Poster Girl

 

Författare: Veronica Roth

I en liten stängslad enklav kallad Aperturen i megastaden Seattle-Portland bor Sonya Kantor i ett av fyra förfallna höghus. Hon gör det inte frivilligt. Hon, och andra som varit lojala med Delegationen, sektorns förra styre, har blivit inspärrade där som straff när upproret istället satte nya herrar på tronen, Triumviratet, som nu styr.

Efter att andra som var barn då de spärrades in, och som spärrades in inte för vad de själva gjort utan deras föräldrar, blivit frigivna, är Sonya yngst. Då dyker det plötsligt upp en möjlighet. Triumviratet ger henne en uppgift. Hon ska hitta ett stulet, bortadopterat barn, om hon lyckas vinner hon sin frihet.

Detta är helt klart en författare som vuxit sedan Divergent-serien. Visst var det spännande och drivna böcker, men här hittar vi djupare och mer mångfacetterade karaktärer, färre enkla svar. Och även om detta också är en dystopi, ställs många tankar, som direkt berör vår tid, på sin spets.

Under Delegationen försågs alla medborgare med en "insyn", ett implantat som sätts direkt i ögat på alla nyfödda som gör ungefär det som våra mobiltelefoner gör för oss idag: följer oss var vi går och avslöjar var vi är, hjälper oss att hitta, förklarar världen för oss genom att ge oss information om allt vi någonsin vill veta, hjälper oss att hålla kontakt med andra och håller oss sällskap när vi är ensamma och roar och förströr oss. Men omöjliga att stänga av eller lämna hemma. Dessutom fick Delegationens invånare poäng för allt de gjorde - eller minuspoäng om de gjorde något misshagligt. Invånarna i Aperturen har sin insyn kvar och övervakas fortfarande. De utanför har fått sina borttagna. Eller så sägs det i alla fall

Sonyas uppdrag ger henne en ny inblick i både världen innan upproret och i den nuvarande regimen och tar henne på både skumma och farliga vägar. Här ställs frågor om lojalitet och priset för ett bekvämt liv, om familj, övervakning och vad som är ett meningsfullt liv. En pikant detalj för Sonyas del är att hon som ung flicka förekom på propagandaaffischer för Delegationen, något hon var mycket stolt över då. Så även om hon blir fri och får sin insyn borttagen, kommer hon alltid att bli igenkänd som "Omslagsflickan" (Poster girl). Kan man bli kvitt sitt förflutna? De handlingar man gjort sig skyldig till? Finns det en möjlighet att bli förlåten, eller finns det en gräns för vilka handlingar som är möjliga att förlåta? Och för vem är förlåtelsen till? Den som får den eller ger den? Här serveras som sagt inga enkla svar.

Även om Sonya är en unga vuxen passar den här boken - som är vuxenklassad - från högstadiet och upp, eftersom den förutom svåra moraliska frågor och etiska resonemang som inte förenklas, bjuder på mycket spänning och till och med lite kärlek. Jag har här valt att lägga upp den engelska omslaget, eftersom det var så mycket snyggare än det svenska. Men jag har läst den på svenska i en utmärkt översättning Katarina Falk från Modernista förlag.

Utpost - första boken

 

Författare: Dmitrij Gluchovskij

I Moskvarikets utkant, vid stranden av Volga, finns Utposten. Här härskar Polkan och vaktar så att ingen kommer över bron. Fast vad skulle ens kunna komma över bron? På andra sidan finns ingenting, tomma städer bara. Får man anta, för andra sidan syns inte, den är dold av den giftiga dimma som tät och grön stiger upp ur floden. 

Men så en dag dyker verkligen någon upp ur dimman. En munk, eller en predikant? En kyrkans man i alla fall. Men han är döv och man får inte mycket vettigt ur honom.

Jegor, Polkans styvson, är nyfiken. Så nyfiken att han snor åt sig en gasmask och i smyg ger sig ut på bron. Vad han får se där är fasansfullt. När det sen dyker upp en grupp kosacker från Moskva som beger sig över floden, förmår han sig inte varna dem. 

I Dmitrij Gluchovskijs nya dystopiska serie möter vi en mörk framtid. Marken är förgiftad, världen har krympt, maten är knapp och torftig. Vi möter också småstadens människor och konflikter, som oavsett om världens undergång närmar sig eller ej är sig ganska lika. Någon är poppis, någon annan utstött, någon förälskad, någon alkis, någon blir på smällen, någon vill vara hjälte och någon drömmer om att åka till Moskva.

Det är ingen munter läsning, men det är spännande. Vad döljer sig på andra sidan floden? Vad vill predikanten? Hur går det för kosackerna? Ska Michelle någonsin ta sig till Moskva? Utposten - första boken är vuxenklassad, men de ganska vilsna ungdomarna Jegor och Michelle utgör centrum för berättelsen och är möjligen de enda (spoiler alert) som överlever till nästa bok. 

Passar härdade läsare från åttan.

Mot paradiset

 

Författare: Hanya Yanagihara

Efter de enorma framgångarna som Ett litet liv fick, är man som läsare så klart väldigt nyfiken på Yanagiharas nya bok. Den är en lika massiv tegelsten som hennes förra, men där upphör i stort sett likheterna. Mot paradiset är en roman som utgörs av tre berättelser, alla egentligen omfångsrika nog att vara sin egen bok. De tre berättelserna lånar namn på huvudpersonerna, teman och miljöer av varandra, och i ett fall finns ett släktskap mellan protagonisterna.

Den första delen utspelar sig på 1890-talet i New York i en kontrafaktisk historieskrivning. Här är delstaten en del av de Fria staterna som lösgjort sig från de övriga förenta staterna och där homosexuella kan leva fritt. Homosexualitet är ett av de bärande tema som återkommer i alla berättelserna, liksom sjukdom, pappa-son-relationer, klass och ouppfyllda drömmar/ambitioner. David är den sjukliga arvtagaren till en mycket förmögen farfar. När han inte vill ha det uppgjorda äktenskap hans farfar arrangerat åt honom utan istället förälskar sig i den opålitlige skojaren Edward, hotar hans farfar honom med att stryka honom ur sitt testamente.

I andra delen är det 1990-tal och skådeplatsen är åter New York och Hawaii. David bor ihop med den mycket äldre, och rike, Charles. Han hemlighåller sin bakgrund och sin pappas sjukdom. Mot slutet vävs pappans berättelse in i form av ett brev till sonen.

Tredje delen utspelar sig i Zoon åtta, en del av det som varit Manhattan. Det är 2090-tal och landet är märkt av pandemier som blir allt värre för varje gång och staten tar till allt mer auktoritära åtgärder för att stävja dem. Kapitlen varvas med berättelser som utspelar sig 50 år tidigare där vi inledningsvis är på Hawaii, där också författaren växte upp, men huvudpersonerna flyttar så småningom till New York. Här får vi se hur de auktoritära tendenserna kommer smygande pö om pö. Först helt rimliga för att skydda från smitta, sen allt mer omänskliga. Det är tydligt att Hanya Yanagihara skrivit den här delen under påverkan av covidpandemin 2020. Det är plågsam läsning på flera plan. 

Både på grund av omfång och tematik är detta en bok som passar bäst på gymnasiet och uppåt. Den är välskriven, spännande och med karaktärer man gärna lever sig in i, precis som i Ett litet liv. Man frågar sig vad som egentligen är paradisiskt? Vad är det vi människor strävar efter som vill uppnå?

Nattavaara

 

Författare: Thomas Engström, Margit Richert

I en urspårad framtidsvision av Sverige har Norrbotten och delar av Lappland brutit sig loss från Sverige och grundat den nya staten Nordmark. Äntligen ska man slippa sörlänningarnas utsugeri och överhögheten i  Stockholm. Rikets centralort är Kiruna. Där härskar jarlen och där finns också någon form av välstånd. Annat är det på landsbygden. Där råder hunger och fattigdom. Folk lever på självhushåll och byteshandel. Allt fler hänger sig år religiösa fanatiska sekter. Stråtrövare drar omkring och tar vad de de kan, ibland är det sörlänningar som de säljer som "instegsarbetare", en lite mer politiskt korrekt benämning för trälar.

Vi får följa flera olika huvudpersoner: Erik som en dag hittar sina föräldrar döda i bastun och måste bege sig till Kiruna för att få tillbaka rätten till familjens gård. Marja, vars man Mårten blivit såld som träl och på vinst och förlust hänger på det rövarband som är skyldiga till brottet. Daniel Hartmann, jarlens högra hand och Nordmarks egentliga maktepicentrum. Sonja, republikens våldsbenägna finansledare och Mårten, en pragmatiker och kameleont.

Författarparet Engström och Richert har skickligt fantiserat ihop en dystopi, som trots sitt oerhörda mörker, tyvärr känns förfärligt realistisk. Hur tillståndet i omvärlden ser ut får vi veta bitvis i korta glimtar, instoppade i passusar här och där. Det är både mycket spännande och mycket plågsam läsning, inte mist för att alla protagonisterna är riktigt osympatiska personer.

Slutet är rått och blodigt, och lämnar dessutom många trådar lösa, så många kommer att kasta sig över fortsättningen. Armasjärvi, del två, finns redan på marknaden. Sista delen i trilogin, Talvatis, kommer nästa vår.

Passar nian och uppåt.

Till Vial : 8.400 dagar kvar

Författare: Henrik Ståhl

Jag har tidigare ondgjort mig över fenomenet "kändis eller vuxenboksförfattare skriver barnbok". Följaktligen hade jag mina förväntningar lågt nedskruvade jag började läsa denna bok av för detta bolibompaprogramledaren Henrik Ståhl aka Stålhenrik. Men till min stora förtjusning kom alla mina fördomar helt på skam, för Till Vial är en mycket välskriven, gastkramande spännande, sorglig och tänkvärd bok.

Berättelsen handlar om Gladys och hennes bror Keaton, två barn som är ensamma på en enorm rymdfarkost, eller ett rymdsprång som det heter i boken, på färd genom universum mot planeten Vial. Rymdsprånget heter Otösan efter det japanska ordet för pappa. Det har lämnat jorden efter att den blivit obeboelig på grund av krig och Vial skulle bli mänsklighetens andra chans. Men något har gått väldigt fel. Var för är barnen ensamma på skeppet? Och är de ensamma på skeppet? På omslaget ser man en siluett skymta i en upplyst dörröppning bakom barnen. Och kommer de att komma fram? Har inte Otösans dator visat att det är 8400 dagar kvar i flera dagar nu?

Långsamt vecklas historien ut för oss, vart annat kapitel är vi ombord på väg mot Vial med Gladys och Keaton. Vart annat kapitel följer vi Gladys liv innan Otösan och händelserna som ledde fram till den nuvarande situationen. Att Keaton är född på rymdsprånget får vi veta ganska tidigt och så småningom förklaras hur det kommer sig att barnen är ensamma ombord (om de nu är det...) och var barnens mamma har tagit vägen. Vi får också veta att det kanske någonstans finns ett mammarymdskepp, Okasaan, på väg genom rymden mot Vial från någon annan stans på jorden.

Boken är Hcg-klassad, men jag tycker absolut att detta är en bok som passar äldre barn. Gladys är 14 år när berättelsen börjar. Dessutom innehåller den väldigt hårda och grafiska beskrivningar av hur krigets fasor drabbar den lilla familjen innan de ger sig iväg med Otösan. Hur det ligger döda människor på gatan och hur folk blir ihjälskjutna eller nedtrampade i en folkmassa. Språket kräver också sin läsare, det är inte tillkrånglat men innehåller tunga resonemang. Därför tycker jag att omslaget, trots att det är väldigt snyggt och suggestivt, är ett olyckligt val. Det signalerar både yngre huvudpersoner och yngre målgrupp. Jag rekommenderar den för egen läsning för 13-16 år och gärna som högläsning för 9 år och uppåt.

Bonnier Carlsen, 176 sidor

Rymdpiloterna och Kapten Zenoks onda önskan

Författare: Magnus Ljunggren
Illustratör: Johanna Kristiansson

Efter succén med Riddarskolanböckerna har Magnus Ljunggren levlat upp till mer text och lite äldre målgrupp och från historisk tid till framtid. I Rymdpiloterna-serien, som nu får sin första bok i äventyret med Kapten Zenoks onda önskan, är det fortfarande tre barn som står i centrum, men de ska inte lära sig till riddare, utan till rymdpiloter och scenen har förändrats från riddarborg till rymdstationen Hajen. Boken börjar med en sorglig händelse, rymdstationen Hajens kapten dör genom ett vådligt fall. Hans assistent Zenok vill efterträda honom, men blir nedröstad. Detta gör honom hämndlysten och till slut verkar det bara vara list från en ung blivande rymdpilot som står mellan Hajen och fullständig undergång.

Allt är berättat med samma frejdiga fart och fläkt som i Riddarskolan, ackompanjerat av Johanna Kristianssons knasroliga bilder. Textmängden är på Lassemaja-nivå ungefär med bilder på alla sidor men bryts här och var av med heluppslagsillustrationer och serierutor. Det gör att berättandet känns fritt och lekfullt. För vissa läsare kommer det nog att kännas rörigt, men för de flesta kul och lockande.

Passar lågstadiet.

Bonnier Carlsen, 109 sidor.

Flyktväg

Författare: Torbjörn Flygt

I ett centraleuropeiskt land några år fram i tiden har en regim stängt landets gränser och förföljer flyktingar. Medborgarskap omprövas och egendomar beslagtas. Stora flyktingläger upprättas. Sent omsider har omvärlden reagerat och ett stort krig bryter ut.

I detta land bor Hart med sin mamma och sina systrar på en gård. I granngården bor Harts ingifta faster Joanna. Harts pappa och farbror har blivit kallade till kriget.

En natt dyker en kvinna och hennes dotter upp på gården. De har flytt från ett av lägren. Harts familj måste fatta ett beslut som kommer påverka dem under lång tid framöver.

De svårigheter och risker som det innebär att gömma de två flyktingarna utgör kärnan i en dystopisk berättelse där Flygt beskriver atmosfärer, stämningar, etik och moral med kärnfull skärpa.

Torbjörn Flygt ställer frågor om vad som händer när samhällsstrukturer förändras och människor tvingas fly för sina liv. Det är en ofattbar och samtidigt mycket aktuell framtidsskildring.

De älskande

Författare: Mats Wahl

Femte och sista delen i Mats Wahls opus magnum, dystopin Blodregn har kommit (läs om Ryttarna och Krigarna här). Här har handlingen tagit ett rejält hopp fram i tiden, Elin Holme har suttit i riksdagen en tid och hennes dotter Hallgerd har hunnit bli tjugo år och har brutit fullständigt med sin mor. Hon är en firad popstjärna och står i centrum för handlingen lika mycket som Elin. Det gör även Sten, numera ledare för ett stort kriminellt nätverk och även den vars föräldrar Elin sköt i självförsvar i den första boken.

På många sätt är denna avslutande delen den mörkaste. Kriget härjar inte längre landet som i bok två, men alla de problem som Elins moster Karin, som nu är ett alkoholiserat vrak, och de andra oppositionella drog i strid för kvarstår fortfarande och Elin känner inte att hon har kunnat förändra nästan något av det hon gick till val på att göra. Nu står hon på förslag för justitieministerposten, men ska hon kunna uträtta något där när hon inte gjort det hittills? Dessutom kvarstår problemen med klimatet, de kriminella nätverken är starkare än någonsin, övervakningssamhället är kompakt och problemen med arbetslöshet på grund av robotisering är stort.

Men även om det är svart är det välskriven och spännande sträckläsning, precis som de tidigare delarna. Men nu när alla dalarna finns ute kan man läsa alla fem lite mer tätt inpå varandra än vi kunnat göra som läst efterhand som de kommit ut och det kommer serien att tjäna på. Det är många karaktärer och miljöer att hålla reda på och det tar ett tag att komma in i varje ny bok när det går ett år mellan läsningarna. Så grattis till alla som ännu inte läst Blodregn, ni har en läsfest framför er!

Natur & Kultur, 269 sidor.

Layers

Författare: Ursula Poznanski

Ursula Poznanski är efter en utflykt till en mer fjärran framtid i dystopitriologin Sveket, Sammansvärjningen och Slutet, tillbaka i den mer omedelbara framtiden hon tidigare skildrat i Erebos. En framtid där teknikutvecklingen och spelifieringen hotar mänskorna i en värld som är vår idag.

Huvudperson är Dorian som lever som hemlös efter att han rymt från sin misshandlande far. En morgon vaknar han med en annan hemlös kille, Emil, som han bråkat med en del tidigare, liggandes i en blodpöl bredvid honom. I blodpölen ligger också Dorians kniv. Men Dorian har inget minne av att han skulle han använt kniven. Tvärt om, Dorian hatar våld, men har svårt att se någon annan förklaring. Då dyker en man upp och erbjuder honom en utväg. Han kan få följa med till Bornheims residens, en herrgård utanför stan där den filantropiske Bornheim ger hemlösa ungdomar en andra chans med utbildning och enkla sysslor samt mat och husrum.

Snart visar det sig att det finns många olika lager i Bornheims verksamhet. Både sanningen och verkligheten har många lager och de enkla sysslor som Bornheim skickar ut sina ungdomar på är kanske inte så oskyldiga som det verkar.

Det här är en roman som diskuterar om och i så fall hur mycket vi människor ska låta tekniken styra våra liv. Men också huruvida ändamålen alltid helgar medlen; hur långt är det egentligen okej att gå för att uppnå ett gott mål?

Passar bäst på högstadiet.

Vox, 440 sidor.

Det här kalla landet

 Författare: Det här kalla landet

Pernilla Geséns nya ungdomsroman utspelar sig i Nordland, ett dystopiskt Sverige där ekonomin har gått åt pipan och det högerextrema partiet Nya Demokraterna har goda chanser att komma i regeringsställning i det stundande valet. Nya Demokraterna anklagas för att vara "arthatiska" och deras politik går ut på att skylla tillståndet i landet på de "nyberesta" och rikta in stora besparingar på "folkförflyttade" som de, när ingen utomstående hör det, nedsättande kallar "nidingar".

Huvudpersoner är omväxlande Noomi och Zahra. De går i samma klass i ettan på gymnasiet och är varandras motsatser och fiender. Noomi bor i den finaste delen av staden i en stor villa. Men trots att hennes föräldrar har fina jobb skorrar det på hemmafronten. Noomis storebror har gått med i det nya partiet vilket starkt ogillas av föräldrarna, som dessutom har varit tvungna att gå ner i tid på grund av de dåliga tiderna vilket betyder mindre pengar att shoppa för för Noomi.

Zahra bor med sin pappa i en nedgången förort där våldsamma ungdomsgäng härjar. Pappan driver en närbutik och jobbar jämt. Övrig tid är han som en zombie, bedövad av sorgen efter en fru och en liten son som dött i flykten från "Istad", ett land som varit krigshärjat i flera år men där det nyligen äntligen blivit fred. Zahra å sin sida dövar sin sorg och ensamhet genom meningslösa fester, allt för mycket alkohol och äldre killar hon inte känner något för.

Mellan Noomi och Zahra finns Jasper, Noomis förälskelse från högstadiet som svärmar kring Zahra som en förälskad hundvalp. Noomis svartsjuka, i kombination med tillståndet i landet och det ivriga engagemanget från hennes bror och bästisen Sus, gör att Noomi dras till Nya Demokraterna och går med i deras ungdomsförbundet. Och valet närmar sig.

Geséns val att byta ut namn på land, partier och annat är ett sätt att förhöja och göra berättelsen allmängiltig på ett högre plan än Sverige lagom till nästa val. Risken är dock att förhöjningen verkar distanserande, att alltihop känns konstigt istället för drabbande. Det här kalla landet passar bäst på högstadiet, så väl som underhållningsläsning som i diskussioner kring demokrati och främlingsfientlighet.

B.Wahlströms, 239 sidor.

Vita tigern

Författare: Christin Ljungqvist

I Göteborg år 2296 utspelar sig Christin Ljungqvists nya roman. Det är Avalon som är huvudperson. Hon bor på hotellet Vita Tigern som hennes föräldrar driver. Berättelsen börjar på nyårsdagen. Avalon är som vanligt uppe tidigt och spanar, hon brukar göra det. På sina föräldrar, på sin bror och på annat som på olika sätt verkar skumt. Till sin hjälp har hon sitt gäng, Riporna. Det är Avalons bästis Katri och tre andra barn som träffat varandra genom Musikskolans orkester. De har ett hemligt ställe utanför stadsstängslet där de ses och de har löst en massa fall i hop. Den här morgonen är hamnen avspärrad för att en svävare har störtat genom isen. Avalons bror Douglas beter sig konstigt och Avalon skuggar honom. Så småningom går tidningarna ut med att en "luftfartssabbotör" tagit sig in i staden och Riporna startar sina eftersökningar parallellt med att polisen forskar i saken.

Det är ett vintrigt och dystopiskt Göteborg, på andra sidan "De svarta åren", vi får vara med och utforska tillsamman med Avalon. Här har människorna tvingats att anpassa sig till klimatförändringar och vara rädda om naturen, leva av om med återvinning och hållbara resurser. Man förstår att det är ett splittrat Sverige vi möter. Det finns de i städerna och så finns det skogsfolk och samer och häremellan finns det oenighet. Samhället är totalitärt, det är presidenten som bestämmer med hjälp av polismakt och hårda nypor liksom hennes far gjort före henne och henne son efter henne. Det är på alla sätt spännande att vara med och fantisera med Ljungqvist om hur vår värld kan se ut om dryga 200 år och att följa Avalons försök att förstå sin värld.

Det som skiljer den här boken från liknande böcker med barn som löser mysterier är att det inte alls går som Avalon och Riporna har tänkt sig. De tror att de är smarta spanare med full koll, men de är ju bara barn och det finns så mycket som de inte vet. Det uppdrag de har tagit sig an går långt upp över deras huvuden. Avalons nyfikenhet är stor, för stor, den är infernalisk, och den visar sig vara livsfarlig inte bara för henne och hennes familj och hotellet Vita Tigern, utan sätter mycket mer på spel. Innan berättelsen är slut har fjällen fallit för Avalons ögon, inte bara vad gäller vem hennes föräldrar egentligen är, utan också vad gäller det samhälle hon lever i.

Boken är klassad för unga vuxna, men jag tycker nog egentligen att det är en perfekt mellanåldersbok och en mycket fin högläsningsbok för årskurs fyra och uppåt.

Gilla böcker, 415 sidor.

Tjänarinnans berättelse

Författare: Margret Atwood

"Offred" är det namn Tjänarinnan lyder till. Hennes riktiga namn är något annat, men det får vi aldrig reda på. Hon lever i ett hårt reglerat, hårt kristet styrt samhälle i en ganska snar framtid. Det styre som nu är har inte funnits så länge, hon minns fortfarande ett före, när hon levde ungefär som vi gör nu med man, barn, jobb. Men nu är alla kvinnor fråntagna sina medborgerliga rättigheter, ingen är en fri människa utan snarare en funktion, och de flesta inom familjen. Man kan vara "Hustru", "Marta" (en hushållerska eller piga) eller "Tjänarinna". I allra värsta fall "Sparhustru" eller fnask. Alla funktioner (utom hororna som inte existerar officiellt) bär sin färg på sin reglementsenliga heltäckande klädedräkt.

Tjänarinnorna är en funktion tagen ur ett bibelcitat ur Första Mosebok, där Rakel erbjuder Jakob sin tjänarinna att avla ett barn med eftersom det inte blir något hos henne. I den värld Atwood skildrar har få kvinnor "reproduktiva äggstockar" och därför kan man tilldelas en tjänarinna ifall det inte blir något barn med Hustrun.

Vi får följa Offreds berättelse om det inrutade, urtråkiga livet hon dömts till, om inköpspromenader med an annan Tjänarinna, som kan vara ett "Öga", som man alltså inte vågar prata med, om de ensamma måltiderna, Martornas förakt, Hustruns stillsamma hat och om ceremonikvällarna när det ska kopuleras reglementsenligt för att säkra folkets fortlevnad. Men hon berättar också vad hon minns om tiden innan och den som ledde dem dit där de nu är.

Det är en oerhört intressant och skickligt berättad historia. Dels om kvinnans ställning och rätt till den egna kroppen och vad en totalitär regim med ständig övervakning gör med oss människor. Men också om berättandet som sådant. Hur hon gör det tydligt att det hon berättar är det hon väljer att berätta, hennes sida av verkligheten. Ibland tar hon om, den första versionen var bara en önskeversion. Eller var den?

Slutet är öppet men hela berättelsen avslutas (kanske lite onödigt tycker jag) med en fiktiv historisk tillbakablick där forskare år 2195 har hittat Offreds berättelse och utifrån den och andra historiska fakta försöker utröna dess äkthet och ursprung.

Prisma/Pan, 350 sidor.

Flickan med gåvorna

Författare: M.R. Carey

Tioåriga Melanie känner inte till någon annan verklighet än den i militärbunkern; cellen, korridoren, klassrummet och duschrummet. Hon hämtas varje morgon av vakter, en som håller en pistol riktad mot hennes huvud och två som spänner fast henne i en rullstol för att föra henne till klassrummet. Hon minns inte tiden före bunkern. Det var tiden innan orden. 

Genom att tjuvlyssna har hon snappat upp att det ovanför bunkern finns en militärbas. Hon tror att basen är till för att skicka ut eldpatruller som ska röja undan de hungriga. Hungriga är tidigare människor som angripits av  och de som känner lukten av människor och jagar tills de äter upp dem
Utanför militärbasen ligger region 6, ca 5 mil norr om London. Ytterligare sju mil bort ligger Beacon. Beacon är en riktig storstad som omges av havet på en sida och vallgravar och minfält på de andra tre, så de hungriga inte ens kan komma i närheten. Man kan leva hela livet i Beacon utan att någonsin se en hungrig. 

Vad Melanie själv inte förstått är att hon är en mycket speciell flicka. Dr Caldwell kallar henne för "vårt lilla geni" eller försöksobjekt A. Melanie och hennes klasskamrater är nämligen angripna av viruset som gör människor till hungriga, men de har i övrigt kvar alla sina mänskliga förmågor. Dr Caldwell vill därför,  till vilket pris som helst, använda Melanie i sin forskning. Forskning som Caldwell anser är nyckeln till mänsklighetens framtid. 

M.R. Careys fiktiva framtidsskildring är en skrämmande och känslosam thriller om förlorad barndom och om vad människor är villiga att göra för att överleva. 

Boken har också filmatiserats med Glenn Close i rollen som dr Caldwell http://www.imdb.com/title/tt4547056/. Den gick på svenska biografer hösten 2016.

390 s. Ordfront förlag.

Legend

Författare: Marie Lui
Legend är första delen i en dystopisk triologi.  I ett framtida USA har västra delen av landet bildat en egen stat kallad Republiken. Republiken är ständigt i kamp med sina grannar, Kolonierna.
June är en av de mest lysande studenterna i den republikanska militärskolan. Hon har lyckats med bedriften att få alla rätt på republikens prövningar och spås en lysande framtid inom militären.
Day är Republikens mest eftersökte brottsling. Han huserar i slummen och försörjer i hemlighet sin familj med pestmedicin och förnödenheter.
Då Junes bror Methias mördas korsas June och Days vägar och June upptäcker att brottslingen Day kanske inte har ett så ont sinne som hon antagit. Tillsammans uppdagar de att det bakom Republikens styre finns stora och ondsinta hemligheter. Hur långt är deras hemland villigt att gå för att bevara dessa hemligheter.
Legend är spännande och kan användas vid diskussioner om demokrati. Det handlar om frågor som att lita på sig själv, slå sig fri och gå sin egen väg.

Rör mig inte

Författare Tahereh Mafi

Det är något speciellt med Juliette. Allt levande hon rör vid skadas eller dör. Hennes föräldrar kunde inte ens vidröra henne och därför hävdade de styrande att det bästa var att spärra in henne.

I nästan ett år har Juliette suttit inspärrad i en isoleringscell på ett mentalsjukhus utan någon att prata med, utan närheten och värmen från en annan människa. En dag knuffas en pojke in i Juliettes cell.

Utanför mentalsjukhuset har världen kollapsat och Återetablissemanget har tagit makten. Maten har sinat, naturen såväl som människor och djur dör. Återetablissemanget har lovat att ställa allt tillrätta igen. I själva verket vill de bara kontrollera folket…

Berättelsen tar fart när Juliette räddas och förs ut från mentalsjukhuset. Återetablissemanget vill använda henne och hennes kraft som ett maktredskap, något som hon till varje pris vill förhindra.

Tahereh Mafi har skapat en skrämmande värld. En dystopi där problemen som människorna i romanen möter känns inte helt främmande med de hot som hänger över vår natur idag.

Återetablissemanget säger sig vilja lösa problemen genom att flytta människor från deras bostäder till flyktingläger. De smäller upp industrier och förbjuder allt som kan vara till glädje eller tröst för mänskligheten, som religion, konst och litteratur. Svaga människor får inte plats i den här världen.

Rör mig inte är en spännande och välskriven bladvändare med ett underbart bildspråk. Den slutar när det är som mest spännande, men som tur finns redan nummer två och tre i denna triologi. De heter ”Rädda mig inte!” och ”Sätt mig i brand!”.

Fångad

Författare: Mary Chapman

Grace, hennes mamma och hennes två yngre syskon är på väg till en stuga de brukar hyra vid kusten för att fira jul. En ovanlig tid på året att åka till kusten, men det är fösta julen efter att föräldrarna separerat så därför ville Graces mamma göra något annorlunda. När de är nästa framme får de bensinstopp. Mamman vet att det ligger en bensinmack ett par hundra metrarna fram, just nu kan man inte se den på grund av tät dimma, men hon beger sig iväg med reservdunken.

Det är när mamman inte kommer tillbaka så snabbt som hon borde som barnen ger sig ut i dimman för att leta efter henne. Mobilerna har ingen täckning och de är hungriga och otåliga. De går mot mackan, men när de kommer fram till den är den övergiven, taket inrasat, förstena krossade och bilarna ligger huller om buller på gårdsplanen. Och någon mamma syns inte till. Vad har hänt? Syskonen går vidare mot byn. Även där ser allt annorlunda ut, förfallet, övergivet och stanken... Avlopp.. och något annat? Och framme vid stugan är det också annorlunda och hotfullt. Den verkar övergiven, men är den det?

Barnen gissar sig till att de är fångade i en annan dimension, en parallellvärld där en katastrofal översvämningskatastrof inträffat. Det finns varken mat eller rent vatten och ingen möjlighet för överlevnad för dem här. De måste hitta tillbaka till sin värld innan det är för sent. Men hur?

Hegas, 64 sidor

Uppstigandet

Författare: Karen Bao

Phaet Theta är uppvuxen i bas IV på månen. Månkommittén håller invånarna i ett stramt grepp, fria medier - eller fria tankar eller val - existerar inte. Phaet, som lever ett tryggt, om är strävsamt och ganska knappt, liv med sin mamma och två småsyskon och med bästisen Umbriel vid sin sida, har ingenting emot det. Hon gillar kanske inte alla Kommitténs beslut, men de har ju sett till att hålla människorna i månkollonin vid liv i den fientliga livsmiljön, då är det okej att människorna å sin sida håller Kommittén vid makten.

En dag förändras allt brutalt. Pheats mamma Mira blir fängslad och bortforslad, familjen krävs på en stor summa pengar för sjukvårdskostnader och så småningom borgenspengar, pengar de inte är i närheten av att ha. De blir hänvisade till "Härberget", ett slags fattighus för samhällets sjuka och utstötta. Pheat vill rädda sina syskon från ett öde hon tror är lika med döden och väljer därför att, alldeles för ung, gå in som menig i Milisen. Om hon klarar sig bra, blir en av de bästa rekryterna under utbildningen, kommer hon att tjäna tillräckligt med pengar för att försörja sina syskon och få ut sin mamma.

Träningen och uttagningarna är benhårda. Phaet klarar sig bra tack vare sin beslutsamhet och hjälp från ett oväntat håll. Men utbildningen förändrar Phaet mer än hon hade kunnat tänka sig, hon distanseras från sin familj och Umbriel. Hon förstår saker om livet på Månen hon aldrig hade upptäckt tidigare. Och om sin mamma, vem är hon egentligen, och vad är sanningen bakom historien om hennes pappas försvinnande?

Är man ett fan av Divergent till exempel, är det här en utmärkt serie att fortsätta med. Författaren Karen Bao, vars debut det här är, har skapat en realistisk och spännande, om än skrämmande värld, i vilken Jorden är ett laglöst land av miljöförstört klimatkaos och Månen är en rå diktatur.

Modernista, 303 sidor

Den utvalde

 Författare: Lois Lowry

I ett framtida hårt reglerat samhälle växer Jonas upp i en familjeenhet som förutom honom består av far mor och lillasyster. Det till synes ideala samhället styrs av en omfattande regelbok, man månar om ett väldigt exakt språkbruk, lögner är bannlysta och de olika åren under ett barns uppväxt innehåller olika på förhand bestämda moment. "Nybarn" kontrolleras noga under sitt första levnadsår. Är de inte till belåtenhet befrias de från samhället. Det samma gäller de gamla på ålderdomshemmet, de befrias också från samhället när deras tid är inne och detta firas med en glädjefylld ceremoni.

Jonas ska snart "bli tolva". Det är en av livets viktigaste ceremonier då alla barn får sin framtida uppgift tilldelad sig och deras barndom anses avslutad. Jonas gruvar sig lite. Han vet inte, till skillnad från många av sina jämnåriga, vad han vill göra eller lämpar sig för. På ceremonin händer det ofattbara, Jonas blir inte uppkallad. Han får vänta till sist och då visar det sig att han blivit utvald till samhällets nya "minnesbevarare", något som han inte förstår vad det innebär mer än att det är en stor ära och kommer att medföra stor smärta.

Detta är en berättelse om hur en värld där man försöker ta bort allt som är obehagligt, allt som skapar smärta och olycka och därigenom avlägsnar även andra känslor som till exempel kärlek och ilska. Samhället är tryggt och välplanerat men saknar färger, minnen och egna viljor. Jonas nya roll som minnesbevarare får fjällen att falla från hans ögon, han får ett perspektiv på världen som ingen annan där har, förutom den gamle minnesbevararen och han är väldigt gammal och trött.

Detta är en bok som passar väl in i den stora dystopitrenden som sköljer över ungdomsboksmarknaden just nu. Att den återutges på svenska just nu hänger samman med att den nyligen filmatiserats, första svenska upplagan kom 1997. Det är en för genren ganska kort bok, samtidigt får vi veta väldigt mycket om det samhälle Jonas lever i. Boken ger mycket att diskutera när det gäller samhällsskick, individens frihet och var historielöshet kan göra med oss. Slutet är öppet, så vi hoppas att även de följande delarna också kommer på svenska i lika fina upplagor så att vi får veta hur det går för Jonas och de andra.

Natur och Kultur, 214 sidor

Personer du kanske känner

Författare: Carolyn Mackler och Jay Asher

Översättning: Lina ErkeliusÅret är 1996 och Emma Nelson får en dator av sin pappa. Datorn har windows 95 och färgskärm. Av sin kompis Josh får hon en cd-rom med internet och när hon installerar programmet händer något märkligt. En sida med blå kant dyker upp och där finns bilder av människor och korta inlägg om vad de gör eller har gjort. Det är Facebook och Emma hittar en framtida version av sig själv med följande statusuppdatering: Funderar på att göra slingor i håret. Hon är gift och har lagt till sin mans efternamn, Emma Nelson Jones. Varje gång hon loggar in kommer nya uppdateringar och hon gillar inte det hon läser om sitt framtida jag.

Den andra huvudpersonen är Josh Templeton, han och Emma är gamla kompisar och bor i husen mitt emot varandra. En incident när Josh stötte på Emma på en fest gör att deras relation är något sval när boken börjar. Hans framtida jag är en lyckad version av tonåringen Josh och gift med skolans mest populära tjej. Efter ett tag upptäcker Emma och Josh att de kan påverka sin framtid och statusuppdateringarna på facebook.

Vi får läsa vartannat kapitel ur Emmas perspektiv och vartannat ur Josh. Det är intressant att tänka att det inte var så länge sedan som vi var utan både internet och Facebook. Men boken fokuserar mer på vilka människor som verkligen betyder något för oss och vart våra val i livet för oss. Sociala medier problematiseras inte nämnvärt. En spännande och bra bok med mycket att fundera kring.

På svenska finns sedan tidigare Mina tretton skäl varför av Jay Asher. Inga av Carolyn Macklers andra böcker är översatta till svenska.

http://www.carolynmackler.com/ 

http://jayasher.blogspot.se/