Författare: Petter Lidbeck
De tusende utspelar sig i en okänd framtid där mänskligheten hotas av en sjukdom som i snabb takt dödar alla som får den. Endast en på tusen överlever smittan. Dessa överlevare smittar värre än de döende, vilket innebär att de ännu icke smittade har förvisat överlevarna till en ö där de arbetar med att ta om hand de smittade och bränna de döda. Fram och tillbaka mellan fastlandet och ön går färjan med de döende människorna. Livet på ön är torftigt och innehåller inget annat än ett ständigt slit och så mycket död att människorna inte ens sörjer längre.
Bokens huvudperson är en ung kille som har en lite äldre vän på ön, Mercer. När både huvudpersonen och Mercer blir förälskad i en nyanländ ung kvinna på ön sätts deras vänskap på prov. Samtidigt börjar en annan överlevare, Gecko, uppmana folket på ön till uppror mot de friska på fastlandet. Han menar att det är överlevarna som är de starka och att det inte finns någon rimlig anledning att de ska leva i svält och slaveri isolerade på en ö, bara för att de friska människorna bestämt det. Han vill att öns befolkning ska ge sig iväg till fastlandet och smitta alla som bor där, för att sedan kunna ta makten när alla andra dött. Mercer och hans vän försöker hindra honom, men dödlig utgång.
Det här är en så kallad grafisk roman, vilket innebär att den är snabbläst och kan lämpa sig för svaga läsare i de äldre åldrarna. Jag tyckte att den var spännande, inte det bästa av Lidbeck, men absolut läsvärd. Lite synd att historien tar en vändning mot slutet från den storslagna science fiction striden mellan de friska och de sjuka till den mindre striden mellan huvudpersonen och Gecko, skurken. Jag hade gärna läst om vad som hände när de sjuka invaderade fastlandet. Kanske läge för en fortsättning?
söndag 31 oktober 2010
De tusende
Etiketter:
grafisk roman,
kärlek,
science fiction,
uHc,
vänskap
Tonje och det hemliga brevet
Författare: Maria Parr
Tonje bor i Glimmerdalen, långt upp i de norska fjällen. Hon är enda barnet i hela dalen och hennes allra bästa vän är den tjuriga gamla gubben Gunnvald. Förr kom det barn till Glimmerdalen på sportlovet åtminstonde, men sedan Tonjes ärkefiende Klaus Hagen gjorde om campingen till hälso-camping och förbjöd barn är Tonje helt ensam. Hon tar i och för sig detta med ro och spenderar sina dagar tillsammans med Gunnvald, åkandes kälke och sjungandes till hans fiolspel. Icke desto mindre blir hon så klart väldigt glad när det en dag, trots förbud, plötsligt finns tre alldeles riktiga barn på hälso-campingen. Men Tonjes idyll hotas av ett brev som Gunnvald får, ett benbrott som Gunnvald råkar ut för, ett brev till som Gunnvald skickar och ett fruktansvärt misstag som Gunnvald begått för länge länge sedan.
Precis som Maria Parrs förra bok, Våffelhjärtan, är det här en högläsningsbok som ger läsaren ett härligt varmt pirr i magen, en feel-good-bok, samtidigt som den är ordentligt spännande. På baksidan liknas den vid Astrid Lindgren och jag håller med, det är något med formuleringarna och karaktärerna som gör att man nästan hör den bekanta Astrid-rösten i huvudet när man läser.
Tonje bor i Glimmerdalen, långt upp i de norska fjällen. Hon är enda barnet i hela dalen och hennes allra bästa vän är den tjuriga gamla gubben Gunnvald. Förr kom det barn till Glimmerdalen på sportlovet åtminstonde, men sedan Tonjes ärkefiende Klaus Hagen gjorde om campingen till hälso-camping och förbjöd barn är Tonje helt ensam. Hon tar i och för sig detta med ro och spenderar sina dagar tillsammans med Gunnvald, åkandes kälke och sjungandes till hans fiolspel. Icke desto mindre blir hon så klart väldigt glad när det en dag, trots förbud, plötsligt finns tre alldeles riktiga barn på hälso-campingen. Men Tonjes idyll hotas av ett brev som Gunnvald får, ett benbrott som Gunnvald råkar ut för, ett brev till som Gunnvald skickar och ett fruktansvärt misstag som Gunnvald begått för länge länge sedan.
Precis som Maria Parrs förra bok, Våffelhjärtan, är det här en högläsningsbok som ger läsaren ett härligt varmt pirr i magen, en feel-good-bok, samtidigt som den är ordentligt spännande. På baksidan liknas den vid Astrid Lindgren och jag håller med, det är något med formuleringarna och karaktärerna som gör att man nästan hör den bekanta Astrid-rösten i huvudet när man läser.
fredag 22 oktober 2010
Det händer nu
Författare: Sofia Nordin
Augustnominerad kärlekshistoria mellan bästisarna Stella och Sigrid. En lugn, finstämd historia om hur svårt det kan vara att gå i nian och inse att man är lesbisk. Stella vet inte alls hur eller om hon ska våga visa sina verkliga känslor för bästisen. Hon får vägledning och peppning av Agnes 84 år som hon möter i ett forum på nätet. Agnes har hela livet tvingats dölja sin kärlek till vännen Maj och hennes öde ger Stella perspektiv på sin egen tillvaro och mod att agera. När hon vågat visa sina känslor och det visat sig att de är besvarade kommer krångligheten med omvärldens reaktioner.
Jag har lite problem med tonen i den här boken, språket i dialoger, uttryck. Språket ger mig en känsla av att tjejerna är yngre än de är, vilket brutalt krockar med deras sexuella intresse, jag får liksom inte ihop det riktigt. Jag gillar inte heller språket i de mail som Stella skriver till Agnes, som plötsligt är mer "ungdomligt" än dialogerna, vilket gör att det känns som om det är uttryckt av olika personer. Det är svårt att inte jämföra med andra ungdomsböcker i årets utgivning som har så otroligt mycket bättre dialog; "Farsta, fritt fall" t.ex. och framför allt Lisa Bjärbos "Det är så logiskt alla fattar utom du". Där känns det naturligt, i Nordins bok upplever jag att hon ansträngt sig för att uttrycka sig som ungdomar gör, utan att lyckas.
Spindelbarnen
Författare: Gudrun Wessnert
Sam Frasers äventyr del 1
Gudrun Wessnet är tidigare mest känd för sina historiska romaner för barn, blan annat de burleska böckerna om Sketna Gertrud och riddarhistorierna om Enhörningens gåta. Med Spindelbarnen ger hon sig delvis in i en ny genre. Det är forftarande hirtorisk tid, förmodligen 1800-tal och miljön skulle kunna vara engelska landsbygden. Men här vävs även mystiska och fantasybetonade element in i historien.
Gudrun Wessnet är tidigare mest känd för sina historiska romaner för barn, blan annat de burleska böckerna om Sketna Gertrud och riddarhistorierna om Enhörningens gåta. Med Spindelbarnen ger hon sig delvis in i en ny genre. Det är forftarande hirtorisk tid, förmodligen 1800-tal och miljön skulle kunna vara engelska landsbygden. Men här vävs även mystiska och fantasybetonade element in i historien.
Huvudperson är Sam, eller Samatha som hon egentligen heter. Hon är hittebarn och "klumpfot" (hon är låghalt i någon form, men fel eller inga skor gör att hon haltar lite när hon går). Efter att ha spenderat en tid på ett barnhem drivet av nunnor flyttas hon, av för läsaren outgrundliga anledningar, till Fröken Elsibes barnhus för hittebarn och vanföra. Där möts hon av föreståndarinnan och hennes syster, båda systrar till den nu avlidna Syster Elsibe. Systrarna visar sig vara grymma monster till människor. På barnhuset arbetar också en kokerska, som inte står de båda systrarna långt efter i grymmhet och galenskap.
Sams olycksbröder och -systrar är de andra hittebarnen, sju är de tillsammans. de tvingas äta otäck och dålig mat och att arbeta från morgon till kväll. Kokerskans svamppaj är det de fruktar näst mest, det är giftig och har redan dödat en av dem innan Sam kom. Allra mest fruktar de källaren. Där blir de nedslängda som straff när de varit olydiga och där finns otäckheter som alla anar mer än känner till.
I utkanten av historien med ständigt närvarande finns en räv. Den följer händelserna på barnhuset, är ständigt hungrig och kommunicerar med "honom där uppe" (är det Gud - jag förstår det aldrig riktigt?) och pratar om något otäckt i underjorden som kommit lös och något han står i skuld till.
Sam börjar se och höra konstiga saker på barnhuset. En metallisk och svart röst dyker upp inne i hennes huvud. Vid vissa tillfällen hjälper den där rösten henne och de andra hittebernen, men Sam tycker inte att det känns helt bra, hon förstår inte vad det är men det är inget gott. Situationen för barnen blir allt värre. En förändring måste ske. Ska barnen kunna fly? Vad är det som rör sig i källaren/underjorden? Varifrån kommer den spindel som Sam ser skymta på olika ställen? Berättelsen utmynnar i ett underjordiskt mardrömsäventyr med ett inte alltigenom lyckligt slut.
Det är många saker jag inte förstår i den här boken. Men kan man bortse från det så är det en spännande historia om udda existenser och vänskap mellan utsatta. Illustrationerna, en svartvit helsida per kapitel, är expressionistiska och fantasieggande.
Sams olycksbröder och -systrar är de andra hittebarnen, sju är de tillsammans. de tvingas äta otäck och dålig mat och att arbeta från morgon till kväll. Kokerskans svamppaj är det de fruktar näst mest, det är giftig och har redan dödat en av dem innan Sam kom. Allra mest fruktar de källaren. Där blir de nedslängda som straff när de varit olydiga och där finns otäckheter som alla anar mer än känner till.
I utkanten av historien med ständigt närvarande finns en räv. Den följer händelserna på barnhuset, är ständigt hungrig och kommunicerar med "honom där uppe" (är det Gud - jag förstår det aldrig riktigt?) och pratar om något otäckt i underjorden som kommit lös och något han står i skuld till.
Sam börjar se och höra konstiga saker på barnhuset. En metallisk och svart röst dyker upp inne i hennes huvud. Vid vissa tillfällen hjälper den där rösten henne och de andra hittebernen, men Sam tycker inte att det känns helt bra, hon förstår inte vad det är men det är inget gott. Situationen för barnen blir allt värre. En förändring måste ske. Ska barnen kunna fly? Vad är det som rör sig i källaren/underjorden? Varifrån kommer den spindel som Sam ser skymta på olika ställen? Berättelsen utmynnar i ett underjordiskt mardrömsäventyr med ett inte alltigenom lyckligt slut.
Det är många saker jag inte förstår i den här boken. Men kan man bortse från det så är det en spännande historia om udda existenser och vänskap mellan utsatta. Illustrationerna, en svartvit helsida per kapitel, är expressionistiska och fantasieggande.
torsdag 21 oktober 2010
Är det någon där?
Författare: Christina Wahldén
Mycket lättläst bok om farorna med internet. Tea 16 år är rätt ensam och umgås mest med folk via datorn. När hon sitter och chattar en dag är det en man som kallar sig Jägaren som börjar prata med henne. Han säger att hon är fin och kallar henne vännen och får henne att känna sig uppskattad. När han vill att hon ska visa brösten för honom gör hon det, mot att han sätter in pengar på hennes mobilkonto.
Lite text och ett angeläget ämne. Något för mycket läsovilliga, eller läsokunniga, tjejer i 7-9.
Mycket lättläst bok om farorna med internet. Tea 16 år är rätt ensam och umgås mest med folk via datorn. När hon sitter och chattar en dag är det en man som kallar sig Jägaren som börjar prata med henne. Han säger att hon är fin och kallar henne vännen och får henne att känna sig uppskattad. När han vill att hon ska visa brösten för honom gör hon det, mot att han sätter in pengar på hennes mobilkonto.
Lite text och ett angeläget ämne. Något för mycket läsovilliga, eller läsokunniga, tjejer i 7-9.
Etiketter:
internet,
lättläst,
sexuellt ofredande,
uHc
måndag 18 oktober 2010
Här ligger jag och blöder
Författare: Jenny Jägerfeld
Maja går estetiska programmet på gymnasiet och råkar på en skulpturlektion såga av sig tumspetsen med en elektrisk såg. Svartklädd emotjej som hon är tror hennes pappa att hon gjort det med flit.
"-Man sågar väl för fan inte av sin tumme med flit, sa jag surt.
-Jag tänkte om du inte mådde bra.
Vem trodde han att jag var, egentligen? Kände vi varandra?
-Jag är kanske inte helt euforisk alla dagar, men inte fan börjar jag lemlästa mig själv för det!
Jag blängde på honom.
-Nej, Maja, jag vet. Men jag tänkte... du kanske inte kunde verbalisera din ångest?
Oh lord. "Verbalisera din ångest." Vad hade han nu gått för kurs, läst för bok, träffat för idiot?"
Maja bor varannan helg hos sin mamma i Norrköping och ett par dagar efter tumolyckan åker hon dit. Men mamman står inte på perongen och möter som vanligt, trots att hon är en sån person som aldrig glömmer eller ändrar på sina vanor. När Maja tar sig ut till mammas hus finner hon det tomt och mörkt. Hon blir mer och mer orolig när hon inser att mammas dator, mobiltelefon och framför allt hennes livsviktiga kalender är kvar i huset. Hon skulle aldrig ge sig hemifrån frivilligt utan dem.
Maja stannar i mammas tomma hus och försöker reda ut sin trassliga tillvaro, som inte blir mindre trasslig när hon går på fest i grannhuset och kanske förälskar sig lite grann i killen som bor där.
Mycket roligt och stundtals sorgligt, en ungdomsbok om ensamhet, övergivenhet, kärlek och vänskap men också om föräldrar med psykiska problem (i det här fallet Aspergers syndrom), skilda föräldrar och frånvarande föräldrar.
Maja går estetiska programmet på gymnasiet och råkar på en skulpturlektion såga av sig tumspetsen med en elektrisk såg. Svartklädd emotjej som hon är tror hennes pappa att hon gjort det med flit.
"-Man sågar väl för fan inte av sin tumme med flit, sa jag surt.
-Jag tänkte om du inte mådde bra.
Vem trodde han att jag var, egentligen? Kände vi varandra?
-Jag är kanske inte helt euforisk alla dagar, men inte fan börjar jag lemlästa mig själv för det!
Jag blängde på honom.
-Nej, Maja, jag vet. Men jag tänkte... du kanske inte kunde verbalisera din ångest?
Oh lord. "Verbalisera din ångest." Vad hade han nu gått för kurs, läst för bok, träffat för idiot?"
Maja bor varannan helg hos sin mamma i Norrköping och ett par dagar efter tumolyckan åker hon dit. Men mamman står inte på perongen och möter som vanligt, trots att hon är en sån person som aldrig glömmer eller ändrar på sina vanor. När Maja tar sig ut till mammas hus finner hon det tomt och mörkt. Hon blir mer och mer orolig när hon inser att mammas dator, mobiltelefon och framför allt hennes livsviktiga kalender är kvar i huset. Hon skulle aldrig ge sig hemifrån frivilligt utan dem.
Maja stannar i mammas tomma hus och försöker reda ut sin trassliga tillvaro, som inte blir mindre trasslig när hon går på fest i grannhuset och kanske förälskar sig lite grann i killen som bor där.
Mycket roligt och stundtals sorgligt, en ungdomsbok om ensamhet, övergivenhet, kärlek och vänskap men också om föräldrar med psykiska problem (i det här fallet Aspergers syndrom), skilda föräldrar och frånvarande föräldrar.
fredag 15 oktober 2010
Tretton skäl varför
Författare: Jay Asher
En dag får Clay ett paket med posten. I paketet ligger sju kassettband numrerade på varje sida från ett till tretton. När Clay lyssnar på band ett sida A upptäcker han till sin fasa att det är en tjej som pratar, Hannah. Hannah gick på Clays skola, de hade en del lektioner tillsammans och Clay hade varit förälskad i Hannah länge. Hannah Baker tog livet av sig för några veckor sedan och nu står Clay med sju kassettband med hennes röst på.
På banden berättar Hannah varför hon drivits till att ta sitt eget liv och varje bandsida är dedikerad till en person, som på något vis bidragit till hennes ödesdigra beslut. Banden har hon skickat till person nummer ett och instruerat honom att skicka dem vidare till person nummer två, när han lyssnat fördigt. Hon har dessutom gjort kopior på banden som hon gett till en utomstående person med uppgiften att sprida dem till alla, skolkamrater, föräldrar, tidningar och polisen, om någon av personerna på listan bryter kedjan och inte skickar banden vidare. Med banden följer en karta som visar platser i omgivningen där avgörande händelser har ägt rum.
Clay påbörjar en vandring genom sina kvarter med Hannahs röst i öronen. Ju mer han hör desto mer fasansfull framstår tillvaron för honom. Och skulden över att vara en av de tretton personerna, en av de tretton skälen, ligger tung på hans axlar.
Det här är en bok som är mycket svår att släppa, man måste ju få veta hur det går eller snarare vad som hänt. I texten varvas Clays tankar med rösten på kassettbandspelaren och symbolerna för stopp ■ , play ► och paus ║ markerar övergångarna. För en ovan läsare bör det bli lite krångligt att hålla isär vem som säger/tänker vad, även om Hannahs röst är skriven med kursiv stil. En spännande bok för åttor och nior, skulle jag tro. Och så klart för de där tjejerna i femman sexan som läser allt!
En dag får Clay ett paket med posten. I paketet ligger sju kassettband numrerade på varje sida från ett till tretton. När Clay lyssnar på band ett sida A upptäcker han till sin fasa att det är en tjej som pratar, Hannah. Hannah gick på Clays skola, de hade en del lektioner tillsammans och Clay hade varit förälskad i Hannah länge. Hannah Baker tog livet av sig för några veckor sedan och nu står Clay med sju kassettband med hennes röst på.
På banden berättar Hannah varför hon drivits till att ta sitt eget liv och varje bandsida är dedikerad till en person, som på något vis bidragit till hennes ödesdigra beslut. Banden har hon skickat till person nummer ett och instruerat honom att skicka dem vidare till person nummer två, när han lyssnat fördigt. Hon har dessutom gjort kopior på banden som hon gett till en utomstående person med uppgiften att sprida dem till alla, skolkamrater, föräldrar, tidningar och polisen, om någon av personerna på listan bryter kedjan och inte skickar banden vidare. Med banden följer en karta som visar platser i omgivningen där avgörande händelser har ägt rum.
Clay påbörjar en vandring genom sina kvarter med Hannahs röst i öronen. Ju mer han hör desto mer fasansfull framstår tillvaron för honom. Och skulden över att vara en av de tretton personerna, en av de tretton skälen, ligger tung på hans axlar.
Det här är en bok som är mycket svår att släppa, man måste ju få veta hur det går eller snarare vad som hänt. I texten varvas Clays tankar med rösten på kassettbandspelaren och symbolerna för stopp ■ , play ► och paus ║ markerar övergångarna. För en ovan läsare bör det bli lite krångligt att hålla isär vem som säger/tänker vad, även om Hannahs röst är skriven med kursiv stil. En spännande bok för åttor och nior, skulle jag tro. Och så klart för de där tjejerna i femman sexan som läser allt!
Puzzel, den lilla smuggelhunden
Författare: Isabella Halvarsson
Illustrationer: Margareta Nordqvist
Illustrationer: Margareta Nordqvist
För ett antal år sedan gjorde Isabelle Halvarsson och Margareta Nordqvist succé med sin serie om Fräs, den lilla panterkatten. Nu är duon tilbaka med Puzzel, den lilla smuggelhunden. Greppet är det samma: historien berättas ur djurets perspektiv. Hur människorna tänker och känner får vi också veta, men det är i första hand djurens känslor vi följer.
Storyn kretsar kring en liten Jack Russelvalp som tas alldeles för tidigt från sin mamma för att via en djurmarknad någonstans i Europa smugglas in i Sverige. Här säljs hon till en kärleksfull storebror som vill göra sin lillasyster extra glad på födelesedagen. När mamman protesterar och vill lämna tillbaka valpen finns det inte längre någon abonnent på nummret där pojken först fått tag på säljaren.
Hundar som smugglas till Sverige är ett allvarligt problem. Det har tidigare berörts i barnlitteraturen av Widerberg Valpar till salu. I Halvarssons och Nordqvists bok blir upplösningen lite väl enkel, hunden visar sig vara frisk och må bra och efter ett veterinärbesök och en karantänstid (som Puzzel får tillbringa med sin familj) är allt frid och fröjd. Jag inser så klart att detta är en saga för yngre barn som är tänkt att roa, underhålla och kanske att man på köpet lär sig något om hundar och husdjurssmuggling. Men drömmen om ett husdjur är hos många barn så otroligt stark att det känns lite fel att invagga dem i att det kan vara så här lätt. I övrigt är det en fin bok. Nordqvists illustrationer är som vanligt fantastiska i sin känslighet. Halvarsson skilldring av valpens förvirring och barnets glädje och sorg är inkännande och trovärdiga.
Storyn kretsar kring en liten Jack Russelvalp som tas alldeles för tidigt från sin mamma för att via en djurmarknad någonstans i Europa smugglas in i Sverige. Här säljs hon till en kärleksfull storebror som vill göra sin lillasyster extra glad på födelesedagen. När mamman protesterar och vill lämna tillbaka valpen finns det inte längre någon abonnent på nummret där pojken först fått tag på säljaren.
Hundar som smugglas till Sverige är ett allvarligt problem. Det har tidigare berörts i barnlitteraturen av Widerberg Valpar till salu. I Halvarssons och Nordqvists bok blir upplösningen lite väl enkel, hunden visar sig vara frisk och må bra och efter ett veterinärbesök och en karantänstid (som Puzzel får tillbringa med sin familj) är allt frid och fröjd. Jag inser så klart att detta är en saga för yngre barn som är tänkt att roa, underhålla och kanske att man på köpet lär sig något om hundar och husdjurssmuggling. Men drömmen om ett husdjur är hos många barn så otroligt stark att det känns lite fel att invagga dem i att det kan vara så här lätt. I övrigt är det en fin bok. Nordqvists illustrationer är som vanligt fantastiska i sin känslighet. Halvarsson skilldring av valpens förvirring och barnets glädje och sorg är inkännande och trovärdiga.
Farsta fritt fall
Författare: Ulrika Lidbo
Henrika flyttar från Lund till Farsta i Stockholm när hon ska börja gymnasiet. I Lund har hon alltid varit en tönt, en pluggtönt, men där har det inte spelat någon roll, Lund är ju fullt av töntar, barn till massor av akademikertöntar, inga problem. Men i Stockholm är stämningen hårdare, Henrika passar inte in. Hon saknar sin bästis från Lund, hon saknar sin mamma som är borta på jobbresor hela tiden och hon har massor av ångest för att hennes pappa ska dö. Henrikas pappa fick en hjärtinfarkt före sommaren, vilket är anledningen till att de flyttat till Farsta, och risken att det ska hända igen hänger som ett mörkt moln över Henrika. Hon måste lyssna efter hans andetag på natten så att de inte plötsligt upphör och hon får inte skälla, gnälla, snäsa eller vara otrevlig, måste vara snäll mot pappa så han inte dör.
I Farsta bor också Mira. Miras pappa är död sedan några år tillbaka och hennes mamma fyller sin tillvaro med alkohol och piller. Mira skolkar, super, knarkar och mår dåligt. Hon umgås med ett antal personer med liknande sociala problem, som hon dock är väldigt trött på. Men så bestämmer hon sig för att skärpa sig. Hon slutar röka, supa, festa och umgås med sina destruktiva vänner och börjar plugga. I samma veva bestämmer sig mamman också för att bli nykter och Miras tillvaro ter sig plötsligt lite ljusare.
Henrika och Mira tussas ihop av en lärare för i ett grupparbete och en trevande vänskap börjar växa fram.
Jag tycker att den här boken känns rätt seg. Texten har inget riktigt flyt och jag förstår inte riktigt karaktärernas utveckling, varför Henrika reagerar som hon gör i vissa situationer och varför Mira bestämmer sig för att skärpa sig plötsligt t.ex. Det känns inte trovärdigt. Jag skulle dock tro att innehållet och temat gör att många av eleverna kommer gilla boken och jag förväntar mig att den blir rätt lätt att låna ut.
Henrika flyttar från Lund till Farsta i Stockholm när hon ska börja gymnasiet. I Lund har hon alltid varit en tönt, en pluggtönt, men där har det inte spelat någon roll, Lund är ju fullt av töntar, barn till massor av akademikertöntar, inga problem. Men i Stockholm är stämningen hårdare, Henrika passar inte in. Hon saknar sin bästis från Lund, hon saknar sin mamma som är borta på jobbresor hela tiden och hon har massor av ångest för att hennes pappa ska dö. Henrikas pappa fick en hjärtinfarkt före sommaren, vilket är anledningen till att de flyttat till Farsta, och risken att det ska hända igen hänger som ett mörkt moln över Henrika. Hon måste lyssna efter hans andetag på natten så att de inte plötsligt upphör och hon får inte skälla, gnälla, snäsa eller vara otrevlig, måste vara snäll mot pappa så han inte dör.
I Farsta bor också Mira. Miras pappa är död sedan några år tillbaka och hennes mamma fyller sin tillvaro med alkohol och piller. Mira skolkar, super, knarkar och mår dåligt. Hon umgås med ett antal personer med liknande sociala problem, som hon dock är väldigt trött på. Men så bestämmer hon sig för att skärpa sig. Hon slutar röka, supa, festa och umgås med sina destruktiva vänner och börjar plugga. I samma veva bestämmer sig mamman också för att bli nykter och Miras tillvaro ter sig plötsligt lite ljusare.
Henrika och Mira tussas ihop av en lärare för i ett grupparbete och en trevande vänskap börjar växa fram.
Jag tycker att den här boken känns rätt seg. Texten har inget riktigt flyt och jag förstår inte riktigt karaktärernas utveckling, varför Henrika reagerar som hon gör i vissa situationer och varför Mira bestämmer sig för att skärpa sig plötsligt t.ex. Det känns inte trovärdigt. Jag skulle dock tro att innehållet och temat gör att många av eleverna kommer gilla boken och jag förväntar mig att den blir rätt lätt att låna ut.
Etiketter:
missbruk,
uHc,
utanförskap,
vänskap
torsdag 14 oktober 2010
ZOG den lilla draken
Författare: Julia Donaldson
En ny bilderbok av författaren till Gruffalon, Snigeln och valen, Lilla Spigg med flera. Donaldsons böcker brukar vara bra att högläsa, tycker jag. Inte alltid lätta, även om Hellsing gör fantastiska översättningar, men bra.
Den här boken handlar om draken Zog som går i drakskola och lär sig flyga, ryta, spruta eld och röva bort prinsessor. Han är bäst i klassen men får hjälp av en flicka han möter i skogen när hans flygövningar slutat med en trädkrock.
Slutet bjuder på en extra genusknorr när prinsessan som Zog rövat bort inte vill låta sig räddas till ett prinsessliv av nigande och pråligt rysch-pysch, utan hellre arbetar som flygande läkare. Zog rycker förstås in som flygande ambulans.
En ny bilderbok av författaren till Gruffalon, Snigeln och valen, Lilla Spigg med flera. Donaldsons böcker brukar vara bra att högläsa, tycker jag. Inte alltid lätta, även om Hellsing gör fantastiska översättningar, men bra.
Den här boken handlar om draken Zog som går i drakskola och lär sig flyga, ryta, spruta eld och röva bort prinsessor. Han är bäst i klassen men får hjälp av en flicka han möter i skogen när hans flygövningar slutat med en trädkrock.
Slutet bjuder på en extra genusknorr när prinsessan som Zog rövat bort inte vill låta sig räddas till ett prinsessliv av nigande och pråligt rysch-pysch, utan hellre arbetar som flygande läkare. Zog rycker förstås in som flygande ambulans.
Lisa väntar på bussen
Författare: Sven Nordqvist
Åh vilken fantastisk bok! Så härligt att inte bli besviken!
Lisa och hennes mamma ska ta bussen in till stan och titta på en dockteater. Bussen är väldigt sen, men på busshållplatsen finns tjocke Söderkvist, tant Agda som spelar cittra, Hanna och Jenny från dagis och deras papegoja som bits och pratar och -framförallt- Johan. Då gör det inget att bussen är sen, tycker Lisa.
Mindre mucklor än normalt, men här och var finns saker att hitta för den som tittar noga.
Åh vilken fantastisk bok! Så härligt att inte bli besviken!
Lisa och hennes mamma ska ta bussen in till stan och titta på en dockteater. Bussen är väldigt sen, men på busshållplatsen finns tjocke Söderkvist, tant Agda som spelar cittra, Hanna och Jenny från dagis och deras papegoja som bits och pratar och -framförallt- Johan. Då gör det inget att bussen är sen, tycker Lisa.
Mindre mucklor än normalt, men här och var finns saker att hitta för den som tittar noga.
Konrad och Kornelia
Författare: Katarina von Numers-Ekman
En härlig bilderbok om kärlek, ensamhet och svartsjuka med bilder i Per Åhlin-stil!
Kornelia bor tillsammans med sin låtsaskompis Bengtsson i en lägenhet i stan. Hon arbetar som parkeringsvakt och gillar att läsa. Bengtsson håller henne sällskap och finns alltid där för henne. I huset mittemot flyttar Konrad in. Han brukar bo i ett fint hus på landet med sin hund, men nu har han skadat sitt ben och måste bo i en praktisk lägenhet istället, utan hund.
Konrad är ensam och ledsen. Kornelia är först nöjd med Bengtsson, men inser att vissa saker kan han ju faktiskt inte. Typ laga brödrosten. Så får hon se Konrads sorgsna blåa ögon...
onsdag 13 oktober 2010
Syltmackor och oturslivet - Drakhjärta
Det här är Anna Ehrings debut och första delen i en planerad serie. Bokens huvudperson är elvaårige Nils (Nisse) Berg som relativt nyligen förlorat sin mamma. Kvar i familjen är en sörjande, arbetslös men mycket omtänksam pappa och en glad och obekymrad tvåårig lillebror. Sorgen ligger tung över Nisse och hans pappa och för Nisses del pendlar den mellan ilska och tomhet. Han orkar inte riktigt umgås med vänner eller koncentrera sig i skolan och Nisse tycker att han har ett rikigt otursliv. Bäst mår han när han får göra oljud på sina trummor och han skaffar senare ett band tillsammans med kompisen Tage som spelar trumpet. En kanske inte helt harmonisk kombination.
Nisse har tidigare fått en ödla av sin mamma i stället för den valp de inte kunde behålla eftersom mamman visade sig vara allergisk. En ödla är inte rikigt detsamma som en valp och Nisse döper den till Harry. Det visar sig att Harry inte är vilken ödla som helst utan en talande drake som blir den kloke vän som Nisse behöver för att få ordning på sina förvirrade känslor. Efter att pappan begått en stor dumhet börjar livet, konstigt nog, sakta te sig ljusare och Nisse förstår så småning om att man får skratta även när man sörjer.
Visst är det en sorglig bok men också en mycket rolig och charmig berättelse om Nisse och hans familj och jag ser fram emot nästa del i serien. Jag vill veta mer om Harry, drakhjärtan, snowboardåkningen och Nisses låttexter.
Nisse har tidigare fått en ödla av sin mamma i stället för den valp de inte kunde behålla eftersom mamman visade sig vara allergisk. En ödla är inte rikigt detsamma som en valp och Nisse döper den till Harry. Det visar sig att Harry inte är vilken ödla som helst utan en talande drake som blir den kloke vän som Nisse behöver för att få ordning på sina förvirrade känslor. Efter att pappan begått en stor dumhet börjar livet, konstigt nog, sakta te sig ljusare och Nisse förstår så småning om att man får skratta även när man sörjer.
Visst är det en sorglig bok men också en mycket rolig och charmig berättelse om Nisse och hans familj och jag ser fram emot nästa del i serien. Jag vill veta mer om Harry, drakhjärtan, snowboardåkningen och Nisses låttexter.
fredag 8 oktober 2010
Svarta vingar
Författare: David Almond
Allt börjar med kniven, den här allra sista, febrigt varma sommaren i Liams barndom. Snart är han vuxen, snart börjar annat. Men ännu är han barn och han hittar en kniv. Han döper den till Dödsbringaren. Sedan upptäcker han och bästisen Max en kaja som beter sig på ett mycket märkligt vis. Den verkar faktiskt vilja leda Liam och Max någonstans. Trots att Max tycker att det hela är löjligt följer de efter fågeln. Den leder dem till en husruin vid en vandringsled en bit utanför byn. Och där finner de två vännerna en korg med ett litet barn i. Bredvid barnet en burk med pengar och en lapp: "detta är ett guds barn" står det.
De tar med sig barnet hem, polisen kontaktas det sociala fixar en fosterfamilj, Liam och Max kommer i lokalpress och -TV, de får sina "15 minutes of fame". Och den tryckande heta sommaren går vidare. Liam och Max utvecklas åt olika håll, Max tänker på tjejer på framtiden och utblidningar. Liam tycker Max är tråkig. Han vill vara kvar i barndomen och dras till en gamal barndomskompis, Nattrass. Nattrass är en ganska obehaglig person, det tycker Liam också, lekarna kring honom är våldsamma och farliga. Men Liam dras in i dem. Samtidigt finns tankarna på den upphittade bebisen kvar hos Liam och hans familj. Pappan som är författare fantiserar om barnets föräldrar och hur hon hamnade i ruinen. Mamman som är konstnär ordnar så att de får åka och hälsa på flickan i hennes fosterfamilj. Där träffar Liam fosterbarnen Crystal, en vilsen flicka med många sår i bagaget och Oliver, ett ensamkommande flyktingbarn från Liberia med en mörk historia.
De olika barnens historier vävs sakta samman: Liam med sin förvirring över vuxenblivandet, Nattrass med sin fasination för våld och hot, fosterbarnen som plötsligt befinner sig på flykt, denna allra sista barndomens sommar. Och slutet verkar inte kunna bli annat än katastrofalt...
De tar med sig barnet hem, polisen kontaktas det sociala fixar en fosterfamilj, Liam och Max kommer i lokalpress och -TV, de får sina "15 minutes of fame". Och den tryckande heta sommaren går vidare. Liam och Max utvecklas åt olika håll, Max tänker på tjejer på framtiden och utblidningar. Liam tycker Max är tråkig. Han vill vara kvar i barndomen och dras till en gamal barndomskompis, Nattrass. Nattrass är en ganska obehaglig person, det tycker Liam också, lekarna kring honom är våldsamma och farliga. Men Liam dras in i dem. Samtidigt finns tankarna på den upphittade bebisen kvar hos Liam och hans familj. Pappan som är författare fantiserar om barnets föräldrar och hur hon hamnade i ruinen. Mamman som är konstnär ordnar så att de får åka och hälsa på flickan i hennes fosterfamilj. Där träffar Liam fosterbarnen Crystal, en vilsen flicka med många sår i bagaget och Oliver, ett ensamkommande flyktingbarn från Liberia med en mörk historia.
De olika barnens historier vävs sakta samman: Liam med sin förvirring över vuxenblivandet, Nattrass med sin fasination för våld och hot, fosterbarnen som plötsligt befinner sig på flykt, denna allra sista barndomens sommar. Och slutet verkar inte kunna bli annat än katastrofalt...
Halvvägs hämnd
Författare: Mats-Arne Larsson
För tre månader sedan dog Amandas föräldrar i en bil-skoter-olycka. Hela hennes 16-åriga tillvaro rasade samman och hon är fruktansvärt arg och hatisk. När hon får reda på att den 18-årige kille som körde på skotern hennes föräldrar åkte på frias i rätten blir hon vansinnig och bestämmer sig för att hämnas. Till sin hjälp har hon sin kusin, som bär på egen ilska och besvikelse över svikande och drickande föräldrar och som är redo att göra vad som helst för Amanda.
De ger sig iväg på Amandas moppe för att söka reda på föräldrarnas mördare och straffa honom. I väskan har Krille, kusinen, packat en stor kniv.
Samtidigt beger sig Jon iväg i sin krockskadade gula volvo för att söka reda på dottern till det par han av misstag körde ihjäl tre månader tidigare. Han förgås av skuldkänslor och bara hon kan hjälpa honom att komma vidare, förlåta honom.
Deras vägar korsas halvvägs, på ett vandrarhem mitt ute i skogen. När de förstår vilka de är är sammandrabbningen oundviklig.
Låter det spännande? Det är det i och för sig. Lite. Jag vill veta hur det går, men önskar att jag slapp läsa smörjan för att få reda på det. Dåligt språk, styltad, tillgjord dialog, konstiga sammansträffanden och lösa trådar. Det är dock, som sagt, spännande och det är möjligt att en ovan läsare i åttan-nian kan tycka att det är en bra historia och låta bli att hänga upp sig på språk och ologiskheter. Boken är rätt lättläst, med driv i handlingen och korta kapitel, bara 92 sidor.
För tre månader sedan dog Amandas föräldrar i en bil-skoter-olycka. Hela hennes 16-åriga tillvaro rasade samman och hon är fruktansvärt arg och hatisk. När hon får reda på att den 18-årige kille som körde på skotern hennes föräldrar åkte på frias i rätten blir hon vansinnig och bestämmer sig för att hämnas. Till sin hjälp har hon sin kusin, som bär på egen ilska och besvikelse över svikande och drickande föräldrar och som är redo att göra vad som helst för Amanda.
De ger sig iväg på Amandas moppe för att söka reda på föräldrarnas mördare och straffa honom. I väskan har Krille, kusinen, packat en stor kniv.
Samtidigt beger sig Jon iväg i sin krockskadade gula volvo för att söka reda på dottern till det par han av misstag körde ihjäl tre månader tidigare. Han förgås av skuldkänslor och bara hon kan hjälpa honom att komma vidare, förlåta honom.
Deras vägar korsas halvvägs, på ett vandrarhem mitt ute i skogen. När de förstår vilka de är är sammandrabbningen oundviklig.
Låter det spännande? Det är det i och för sig. Lite. Jag vill veta hur det går, men önskar att jag slapp läsa smörjan för att få reda på det. Dåligt språk, styltad, tillgjord dialog, konstiga sammansträffanden och lösa trådar. Det är dock, som sagt, spännande och det är möjligt att en ovan läsare i åttan-nian kan tycka att det är en bra historia och låta bli att hänga upp sig på språk och ologiskheter. Boken är rätt lättläst, med driv i handlingen och korta kapitel, bara 92 sidor.
torsdag 7 oktober 2010
Annas dagbok - den oavkortade orginalutgåvan
Författare: Börje Lindström
I gårkväll sträckläste jag en väldigt spännande, engagerande och välskriven ny bok av Börje Lindström: Annas dagbok - den oavkortade orginalutgåvan. Den utspelar sig i en mycket snar och ganska dystopisk framtid. Anledningen till att Anna börjar skriva dagbok är att hon "förlorar sin bästis", bästisen sviker henne och hon behöver någon/något annat att anförtro sig åt. Dagboken börjar som en helt vanlig dagboksroman med Annas funderingar på kamrater och kärlek. En ny kille på skolan, Adam, intresserar henne och han verkar intresserad tillbaka. Skillnaden mot vår verklighet är att klimathotet med bland annat översvämningar som följd blivit en del av vardagen. Det finns också enrgipoliser som ser till att man inte förbrukar för mycket el i hemmen.
Men så börjar det hända obehagliga saker: En Albatross flyger vilse och dalar ner i en skogsdunge precis vid skolan. Dokusåpan "Skeppet" som hela Sverige följer, avbryts av mystiska orsaker mitt i en sändning. Annas före detta bästis segnar ner på en lektion och förs till sjukhus. Ryktena om ett "dommedagsvirus" kommer i gång. Flötsligt är pandemin ett faktum, människor flyr, områden spärras av, militären sätts in, familjer skiljs åt.
Trots att boken är ungdomsklassad kan man läsa den från femman eller kanske fyran. Kan också funka som spännande högläsning i en femma, den leder garanterat till intressanta diskussioner. Förutom en del svåra ord är den lättläst och den är ganska liten till sitt omfång.
I gårkväll sträckläste jag en väldigt spännande, engagerande och välskriven ny bok av Börje Lindström: Annas dagbok - den oavkortade orginalutgåvan. Den utspelar sig i en mycket snar och ganska dystopisk framtid. Anledningen till att Anna börjar skriva dagbok är att hon "förlorar sin bästis", bästisen sviker henne och hon behöver någon/något annat att anförtro sig åt. Dagboken börjar som en helt vanlig dagboksroman med Annas funderingar på kamrater och kärlek. En ny kille på skolan, Adam, intresserar henne och han verkar intresserad tillbaka. Skillnaden mot vår verklighet är att klimathotet med bland annat översvämningar som följd blivit en del av vardagen. Det finns också enrgipoliser som ser till att man inte förbrukar för mycket el i hemmen.
Men så börjar det hända obehagliga saker: En Albatross flyger vilse och dalar ner i en skogsdunge precis vid skolan. Dokusåpan "Skeppet" som hela Sverige följer, avbryts av mystiska orsaker mitt i en sändning. Annas före detta bästis segnar ner på en lektion och förs till sjukhus. Ryktena om ett "dommedagsvirus" kommer i gång. Flötsligt är pandemin ett faktum, människor flyr, områden spärras av, militären sätts in, familjer skiljs åt.
Trots att boken är ungdomsklassad kan man läsa den från femman eller kanske fyran. Kan också funka som spännande högläsning i en femma, den leder garanterat till intressanta diskussioner. Förutom en del svåra ord är den lättläst och den är ganska liten till sitt omfång.
tisdag 5 oktober 2010
Skogsflickan
Författare. Niklas Krog
2007 kom Niklas Krog ut med en bok som hette Tanarog, Yxkämpen. Det var en historia om en dvärg, som likt alla dvärgar levde djupt inne i berget. Till skillnad från andra dvärgar drömde han dock om livet utanför berget, skogen och solen. Till slut tog han sig ut, träffade det vandrande trädet Bladhus och genomförde hjältedåd. Det kändes som en början på en ny lättläst fantasyserie när den kom, men sedan hördes inget mer. Nu, fyra år senare, får man äntligen höra fortsättningen på historien i Skogsflickan. Tanarog, eller Tann, tar sig återigen ut ur berget och råkar ut för nya äventyr. Nu på ett nytt förlag och under serienamnet "Legenden om Tann" (icke att sammanblanda med böckerna om Tam).
Det visar sig att Tanns och Bladhus' bravader, när de jagade bort Besten vid Bergets fot, har blivit kända vida omkring. När Tann tittar ut igen är det ännu tidig vår och Bladhus har inte riktigt vaknat ur sin vintersömn. Upp dyker en liten skogsflicka. Av henne får Tann veta att de är beryktade, men också att bortjagandet av Besten ur Berget, ledde till att Besten nu ställer till hemskheter på annat håll. Tann bestämmer sig för att ge sig at för att göra vad han kan för att hjälpa skogsflickan och hennes folk.
Det visar sig att Tanns och Bladhus' bravader, när de jagade bort Besten vid Bergets fot, har blivit kända vida omkring. När Tann tittar ut igen är det ännu tidig vår och Bladhus har inte riktigt vaknat ur sin vintersömn. Upp dyker en liten skogsflicka. Av henne får Tann veta att de är beryktade, men också att bortjagandet av Besten ur Berget, ledde till att Besten nu ställer till hemskheter på annat håll. Tann bestämmer sig för att ge sig at för att göra vad han kan för att hjälpa skogsflickan och hennes folk.
måndag 4 oktober 2010
Spela död
Författare. Tim Bowler
Nu har det kommt en ny actionspeckad serie för de lite äldre barnen, Blade. I första boken, Spela död, får vi möte huvudpersonen Blade när han, på flykt från myndigheterna och förmodligen något mer, lever "under jorden" i en stad. Vi får snabbt veta att han redan sedan sjuårsåldern burit kniv och haft problem med polisen. Nu lever han sedan ett antal år tillbaka som officiellt död. Han håller sig undan, snor plånböcker, passerar obemärkt, ligger lågt.
Men det det förflutna kommer ikapp honom. Några eller någon är ute efter honom. Situationen kompiceras av en gamal dam, en tjej och ett litet barn. De är hårdkokt, spännande och engagerande. Fortsättning följer i Komma nära och På flykt som också är utgivna.
lördag 2 oktober 2010
Livet enligt Rosa: Du är den jag vill ha
Författare: Måns Gahrton, Johan Unenge
I den åttonde boken om Rosa är Rosa nyss hemkommen från Gotland. Där har hon varit med om omtumlande saker. Dels har hon fått en lillebror som kom alldeles för tidigt i en ambulans på en landsväg på väg till sjukhuset. Dels har hon haft tidernas gräl med sin pappa. Dels har hon kommit till insikt: det är Ville hon är kär i. Ville, som varit den självklara kompisen som troget ställt upp vid Rosas sida och lyssnat på alla hennes utläggningar om killar. Ville som alltid - Rosa helt ovetandes - trånat efter Rosa, men aldrig kommit i första rummet för henne.
Ville å sin sida har äntligen bivit tillsammans med någon som verkligen uppskattar honom. Söta, spännande Leila. Av någon anledning oroar han sig lite för Rosas hemkomst och för att barätta för henne om Leila. Visst borde han inte göra det? Visst borde hon bara bli glad för hanns skull, hon som alltid överöst honom med historier om sina förälskelser.
Sedan följer förvecklingar: Både Rosa och Ville letar efter rätt tillfälle att berätta för varandra. Rosa vill bekänna sin kärlek för Ville och Ville vill tala om att han och Leila är ett par.
Den trogne Rosa-läsaren blir inte besviken. Det är rappt, intelligent, underhållande och inkännande. Precis som i tidigare böcker turas Rosa och Ville om att vara berättarröster. Slutet på den här boken får mig att fundera på om det här är ett farväl till Livet enligt Rosa - eller kan det komma fler böcker efter den här?
I den åttonde boken om Rosa är Rosa nyss hemkommen från Gotland. Där har hon varit med om omtumlande saker. Dels har hon fått en lillebror som kom alldeles för tidigt i en ambulans på en landsväg på väg till sjukhuset. Dels har hon haft tidernas gräl med sin pappa. Dels har hon kommit till insikt: det är Ville hon är kär i. Ville, som varit den självklara kompisen som troget ställt upp vid Rosas sida och lyssnat på alla hennes utläggningar om killar. Ville som alltid - Rosa helt ovetandes - trånat efter Rosa, men aldrig kommit i första rummet för henne.
Ville å sin sida har äntligen bivit tillsammans med någon som verkligen uppskattar honom. Söta, spännande Leila. Av någon anledning oroar han sig lite för Rosas hemkomst och för att barätta för henne om Leila. Visst borde han inte göra det? Visst borde hon bara bli glad för hanns skull, hon som alltid överöst honom med historier om sina förälskelser.
Sedan följer förvecklingar: Både Rosa och Ville letar efter rätt tillfälle att berätta för varandra. Rosa vill bekänna sin kärlek för Ville och Ville vill tala om att han och Leila är ett par.
Den trogne Rosa-läsaren blir inte besviken. Det är rappt, intelligent, underhållande och inkännande. Precis som i tidigare böcker turas Rosa och Ville om att vara berättarröster. Slutet på den här boken får mig att fundera på om det här är ett farväl till Livet enligt Rosa - eller kan det komma fler böcker efter den här?
fredag 1 oktober 2010
Joy till världen
Författare: Viveka Sjögren
Debutanten Viveka Sjögren vann manustävligen "Du är inte ensam" anordnad av bland andra Libris förlag med sin bok Joy till världen. Det är berättelsen om Joy som nyligen mist sin mamma i cancer. Mamman, som kom från Thailand när Joy var liten för att gifta sig med Gregor, lämnar ett oändligt tomrum efter sig i den lilla familjen. Både Joy och Gregor förlorar det som var deras köl i livet och allt blir fladdrigt, utan mål och mening. Gregor sjunker ner i alkoholmissbruk. Joy tröstar sig med att skriva i en skrivbok hon har fått av fröken. I den skriver hon om sitt dagliga liv och varvar med en påhittad skröna om hennes biologiska pappa som hon aldrig mött och som hon inte vet något om. Det är just den dagboken vi läser i, med blågröna pärmar och ett bokmärkesband i bindningen.
Det är en väldigt fin liten bok. Joy är en trevlig bekantskap, hennes historia är engagerande och sorglig. Vänskapen med bästisen Mira skildras fint. Mellan raderna kan man läsa att Joy är en sån där duktig flicka, en sån som vill klara allt och oftast också gör det. Det krävs att hon krachar rent fysiskt, det sker under ett gymnastikträningspass, för att omvärlden ska stanna upp och inse att de måste ta hand om Joy.
Bokens svaga sidor är partierna när Joy fabulerar om sin pappa. Trots ordkonsterier och vackra bilder så engagerar det mig inte. Jag vill läsa mer om Joy i verkliga livet och tycker därför att boken tappar i fart i de kapitlen. Men det är en liten och rätt personlig invändning - någon annan tycker säkert precis tvärt om.
Debutanten Viveka Sjögren vann manustävligen "Du är inte ensam" anordnad av bland andra Libris förlag med sin bok Joy till världen. Det är berättelsen om Joy som nyligen mist sin mamma i cancer. Mamman, som kom från Thailand när Joy var liten för att gifta sig med Gregor, lämnar ett oändligt tomrum efter sig i den lilla familjen. Både Joy och Gregor förlorar det som var deras köl i livet och allt blir fladdrigt, utan mål och mening. Gregor sjunker ner i alkoholmissbruk. Joy tröstar sig med att skriva i en skrivbok hon har fått av fröken. I den skriver hon om sitt dagliga liv och varvar med en påhittad skröna om hennes biologiska pappa som hon aldrig mött och som hon inte vet något om. Det är just den dagboken vi läser i, med blågröna pärmar och ett bokmärkesband i bindningen.
Det är en väldigt fin liten bok. Joy är en trevlig bekantskap, hennes historia är engagerande och sorglig. Vänskapen med bästisen Mira skildras fint. Mellan raderna kan man läsa att Joy är en sån där duktig flicka, en sån som vill klara allt och oftast också gör det. Det krävs att hon krachar rent fysiskt, det sker under ett gymnastikträningspass, för att omvärlden ska stanna upp och inse att de måste ta hand om Joy.
Bokens svaga sidor är partierna när Joy fabulerar om sin pappa. Trots ordkonsterier och vackra bilder så engagerar det mig inte. Jag vill läsa mer om Joy i verkliga livet och tycker därför att boken tappar i fart i de kapitlen. Men det är en liten och rätt personlig invändning - någon annan tycker säkert precis tvärt om.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)