det är där berättelsens nerv ligger och det är tack var det jag ser fram emot nästa bok.

Skuggan som är första delen i trilogin om Drakberidaren passar goda läsare från fyran och uppåt.

Rabén & Sjögren, 363

Tusen stjärnors ö

Författare: Emma Karinsdotter

Tigris har förlorat sin mamma i en bilolycka vid ett års ålder. Kvar har hon ett ärr, en ensam tigerrand över hjärtat och en pappa vars ögon aldrig mer ler. Nu är hon på väg att fylla år, tio år har gått sen den ödesdigra olyckan och familjen ska försöka starta om i en ny lägenhet, eftersom de tvingats flytta på grund av att den deprimerade pappan inte kan jobba. Tigris tycker synd om sin pappa och avskyr att fylla år. I flyttröran i nya lägenheten hittar hon en magisk låda som tar henne till Tusen stjärnors ö. Där får hon träffa den gåtfulla Ariann och där uppenbaras en dold sanning, något hennes pappa hemlighållt för henne i alla år. Hon får också veta att mamma Lyra är i stor fara där, på Tusen stjärnors ö, och att hon, Tigris, är den som behöver rädda henne.

I Karinsdotters debut från 2017, Lisbeth och Sambakungen skrev hon in sig i en litterär tradition med bus och upptåg. Böcker där vuxna leker med barn, som barn. En tradition som i den svenska litteraturen har sin främsta företrädare i Loranga, Masarin och Dartanjang men där det också finns mer nutida exempel som Frallan är bäst. Hennes andra bok, Tusen stjärnors ö, är något helt annat. Här möter vi sorg och saknad i ett magiskt äventyr, men ändå finns en likhet: vuxna som inte riktigt är vuxna och barn som behöver oroa sig för vuxensaker alldeles för tidigt.

Passar bäst som högläsning från 7-12 år.

Bonnier Carlsen, 270 sidor.

Vampyrspanarna

Författare: Annika Widholm
Illustratör: Jonna Björnstjerna

Jag har tidigare skrivit om första Spanarna-boken av Widholm och Björnstjerna, Spökspanarna. Sedan dess har det blivit tre böcker om Hanna och Malva till och detta är den femte. De följer alla ett mönster som är att Hanna är den drivande i att söka upp läskigheter och Malva är lite ängslig men hänger på hellre än att lämnas själv. Här är de på väg hem från skidresan när de överraskas av snöstorm - Björnstjernas helsidesillustration på flickorna i bilen omgivna av enorma snöflingor är bara så fin - och måste ta in på Hotell Bram. Hanna och Malva har lyssnat på en ljudbok om vampyrer i bilen och är lagom uppskrämda när de kommer fram, Hanna på ett bra vis, Malva på ett lite mindre bra. Så klart föreslår Hanna att de ska gå på vampyrspaning i det öde, spökslottsliknande hotellet.

Det finns som vanligt också något inslag av humoristisk klantighet hos tjejerna, De väljer till exempel att utrusta sig med purjolökar till försvar när de inte hittar vitlök. Och så finns det en liten twist på slutet som får en att tänka ett litet varv till. Läsvänligt, smågulligt, mysrysligt och kul. Passar alla på lågstadiet.

Hegas, 39 sidor.

Monsterallergi del 1 - Monsterhuset

Upphovsmän: Katja Centomo, Francesco Artibani, Alessandro Barbucci, Barbara Canepa

Efter den totala succén med Amulett-böckerna fortsätter Hegas att presentera riktigt bra översatta serieromaner. Monsterallergi kommer med de två första delarna nu i vår, nummer två som kom ut samtidigt med del ett har undertiteln De osårbaras pyramid.

Elena Potatis är antihjältinnan som flyttar till ett nytt område, en äldre del av en storstad, och försöker lära känna lite nya kompisar. Tvillingarna Patty och Tatty har bestämda åsikter om vem Elena ska umgås med och Zick som bor i grannhuset har en extremt snobbig katt och är allergisk mot allt. I skolan hamnar hon i slagsmål redan första dagen. Detta, plus att hennes katt försvinner och Elena behöver hjälp att leta efter den, gör att hon trots hans initiala motvillighet, blir kompis med Zick, som visar sig vara en kille med väldigt ovanliga förmågor.

Det är spännande, lekfullt, fantasifullt och snyggt, helt enkelt en bok som kommer att falla många serieälskare i smaken. Hegas rekommenderar själva boken för 9-12 år, jag tycker att den passar alla som gillar serier från ettan till sjuan. Däremot är det inte precis lättläst, utan en bok som kräver lite mer av sin läsare, både när det gäller att avkoda bild, text och underliggande budskap.

Hegas, tecknad serie.

Rymdpiloterna och Kapten Zenoks onda önskan

Författare: Magnus Ljunggren
Illustratör: Johanna Kristiansson

Efter succén med Riddarskolanböckerna har Magnus Ljunggren levlat upp till mer text och lite äldre målgrupp och från historisk tid till framtid. I Rymdpiloterna-serien, som nu får sin första bok i äventyret med Kapten Zenoks onda önskan, är det fortfarande tre barn som står i centrum, men de ska inte lära sig till riddare, utan till rymdpiloter och scenen har förändrats från riddarborg till rymdstationen Hajen. Boken börjar med en sorglig händelse, rymdstationen Hajens kapten dör genom ett vådligt fall. Hans assistent Zenok vill efterträda honom, men blir nedröstad. Detta gör honom hämndlysten och till slut verkar det bara vara list från en ung blivande rymdpilot som står mellan Hajen och fullständig undergång.

Allt är berättat med samma frejdiga fart och fläkt som i Riddarskolan, ackompanjerat av Johanna Kristianssons knasroliga bilder. Textmängden är på Lassemaja-nivå ungefär med bilder på alla sidor men bryts här och var av med heluppslagsillustrationer och serierutor. Det gör att berättandet känns fritt och lekfullt. För vissa läsare kommer det nog att kännas rörigt, men för de flesta kul och lockande.

Passar lågstadiet.

Bonnier Carlsen, 109 sidor.

Monsterbestiarium

Författare: Bo Eriksson
Illustratör: Lina Blixt

Faktaböcker om monster och väsen har blivit en egen liten genre, väldigt tacksam i skolbiblioteket. Exempelvis Johan Egerkrans Nordiska väsen (2013) och De odöda (2018) eller Arthur Spiderwicks fälthandbok över vår sagolika omgivning av DiTerlizzi och Black (2008). Här har jag tidigare tipsat om Våra nordiska drakar och konsten att spåra dem (2017) av Karin Linderoth men det finns fler exempel. Eriksson gör barn- och ungdomsboksdebut men har tidigare intresserat sig för den medeltida bestiariet, som var en blandning av existerande djur och fabeldjur. Blix har tidigare gett ut en bilderbok.

I den här boken presenteras monster från hela världen från gamla myter sida vid sida med modernare bestar från tv-serier och filmer. De är uppdelade i nio kapitel utifrån var man förmodas stöta på dem: Underjorden, Öknen och stäpperna, Luften, Staden, Rymden och så vidare. Varje väsen får ett uppslag med helsidesillustration, en text och en faktaruta. Bilderna är ibland riktigt ruskiga, mörka och suggestiva, så inget för de mest lättskrämda barnen. Texten är ganska svår och finstilt, men för elever som vill titta på bilderna och tycker om att bli skrämda fungerar boken från lågstadiet och upp.

Natur & Kultur, faktabilderbok.

Arlo Finch i Eldsdalen

Författare: John August

Arlos familj har råkat ut för vissa svårigheter, vilket gör att han, tillsammans med sin storasyster och mamma flyttar till Pine Mountain, en liten håla i bergsmassiven i Colorado, där mamman ärvt sitt barndomshem. I huset bor redan morbror Wade, en enstörig man som livnär sig på att stoppa upp djur. Den första som händer när de kommer dit är att Arlo ser en hund, den beter sig lite konstigt och strax får han reda på att det inte är så konstigt, eftersom hunden är död. Det är en spökhund, men det är bara Arlo som ser den. I skolan träffar Arlo genast vänner och de bjuder med honom till scouterna, som är den stora grejen på orten. Men scouterna i Pine Mountain är speciella. Man får lära sig att göra åskklappar, kvickljus och studera trollbaggar. Det visar sig att Långskogen, där magiska och fantastiska varelser finns, existerar överallt. Men på vissa ställen överlappar den med vår vanliga värld och gör kontakten mellan världarna lättare. Och Pine Mountain är ett sådant ställe. Och det är som att Pine Mountain, eller Långskogen, väntat på Arlo Finch, för det är något speciellt med Arlo Finch också.

Vissa böcker lyckas fånga en ton och en stämning som gör att man vill vara kvar i deras värld länge, och en sådan bok har John August skrivit. August, som tidigare skrivit filmmanus, gör sig ingen brådska i sitt berättande, många saker förblir osagda i denna bok, som är den första i en trilogi. Och vi är nog många som kommer att kasta oss över bok nummer två, som kommer ut på engelska i februari 2019.

Natur & Kultur, 311 sidor.

Magikernas tid 1

Författare och illustratör: Cressida Cowell

”Förr, när magi fanns…” börjar den här berättelsen som är den första i en trilogi om magiker och krigare på en liten brittisk ö så gammal att den ännu inte visste att den var brittisk. Här finns Wish som är dotter till krigarnas drottning och Xar som är son till magikernas kung, de båda är berättelsens hjältar men tillhör också rivaliserande klaner som lever sina liv helt olika med helt olika syn på världen. Nu är mörka krafter på uppvaknande i Vildskogen. Xar, som är en magikerpojke som ännu inte har fått sina magiska krafter ger sig ut på äventyr för att fånga något. Wish, som är en krigarprinsessa med en magisk hemlighet ger sig ut på förbjudet uppdrag. Deras vägar korsas så klart. Inte utan problem. Och inte utan att fasansfulla saker händer.

En spännande berättelse full av humor, fantasi och infall som passar sig fint som högläsning. Cressida Cowell, mest känd för "Hur man tränar sin drake"-böckerna har själv gjort de rikliga illustrationerna i svartvitt i spretig stil som berikar genom att vara suggestiva och fantasifulla, gulliga ibland, skrämmande ibland. Min enda invändning är det lite tjatiga återupprepande om hur viktigt det är att Xar inte gråter, och om han gråter att ingen lägger märke till det eller låtsas om det, eftersom han är en pojke. Om man nu hittar på fantastiska älvor med ljuvliga namn som Mosjoos och Ysterlynne, snälla väldigt kloka och långsamma jättar och häxor som är så kraftfulla och magiska att de kan påverka med sin magi även när de sitter fast inne i en sten i hundratals år, kan man inte då även skriva om pojkar som gråter?

Passar trean och uppåt.

Natur & Kultur, 384 sidor