Babetta

 

Författare: Nina Wähä

Katja och Lou träffas på teaterlinjen på gymnasiet. De blir snabbt oskiljaktiga. De avslutar varandras meningar, sover tillsammans, duschar och festar tillsammans. Till en början är det Katja som är "bäst" på teater och Lou dras till henne på grund av det. Men under gymnasiet ändras rollerna. Lou får filmroller. Katja misslyckas med provfilmningar. När de slutar gymnasiet har Lou fått en roll i en internationell storfilm medan Katja hankar sig fram med en halvprofessionell frigrupp och caféjobb, söker scenskolan tusen gånger utan att någonsin komma in.

Efter gymnasiet ses de så fort Lou kommer till Stockholm. Eller åtminstone när hon är i Stockholm och hör av sig till Katja, det är svårt att veta. Hon lever ju ett så hektiskt liv, Lou. Men nu har hon hört av sig och vill att Katja, som är romanens jagberättare, ska komma och tillbringa sommaren i Frankrike med henne. Katja släpper allt och kommer. Som hon alltid har gjort när Lou kallat. Inte för att hon någonsin haft så mycket att släppa, men ändå.

Berättandet är väldigt filmiskt. Wähä korsklipper den lättjefulla tillvaron i huset i Frankrike, där Lou bor med sin betydligt äldre man, en känd filmfotograf, med bilder från gymnasietiden och åren som följt därpå. Hon låter också Katja återberätta nyckelscener från Lous genombrottsfilm "Babatta" och inlemmar på så sätt Lous skådespelarpersona med den "verkliga" Lou.

I det luxuösa huset gör de inte mycket mer än ligger vid poolen, Lou träffar olika personliga tränare och de blir serverade fantastisk mat av en hushållerska. Mat som Lou petar i och Katja slukar med god aptit. Strax visar det sig att den kände filmfotografen också har aptit på ett och annat som han inte tvekar att ta för sig av. 

Ju längre romanen pågår, ju mer får läsaren känslan av att berättarperspektivet skevar och detta får sin kulmen i slutet där det kommer att kapitel med rubriken "Directors cut" som presenterar ett helt alternativt slut. Katja framstår som en allt mer opålitlig berättare. Det hon låter oss se, det hon väljer att berätta, hur mycket av det är sant? Vad är en yta hon själv vill skapa, ett perspektiv som passar henne i stunden?

Just detta, att låta berättandet i sig spela en roll, är det enda som påminner om Wähäs förra roman, Testamente. Det var en myllrande släktkrönika, en berättelse som spände över bredd i både tid och personage, med en allvetande berättare som la sig i och gjorde sig synlig. Babetta är mer av ett kammarspel, med en jagberättare som kanske lurar oss.

Den passar utmärkt på gymnasiet.

Vackra värld, var är du

 

Författare: Sally Rooney

Sally Rooney har gjort succé med sina tidigare böcker Samtal med vänner och Normala människor. Också tv-serien baserad på den senare boken blev en stor framgång. Därför är förväntningarna på hennes nya bok skyhöga. Och det är alltid svårt när man går in i en läsning med den typen av ingång, att göra boken helt och hållet rättvisa. Det blir min lilla brasklapp inför det här boktipset.

Alice är internationell bästsäljarförfattare som efter ett psykiskt sammanbrott dragit sig tillbaka till ett stort hus på landet för att återhämta sig. Hennes bästa vän Eileen är underbetald redaktör på en kulturtidskrift, bor och jobbar i Dublin. I deras trojka ingår också Simon, barndomsvän till Eileen som hon också varit (och är?) kär i. Samtidigt som Alice på sitt håll börjar dejta Felix, en lagerarbetare med ett helt annorlunda förflutet och bakgrund än Alice själv och hennes vänner, inleder Eileen och Simon ett förhållande.

Vi får dels följa de båda väninnorna i noggrant beskrivna vardagsskildringar av vad de gör, vem de träffar och hur de rör sig i livet, berättade i rappt tempo. Dels lär vi känna dem genom långa mejl de skriver till varandra om saker de tänker på men i ganska liten utsträckning om vad de gör. Det är vindlande tankegångar om moral, etik, filosofi, religion och historia. Men mejlen innehåller också en viss underliggande kritik, särskilt från Eileen till Alice om hur den andra lever sitt liv.

Det är ett spännande berättargrepp Ronney valt, som ger henne möjlighet att skildra sina huvudpersoner både utifrån och inifrån. Samtidigt lär vi ändå bara känna deras inre genom vad de väljer att berätta för sin väninna. Även i dialogerna med Simon och Felix får vi en känsla av att de inte alltid säger allt. Eller kanske snarare att de oftast säger saker de kanske tror att den andra vill höra, eller bara de bitar de förmår dela med sig av.

Alla dessa detaljer och tankar gör läsningen lite snårig och krävande. Det är inte lika lätt att bara ge sig hän åt berättelsen och läsäventyret som i de två tidigare böckerna. Men med det sagt är det en riktigt bra och läsvärd bok. Och även om det är en delvis ganska annorlunda bok från de båda tidigare kretsar den kring samma ämnen: vänskap, kärlek, sex, klass, människors oförmåga till kommunikation.

Slutet känns lite snabbt ihopkommet. Men det är lyckligt och det unnar man verkligen de här sökande människorna efter att ha följt dem en tid. Passar gymnasiet.

Trion

 

Johanna Hedman

Thora och Hugo turas om att föra ordet i den här berättelsen om vänskap, om den trio vars sammanhållande kraft egentligen är August, den vars egen röst vi inte får höra. Berättelsen börjar i framtiden, det är tjugo år efter pandemin, får vi veta. Hugo får besök av Thoras dotter, Frances, där han nu bor i New York. Frances vill prata om Thora. Det vill inte Hugo. Något har hänt. En splittring, ett sår, något oförlåtet.

Sedan forslas vi tillbaka i tiden, till när Hugo hamnar som inneboende i Thoras familj under studietiden i Stockholm. Hugo dras till och fascineras av Thora. Thora verkar inte vilja ha något med honom att göra och det är inte förrän August, Thoras av-och-på-pojkvän och vän sedan barndomen, bjuder in Hugo i gemenskapen som de får kontakt. Så småningom blir Hugo och Thora ett par, men trots att det är fantastiskt är det aldrig enkelt. Deras förhållande färgas av det outsagda, rädsla för att inte duga, platsa, räcka till, av klass och sneda förväntningar.

Jag tänker mycket på Normala människor när jag läser. Jag vill ta tag i Hugo och Thora, ruska om dem och skrika: "Prata med varandra då!". Men de gör inte det. Det de har är liksom för mycket, rädslan för att det inte ska kunna vara prefekt får det att rämna.

Förutom en skilling av ung, hungrig vänskap och av stora, undertryckta känslor, är Trion en fin stockholmsskildring. Hur det är att vara ung i staden, att röra sig i den, spegla sig i dess miljöer, är fint berättat. Språket är enkelt men precist. Passar gymnasiet.

Sen kom vintern

Författare och illustratör: Per Gustavsson

Haren från Gustavssons och Mats Wänblads gemensamma projekt Vad gör du om jag får en vän och Vad gör du när jag sover är tillbaka i en berättelse utan igelkotten och utan Wänblad. Eller så är det inte alls samma hare, men så tolkar jag det. Han är lite fyrkantig den här haren, gillar ordning och rutiner. Gå till morotslandet varje dag. Ta samma väg hem. Smita från räven. Sortera morötter. Allt ska vara som vanligt. Därför blir chocken enorm när haren vaknar en morgon och inte bara han, utan hela världen, är vit. Vintern har kommit men haren tror att det är döden.

Gustavsson skildrar både ömsint och med humor hur förfärligt jobbigt det kan vara med förändringar i livet. Inga barn gillar förändringar, vare sig det gäller att flytta eller få sina första grå hår eller att byta soffa. Och visst har många vuxna också svårt för det (i synnerhet gråa hår). Men, som björnen försöker förklara och haren så småningom förstår, kan förändringar också föra något bra med sig.

Mycket trevlig högläsning till f-klass och lågstadiet.

Lilla Piratförlaget, bilderbok.

Häxorna

Författare: Elisabeth Östnäs

Nu är lundaförfattaren Elisabeth Östnäs tillbaka med en ny historisk roman. Skådeplatsen är förflyttad från vikingatid till 1700-tal, det är pestens och häxprocessernas tid. I Skåne, vid Ivösjöns strand, bor Isabella med sin moster Karna i prästens kokhus. Det tjänstgör som pigor men är också byns "kloka gummor" som hjälper till vid barnafödslar och sjukdom. I utkanten av byn bor Isabellas syster Annis med sin make, rackare i trakten, och en hord ungar.

Isabella och Annis är illa sedda i byn, dels för att de är utomäktenskapliga barn, Isabella också för att hon har haft utomäktenskapliga relationer, frivilliga och ofrivilliga, och Annis för att hon är gift med rackaren, den oberörbare. Karna däremot står under prästens beskydd. Dessutom behöver byn dem på grund av deras kunskaper om örter och helande. Men det finns de som tittar snett och kallar dem för häxor.

När en skara soldater söker husrum i byn för att få vård och vila vänder sig Isabellas livsöde på ända. Detta, och att pesten som härjar landet drar sig närmre, leder till att olyckorna hopas och anklagelserna om häxeri blir allt ihärdigare.

Östnäs visar som alltid stor kunnighet kring de historiska detaljerna och man får en realistisk och rå skildring av det brutala livet i början av 1700-talet, men också en fin bild av månghundraårig kvinnlig kunskap och av feministiskt motstånd. Platsen för berättelsen, Hällaby, är en påhittad by, men andra ställen som nämns i i boken såsom Kiaby och Vångaberget, är faktiska geografiska platser. Och att Karna har samma namn som vägfärjan som numera leder ut till Ivön är naturligtvis ingen slump. Språket är klart och rakt och detta, tillsammans med att den är spännande och fängslande, gör boken relativt lättläst. Passar från åttan och uppåt.

Forum, 378 sidor.

Malamander

Författare: Thomas Taylor

Vad är mer oroande än en badort på vintern, när alla turister åkt hem, vinterstormarna viner och havsröken kryper in? Kvar finns originalen, de övergivna hotellen och öde attraktionerna. Thomas Taylors första bok som blivit översatt till svenska utspelar sig på just en sådan plats, Avgrundens Havsbad (som heter Stavgrundens Havsbad på sommaren, innan höststormarna blåst bort S och T på skylten). Berättare är Herbert Lemon, hittegodsansvarig på Hotell Pärlbåten och själv hittebarn. Han uppsöks av den likaledes föräldralösa Violet Parma, som återvänder till Avgrundens Havsbad för att lösa gåtan med sina föräldrars försvinnande. I centrum för historien står legenden om Malamandern, ett ohyggligt havsvidunder som sägs ha sin hemvist just i den här badorten.

Det är en trevlig berättelse, framförd med humor och distans. Vi får möta många spännande karaktärer i det här lagom rafflande äventyret som passar fint som högläsning i årskurs tre till fem.

Modernista, 268 sidor.

Prinsesspojken

Författare: Åsa Alexendersson
Illustratör: Tora Carserud

Åsa Alexandersson är mer känd på skånska bibliotek i rollen som Trollmor i enmansteatern Trollmors sagor. Hon håller berättarföreställningar där hon ofta tar upp moderna problem i formen av klassiska sagor. Ibland ger hon ut sagorna som böcker på eget förlag. Prinsesspojken är hennes tredje bok.

Huvudperson i den här boken är en pojke "på den gamla goda tiden", som gärna vill klä ut sig i fina kläder och vars högsta dröm det är att bli en prinsessa. Familj och släkt är oförstående och fördömande, kallar hans drömmar för trams och skäller på honom. Till slut rymmer pojken till skogs där skogens vilda djur hjälper honom att hitta ett gycklarsällskap där han får chansen att leva ut sin sanna natur.

Formen är en illustrerad sagoberättelse och Carseruds färggranna bilder finns på varje uppslag. Den lämpar sig bäst som högläsning och som utgångspunkt för värdegrundsdiskussioner på lågstadiet. Som i alla goda sagor serveras ett lyckligt slut.

Trollmors sagor, 30 sidor.

Will Grayson, Will Grayson

Författare: John Green och David Levithan

John Green och David Levithans gemensamma bok om Will och Will från 2010 kom ut på svenska första gången 2011 under titeln Den andra Will Grayson. När den nu kommer i nyutgåva på Bonnier Carlsen är det med samma titel som det amerikanska originalet.

Berättelsen handlar om två killar som båda heter Will Grayson och som båda har ganska miserabla liv. Den ena Will Grayson lever lite i skuggan av sin jättelike och jättebögige vän Tiny Cooper, som på ett sätt är den här berättelsens verkliga huvudperson. Will själv försöker överleva livet på high school genom att följa två regler: 1. Inte bry sig, och 2. Hålla käften. Den andre Will Grayson är ensam så när som på en tjej som försöker vara kompis med honom, men som han helst inte vill ha något att göra med, lider av psykisk ohälsa och överlever dagarna bara för att på kvällarna får chatta med Isaac, en kille han aldrig träffat men blivit kär i via internet.

En sen kväll, då de båda ofrivilligt befinner sig i en porrbutik och livet har kört ihop sig lite extra för dem båda två, möts Will Grayson och Will Grayson. Det visar sig på många sätt bli en vändpunkt i livet för dem bägge.

Berättelsens epicentrum, Tiny Cooper, håller under tiden på att skriva och sätta upp en musikal om sig själv. Slutet är i musikalstil storslaget och överdrivet, men det är ändå en fin berättelse framför allt om vänskap, men också om kärlekens fallgropar.

Jag erkänner att jag var dåligt påläst och blev lite snopen när det visade sig att jag läste en nio år gammal bok när jag trodde att jag hade beställt en nyhet. Bokens ålder förklarar också en del lite gammaldags teknologi, till exempel träffas de via chattforum på internet och inte via datingappar. Men bortsett från det är det en bra historia.

Bonnier Carlsen, 360 sidor.

Fjädrar

Författare: Jaqueline Woodson

Det här är den andra boken av förra årets ALMA-mottagare Jaqueline Woodson som kommit på svenska. Efter den har också bilderboken Den dag du börjar kommit ut. Båda de här böckerna kretsar kring fenomenet att börja som ny i skolan, att känna sig utanför, att inte passa in. Huvudpersonen Frannie får en ny klasskamrat, en blond och vithyad pojke i en klass, en hel skolan, full av bruna barn. Hon påminner sig hur hon började skolan efter alla andra en termin och hur utanför hon kände sig då. Dessutom tänker hon mycket på sin storebror, som är döv och upplever ett liknande utanförskap som den vita pojken, som på grund av sitt långa blonda hår börjar kallas Jesuspojken. Det finns också ett tema i boken som handlar om godhet och goda gärningar, varifrån de kommer, varför man väljer att göra dem när man lika gärna kan vara elak. Titelns "fjädrar" syftar till en dikt som handlar om hopp och det är ytterligare ett tema i boken. Var kommer hoppet ifrån, hur kommer det sig att man känner det?

Btj har klassat den här boken som tonår medan Adlibris säljer den i kategorin 9-12. Jag känner mig mer böjd att hålla med Adlibris i det här fallet. Det här är en mycket tänkvärd bok för övre delen av Hcg-spannet. Stillsam men med svindlande tankedjup för den som vill tänka stora tankar. Det är en bok i samma anda som Noras citat från SKAM: "Everyone you meet is fighting a battle you know nothing about. Be kind. Always"

Natur & Kultur, 157 sidor

Gun love

Författare: Jennifer Clement

Pearl växer upp i en bil på en parkering bredvid en trailerpark i en del av Florida som är långt ifrån allt. Hennes mamma fick henne som tonåring och lyckades hålla hela graviditeten och förlossningen hemlig för sin förmögna far, packade ner saker hon trodde hon skulle behöva och saker hon tyckte att hennes dotter hade rätt till och flydde sedan i den Mercury hon fått i sextonårspresent. Parkeringen vid trailerparken var bara tänkt som ett mellanstopp men blir permanent. Mamman jobbar som städare och Pearl går i skolan med sin bästa och enda kompis April May. Världen är inte större än trailerparken, soptippen bortom den, floden med sina alligatorer och skolan. Inne i bilen finns så mycket kärlek och förståelse mellan mamma och Pearl. Utanför bilen kan livet te sig svårförståeligt och hårt. Det är en värld av trasiga individer, folk på rymmen och på samhällets skuggsida. Vapen och droger är vardag. Men så länge det bara är mamma och Pearl är det ändå konstigt nog en bra uppväxt. Allt förändras dock när Eli kommer in i bilden och tar Pearls plats vid mammas sida.

Vi ser världen genom Pearls ögon. Skildrad på det sättet blir det här är en berättelse som är som en magisk saga, trots att den inte innehåller varken sagor eller magi, om man räknar bort de som mamman berättar för Pearl och de drömmar och de drömmer. Språket är enkelt och Pearl är saklig även i de värsta stunder, ändå känns berättandet nästan lyriskt. Pearl är en mycket fin bekantskap och man önskar henne allt gott, men vi får aldrig veta, slutet är öppet men fullt av möjligheter.

Den här boken är vuxenklassad men är berättad helt ur en barnperspektiv. Den passar mogna läsare från nian och uppåt.

Albert Bonniers förlag, 249 sidor

Aysa i simhallen

Författare: Therese Alshammar
Illustratör: Jonas Burman

Det här är en enkel berättelse om ett helt vanligt besök i simhallen.  Från frukostbordet via duschen, leken i bassängen, bastun och hem igen får vi följa fyraåriga Aysa, mamma och pappa. Boken är skriven av en expert på simhallar, världsmästaren Therese Alshammar. Vad Jonas Burman har för relation till simhallar känner jag inte till, men han måste i alla fall gjort djupstudier inför den här boken. Hans undervattensillustrationer är lyriska och han låter den i verkligheten kanske lite sterila simhallsmiljön blomma ut i flera bemärkelser. Över ytan breder djungeln och exotisk djur ut sig, under utan samsas små gulliga fiskar med luftbubblor, snäckor och sjöodjur.

Passar alla badglada från 3-7 och uppåt.

Bonnier Carlsen, bilderbok.

Tusen stjärnors ö

Författare: Emma Karinsdotter

Tigris har förlorat sin mamma i en bilolycka vid ett års ålder. Kvar har hon ett ärr, en ensam tigerrand över hjärtat och en pappa vars ögon aldrig mer ler. Nu är hon på väg att fylla år, tio år har gått sen den ödesdigra olyckan och familjen ska försöka starta om i en ny lägenhet, eftersom de tvingats flytta på grund av att den deprimerade pappan inte kan jobba. Tigris tycker synd om sin pappa och avskyr att fylla år. I flyttröran i nya lägenheten hittar hon en magisk låda som tar henne till Tusen stjärnors ö. Där får hon träffa den gåtfulla Ariann och där uppenbaras en dold sanning, något hennes pappa hemlighållt för henne i alla år. Hon får också veta att mamma Lyra är i stor fara där, på Tusen stjärnors ö, och att hon, Tigris, är den som behöver rädda henne.

I Karinsdotters debut från 2017, Lisbeth och Sambakungen skrev hon in sig i en litterär tradition med bus och upptåg. Böcker där vuxna leker med barn, som barn. En tradition som i den svenska litteraturen har sin främsta företrädare i Loranga, Masarin och Dartanjang men där det också finns mer nutida exempel som Frallan är bäst. Hennes andra bok, Tusen stjärnors ö, är något helt annat. Här möter vi sorg och saknad i ett magiskt äventyr, men ändå finns en likhet: vuxna som inte riktigt är vuxna och barn som behöver oroa sig för vuxensaker alldeles för tidigt.

Passar bäst som högläsning från 7-12 år.

Bonnier Carlsen, 270 sidor.

I Kalifornien skälver jorden

Författare: Anna Hörnell

Melin har svårt med sociala sammanhang, får lätt ett tryck över bröstet och måste rabbla pi-decimaler för att lugna sig. Ändå längtar hon ut och bort från den håla hon vuxit upp i, bort från inskränkta mobbare och till ett större sammanhang. Lösningen blir att komma och bo med sin kusin Madi i en liten ort i Kalifornien där hon ska läsa ett år på college. I Kalifornien ska hon äntligen få skälva, andas och leva på riktigt. Kanske bli kär.

Melin har ganska mycket emot sig. Ett namn som ingen kan uttala, en ganska bossig kusin som direkt positionerar Melin som "lillkusin" och så där där trycket, osäkerheten, pi-decimalerna. Det visar sig att det behövs ansenliga mängder alkohol för att Melin ska våga så mycket som att möta en blick eller öppna munnen. Turligt nog har hon kommit till ett minst sagt alkoholindränkt sammanhang. Det festas tungt varje helg och de roligaste, galnaste och bästa festerna hålls i Rafaelpalatset. Snart är Melin och Madi återkommande gäster där och dras in i en cirkus av röriga relationer, alkohollekar, droger, sena nätter, pranks och hångel. Karusellen snurrar allt snabbare, mot den totala katastrofen.

Boken, som är Anna Hörnells skönlitterära debut, känns självupplevd. Gissningsvis har författaren lånat mycket från sitt eget liv till berättelsen, ändå saknas tyvärr den totala trovärdigheten som man kan finna i det självbiografiska. Hörnell får mig inte helt på kroken helt enkelt, jag klickar inte med Melin alls, förstår inte varför hon vill vara på ett ställe där hon måste supa sig till redlöshet för att våga vara. Jorden skälver bara en ytterst kort stund, det är mer fylleträsk än  jordbävning i I Kalifornien skälver jorden. Men med det sagt kan den nog ändå finna sina läsare i de som kan känna igen sig i att vara väldigt osäkra och vilja mer än de vågar. Passar nian och uppåt.

Vox, 310 sidor.

Mac mästerspion

Författare: Mac Barnett
Illustratör: Mike Lowery

Det här är den första boken i serie om Macs öden och äventyr som mästerspion åt brittiska drottningen på åttiotalet. Varför drottningen av England väljer just Mac, ett barn från Kalifornien, USA, som sin hemliga agent, är för att han har A i alla ämnen. Drottningen skriver en lapp till Macs fröken så att han kan ta ledigt och skickar flygbiljetter till London, där han ska hjälpa till att hitta de stulna kronjuvelerna.

Boken bjuder på en snabb bildningsresa, förklädd till en småtramsig agenthistoria, genom tre av Europas huvudstäder: London, Paris och Moskva (eftersom det här är under det kalla kriget visar sig så klart KGB ha ett rejält finger med spelet). Det blir också en kort historielektion i både äldre och modernare historia, allt under förevändningen att berätta en kul story. Den är rikligt illustrerad i tre färger, svart, gult och blått. Språket är inte helt enkelt, varför den passar bäst för övre delen av Hcf-spannet och på mellanstadiet.

Lilla Piratförlaget, 156 sidor

Till Vial : 8.400 dagar kvar

Författare: Henrik Ståhl

Jag har tidigare ondgjort mig över fenomenet "kändis eller vuxenboksförfattare skriver barnbok". Följaktligen hade jag mina förväntningar lågt nedskruvade jag började läsa denna bok av för detta bolibompaprogramledaren Henrik Ståhl aka Stålhenrik. Men till min stora förtjusning kom alla mina fördomar helt på skam, för Till Vial är en mycket välskriven, gastkramande spännande, sorglig och tänkvärd bok.

Berättelsen handlar om Gladys och hennes bror Keaton, två barn som är ensamma på en enorm rymdfarkost, eller ett rymdsprång som det heter i boken, på färd genom universum mot planeten Vial. Rymdsprånget heter Otösan efter det japanska ordet för pappa. Det har lämnat jorden efter att den blivit obeboelig på grund av krig och Vial skulle bli mänsklighetens andra chans. Men något har gått väldigt fel. Var för är barnen ensamma på skeppet? Och är de ensamma på skeppet? På omslaget ser man en siluett skymta i en upplyst dörröppning bakom barnen. Och kommer de att komma fram? Har inte Otösans dator visat att det är 8400 dagar kvar i flera dagar nu?

Långsamt vecklas historien ut för oss, vart annat kapitel är vi ombord på väg mot Vial med Gladys och Keaton. Vart annat kapitel följer vi Gladys liv innan Otösan och händelserna som ledde fram till den nuvarande situationen. Att Keaton är född på rymdsprånget får vi veta ganska tidigt och så småningom förklaras hur det kommer sig att barnen är ensamma ombord (om de nu är det...) och var barnens mamma har tagit vägen. Vi får också veta att det kanske någonstans finns ett mammarymdskepp, Okasaan, på väg genom rymden mot Vial från någon annan stans på jorden.

Boken är Hcg-klassad, men jag tycker absolut att detta är en bok som passar äldre barn. Gladys är 14 år när berättelsen börjar. Dessutom innehåller den väldigt hårda och grafiska beskrivningar av hur krigets fasor drabbar den lilla familjen innan de ger sig iväg med Otösan. Hur det ligger döda människor på gatan och hur folk blir ihjälskjutna eller nedtrampade i en folkmassa. Språket kräver också sin läsare, det är inte tillkrånglat men innehåller tunga resonemang. Därför tycker jag att omslaget, trots att det är väldigt snyggt och suggestivt, är ett olyckligt val. Det signalerar både yngre huvudpersoner och yngre målgrupp. Jag rekommenderar den för egen läsning för 13-16 år och gärna som högläsning för 9 år och uppåt.

Bonnier Carlsen, 176 sidor

Haggan

Författare: Aase Berg

Thelma och Viktor möts och blir passionerat förälskade. Thelma gör klart att hon inte är intresserad av något utomäktenskapligt förhållande och de lovar båda att lämna sina respektive innan de ger sig hän åt attraktionen. Thelma separerar från sin sambo och blir ensamstående mor med två döttrar i ett litet hus i obygden. Viktor däremot drar ut på saken. Han lever ett privilegierat liv med Hustrun i fin villa på toppläge och utflugna barn. Han vill varken mista sin bekvämlighet - Hustrun som tar hand om hans privatliv och sociala liv - sin sociala fasad eller göra Hustrun ledsen. Hustruns liv är i väldigt stora delar beroende av Viktors både ekonomiskt och socialt.

När boken börjar har Viktor efter många turer backat tillbaka till äktenskapet och den borgerliga fasaden och Thelma är sviken, övergiven, lämnad och arg. Hon bestämmer sig för att bli Haggan, en kvinna som inte längre accepterar den kvinnofälla samhället gillrat åt henne. En kvinna som inte är rädd för att leva ut sin ilska och tala klarspråk. Som Haggan problematiserar hon de roller som samhället, äktenskapet och kärleksförhållandet tvingar in kvinnor och män i.

Berg lyfter resonemanget om manligt och kvinnligt, könsroller och samhällets förväntningar till ett högre, kanske politiskt, plan. Det här handlar inte om en specifik relation, Thelma är kanske i viss mån Berg, men hon är mer en syntes av kvinnor liksom Viktor är en syntes av mansrollen. Språkligt är det skarpt och analytiskt, en fröjd att läsa. Och trots sitt allvarliga ärende och sorgliga innehåll och trots all den ilska Haggan ger utlopp för är det en bok som också är rolig läsa.

Passar gymnasiet.

Albert Bonniers förlag 286 sidor.

Monsterallergi del 1 - Monsterhuset

Upphovsmän: Katja Centomo, Francesco Artibani, Alessandro Barbucci, Barbara Canepa

Efter den totala succén med Amulett-böckerna fortsätter Hegas att presentera riktigt bra översatta serieromaner. Monsterallergi kommer med de två första delarna nu i vår, nummer två som kom ut samtidigt med del ett har undertiteln De osårbaras pyramid.

Elena Potatis är antihjältinnan som flyttar till ett nytt område, en äldre del av en storstad, och försöker lära känna lite nya kompisar. Tvillingarna Patty och Tatty har bestämda åsikter om vem Elena ska umgås med och Zick som bor i grannhuset har en extremt snobbig katt och är allergisk mot allt. I skolan hamnar hon i slagsmål redan första dagen. Detta, plus att hennes katt försvinner och Elena behöver hjälp att leta efter den, gör att hon trots hans initiala motvillighet, blir kompis med Zick, som visar sig vara en kille med väldigt ovanliga förmågor.

Det är spännande, lekfullt, fantasifullt och snyggt, helt enkelt en bok som kommer att falla många serieälskare i smaken. Hegas rekommenderar själva boken för 9-12 år, jag tycker att den passar alla som gillar serier från ettan till sjuan. Däremot är det inte precis lättläst, utan en bok som kräver lite mer av sin läsare, både när det gäller att avkoda bild, text och underliggande budskap.

Hegas, tecknad serie.

Modig med dig

Författare: Malin Eriksson

Malin Eriksson som har skrivit flera hästböcker tidigare gör nu lättlästdebut på Nypon förlag med första delen i en serie om hästar; Pims stall. I första delen får vi träffa Neda som går på ridskola. Men hon har missat några lektioner och nu kan alla i hennes grupp galoppera utom hon som inte vågar. Nu hotar ridläraren att flytta ner henne en grupp och hon inte försöker.

Då träffar Neda Pim, en lite ensam tjej som inte går på ridskolan men har egen häst hemma på gården. Neda får låna Pims mammas lugna trygga häst och tillsammans kommer de över Nedas galoppskräck.

Boken är rekommenderad som lättläst på mellanstadiet men kan funka från årskurs två för de som inte behöver lättläst. Den är graderad tre av fyra nypon i förlagets egen nivågradering. Det är en enkel men trevlig historia som nog kommer att falla i första hand hästintresserade i smaken.

Nypon, 33 sidor.

Triangel

Författare: Nic Stone

Två bästisar sedan alltid, Jupiter och Cortney, där den första är lesbisk och den andra i hemlighet hopplöst förälskad i den första, blir en triangel när Rae flyttar till stan. Jupiter är attraherad av Rae, Cortney är svartsjuk men blir också smickrad av den uppmärksamhet han får av Rae, som är kär i både Jupiter och Cortney. Men eftersom den lesbiska kärleken förvirrar henne väljer Rae till sist att leva ut sina känslor för Cortney, vilket i sin tur gör Jupiter svartsjuk, hon som trodde att hon bara älskade Cortney på ett högst platoniskt vis. Låter det förvirrande? Det är det, speciellt för de inblandade tonåringarna vars känslor och attraktioner flammar hett åt alla möjliga olika håll.

Den här romanen berättas ur tre olika perspektiv, först Cortneys, sedan Raes och sist Jupiters. Författaren, vars första bok på svenska det här är, säger att hon skrivit den här boken eftersom det är en bok hon själv hade behövt när hon var ung eftersom  "[a]tt vara den man är och älska den man älskar är inte alltid enkelt, men det är alltid värt det". Det är en berättelse om att komma ut ur en garderob man aldrig varit inne i, eller kanske om att förstå att vi alla har något typ av garderob vi måste kämpa oss ut ur.

För mig är anslaget och tonen väl amerikansk för att jag ska känna igen mig i karaktärerna, den ger mig lite samma känsla som jag fick av Du känner mig så väl, en annan bok om identitet, kärlek och sexualitet i en amerikansk kontext. Men kanske är det annorlunda för dagens unga som är än mer skolade i amerikansk populärkultur och för de som gillat just Du känner mig så väl är detta ett utmärkt boktips. Den passar högstadiet och tidiga åren på gymnasiet.

Lavender Lit, 320 sidor

Vajlett och Rut

Författare: Karin Alfredsson

Vajlett kommer som lärarinna till Granträskåsen i slutet av 40-talet med progressiva idéer, som att aga inte är det bästa pedagogiska verktyget till exempel. Inte heller vill hon låta den lokala Eberneserförsamlingen styra innehållet i undervisningen. Det blir en kamp, inte minst eftersom äldstebrodern i Eberneser också är ordförande i den lokala skolstyrelsen. Det blir också en kamp att komma i i gemenskapen på orten. Vajlett känner sig ensam, har ingen att tala med om sådant hon tycker är viktigt. Breven från vännen och läraren från lärarinnesemenariet ,Beda Landström, blir en ventil. Så småningom blir  också handlarhustrun Astrid en vän. Men det är när den nya postfröken Rut anländer till byn, med radiogrammofon, som vändpunkten kommer.

Det här är en underbar berättelse om utanförskap, vänskap och kärlek, om förbjudna lustar och om att våga leva som man man vill, i en av religionen hårt kringskuren tillvaro. Om att kämpa för de svagare och försöka göra skillnad.

Passar gymnasiet.

Bokfabriken, 293 sidor.