Arvejord

 

Författare: Maria Turtschninoff

När Turtschaninoff för första gången vänder sig till vuxna läsare gör hon det genom att återvända från de världar långt borta dit hon tagit oss i böckerna som kretsar kring det Röda klostret och berättelsen om steppklanerna i Anaché, Här befinner vi oss i Österbotten i Finland, mitt i skogen, på ett litet hemman som vi får följa från 1600-talet till nutid. Där finns arvejorden, den som befolkats av släktled på släktled.

Vi följer människorna på Nevabacka från soldaten som röjer sitt nybygge till Anna som återvänder till gården efter sin mammas död. Nevabacka har sett generationer födas och dö, krig komma och gå. Den har gått från att vara framtid och födkrok till att vara minnen, dåtid, något som man vårdar för nöje snarare än för nytta.

Hela tiden existerar människorna på Nevabacka till stor del på naturens villkor. Och de som råder i skog och mark finns aldrig långt borta. De ser till människorna i husen. Hjälper när det behövs. Hotar och hämnas när det finns skäl.

Boken sträcker sig över fyra sekel och medan tiden går och vi får se generationer komma och gå, blandar Turtschaninoff berättarstilarna. Det är prosa, brev- och dagboksform och lyrik. Det är fint gjort. Författaren låter oss vara med i skogen, lukta mossan, njuta av solnedgången över mossen, lingonen på åsen, höra de höga trädens sus och fåglarnas läten.

När jag ifrågasätter hur bra bästsäljaren När kräftorna sjunger egentligen var, säger många att de älskade den för de underbara naturskildringarna av träskmarkerna. Med tanke på hur många som verkligen verkar älska fina naturskildringar i en roman så finns det alla möjligheter för Maria Turtschaninoffs roman att bli en internationell braksuccé, för här spelar den österbottniska naturen huvudrollen. Den är konstanten vi följer medan människorna passerar förbi, också de mycket fint skildrade. Boken också sällsynt vacker med skogsgrönt omslag och inramad av Sanna Manders svartvita illustrationer.

Turtschaninoff lyckas skildra flyktigheten i ett människoliv, det tillfälliga i allt människan lägger sin hand vid, och samtidigt teckna de som befolkar naturen och skogen både ingående och med kärlek. Resultatet blir både spännande och vackert.

Passar gymnasiet.