fredag 30 maj 2014

Anden i flaskan

Författare:  Cecilia Rihs

Detta är andra boken i serien "Hemliga boken för äventyrare" om Lina Hocki som måste hjälpa sim farmor Hilda som ligger skadad på ett sjukhus i Ryssland att lösa och dokumentera ett antal läskiga uppdrag. I första boken var det en vattenhäxa som skulle undersökas och nu har turen alltså gått till en flaskande. Till sin hjälp har Lina Peppar, som är en tolva, "...en älva plus ett. Lite större, lite hårigare och mycket snällare än en vanlig älva".

Det är ett ganska lättläst äventyr med vissa roliga och oväntade inslag. Jag gillar också att man mitt i berättelsen sprängt in ett recept på hastbullar, eftersom den som äventyrar inte ska ge sig av på tom mage. Illustrationerna av Jenny Lindqvist är snygga, men ger ingen ökad läsförståelse, tvärt om kan de vara förvirrande. Som när texten pratar om en vedspis och illustrationen visar en kamin. Första boken tyckte jag var mycket spretig, den här håller ihop bättre, kanske för att karaktärerna redan är presenterade.

Råttburgare

Författare: David Williams

Alla böcker från Storbritannien med drastisk humor, elaka vuxna och oskyldiga barn marknadsförs gärna som "En ny Roald Dahl". Så även denna. Att illustratören Tony Ross' bilder är väldigt Quenitin Blakeska hjälper till att skapa det intrycket. Författaren David Williams kom för ett par år sen ut med Stinkis på svenska och det här är en bok helt i dess efterföljd. Jag skulle också gärna sätta Råttburgare i händerna på de som gillat Andy Stantons böcker om Herr Grums.

Zoe, som är bokens hjältinna, är en stackars oskyldig, troskyldig men godhjärtad och karaktärsfast djurälskare, som tvingas leva med sin absolut vedervärdiga styvmor Sheila och en far som är helt frånvarande eftersom han är nerbruten av arbetslöshet och alkoholism. Som om det inte vore nog att plågas av den genomelaka Sheila, som hänger ihop med Zoes pappa bara för att kunna köpa räkcocktailchips för hans socialbidragspengar, ansätts hon också av mobbaren Tina Trotts och allehanda otrevliga lärare. Hennes enda tröst i livet, hamstern Morotskaka, hittas död på första sidan i boken. Zoe hade övat upp hamstern att göra spektakulära konster och hennes dröm var att kunna uppträda tillsammans med den, en dröm som nu går i kras. När hon hittar en liten råttunge på sitt rum väcks hennes hopp på nytt. Råttan, som hon döper till Armitage, visar sig vara en naturbegåvning på att lära sig tricks.

Naturligtvis dyker hinder upp på Zoes väg. Den ständiga antagonisten Sheila så klart, som snabbt flankeras av hamburgerförsäljaren/råttbekämparen Burt, fröken Kort och rektorn Mr Grave som gör att hon blir avstängd från skolan, och Tina Trotts som gillar att spotta Zoe i huvudet.

Det är burleskt, drastiskt och - för den med rätt sorts humor - roligt. Det helt morbida och faktiskt fasansfulla öde som drabbar de onda Sheila och Burt, lämnas helt okommenterat i slutet som naturligtvis bjuder på revansch och happy ending för Zoe och hennes vänner.

torsdag 22 maj 2014

Sätt mig i brand


Författare: Tahereh Mafi 

Jag kan inte skriva så mycket om själva boken för då förstör jag spänningen, men jag tyckte den var riktigt bra. Jag har läst de två första böckerna, och detta är slutet på bokserien.

I denna boken så minskar romantiken och dramat ökar, böckerna är mest kända för just romantiken.

Anledningen till att jag tycker att den är bra, är för att nu känns den mer verklig. Och karaktärerna har utvecklats så mycket så att de är helt andra personligheter nu. I vissa böcker så ändras inte någon och det gör inte boken spännande, för då kan man förutse vad personerna kommer göra.

Slutet känns som ett bra sätt att sluta boken och det ger hopp för personerna i boken.
Jag rekommenderar verkligen denna bokserien, så läs gärna den första boken, Rör mig inte, och den andra boken, Rädda mig inte. Boken passar för 12 år och uppåt.

Gästbloggare: Helene Bekassy, prao på Fäladsgårdens bibliotek.


tisdag 6 maj 2014

Sword Princess Amaltea 1

Författare/illustratör: Natalia Batista

När jag läser första delen i Natalia Batistas tecknade serie om prinsessan Amaltea tror jag först att det varit slarv med korrekturläsningen. Men så klart inte. "Man" är konsekvent utbytt mot "kvin": "Ibland måste kvin göra saker som kvin inte vill". När det missförståndet är utrett flyter läsningen på fint.

Vi får möta prinsessan Amaltea. Som dotter nummer två till drottningen i denna fullständigt matriarkala värld kräver traditionen att hon ger sig av och räddar en prins för att på så sätt få ärva halva kungariket av den prinsens mamma. Hennes storasyster ska efterträda deras mamma som drottning. Amaltea är ovillig. Hon tycker prinsar är fåniga och hon vill inte alls gifta sig. Men ut på äventyr kommer hon och det blir en klassisk utvecklingssaga där mycket är sig likt från den klassiska sagans värld, förutom att allt som vi vanligtvis förknippar med manligt och kvinnligt i den traditionen är ställt på huvudet.

Kul, snyggt och rappt berättat! Fler delat är på väg.