Rök och speglar

 

Författare: Johanne Lykke Naderehvandi

Bernarda och hennes lillebror växer upp i Malmö på 90-talet som barn till de konstnärliga ledarna för Stadsteatern. De är övergivna barn, som spenderar långa dagar och kvällar med att allvarligt betraktar sina föräldrar som leker på teatern. Nu, som vuxen, är Bernarda själv anställd på teatern, som dekormålare. Men hon håller sig ute i verkstäderna i hamnen och aktar sig nogsamt från att besöka teaterhusen på Djäknegatan och Östra Rönneholmsvägen. Hon bor själv med sin dotter när hon börjar drömma mardrömmar. Det är det förflutna som börjar hemsöka henne.

Hemsökelsen kommer närmast i form av en poltergist, ett illasinnat spöke av Asta, den bästa kompis som Bernarda fann i en berömd skådespelerskas barn. Asta hade liksom Bernarda en lillebror och de fyra blir en kvartett som klarar sig själva under långa repetitionskvällar, under sommarmånader då föräldrarna spelar teater på Österlen och under teaterfestivaler i storstäder då föräldrarna är upptagna med att vinna priser. Bernardas och Astas vänskap är intensiv, men blir kort, eftersom Asta, hennes bror och mamma dör i en förfärlig olycka. Om det nu var en olycka? Bernarda tror sig veta att det inte var det, och när Asta nu spökar för henne tror hon att det är för att Asta vill ha hämnd.

Bäst är den här boken i skildringarna av barndomen, av de övergivna teaterbarnen, vars föräldrar är så ointresserade av att vara just föräldrar, eftersom det inte går att kombinera med att vara en Stor Konstnär. Skildringarna av Malmö, Skåne, och teatern är både drabbande och ibland roliga.

Bernardas uppväxt har en hel del gemensamt med Johanne Lykke Naderehvandis egen, som dotter till konstnärsparet Staffan Valdemar Holm och Bente Lykke Möller. Nutidsplanet och dess magiskrealisminslag känns som en täckmantel författaren drar över boken för att slippa diskussionen om vad som är "sant" och inte av barndomsskildringen. Och till viss del funkar det, hela berättelsen blir insvept i rök och blickar tillbaka från speglar som lurar oss på perspektivet. Varken Bernarda eller vi vet vad som är samt, varken i berättelsen eller i Johanne Lykke Naderehvandis barndomsberättelse.

Passar gymnasiet

Mecenaterna

 

Författare: Johanna Hedman

Jag tyckte så mycket om Johanna Hedmans debut Trion, så det var med förväntan jag satte igång att läsa den nya romanen Mecenaterna. Och jag blev inte besviken. Hedman håller även här i berättandet och leder mig från en tanke till en annan. Här handlar det om livet som det blev, efter de ångande ungdomsåren med idealism, drömmar och dogmer. I centrum står två väninnor, Alma och Maud. Maud är den som satsat på konsten, lyckats och blivit världskändis. Alma är den som satsat på det lilla livet. Flyttat hem till Sverige, fått en forskartjänst, gift sig och fått barn. Men så hör Mauds gallerist, en gemensam bekant, av sig och säger att Maud är försvunnen. Alma tar sig an uppdraget att söka efter henne och både hon och vi läsare får ge oss ut på en resa i Mauds fotspår. Träffa folk hon jobbat med, flickvänner, konstsamlare och mecenater, konstnärskollegor och bekanta, som alla betraktat Maud utifrån och berättar vad de sett.

Trots att Maud belyses från flera håll fortsätter hon att vara en gåta. I stället får Alma tillfälle att se sig själv och kanske lära känna sig själv? Eller, som en bekant till Maud säger till henne apropå detta att känna sig själv: "Som om jaget helst av allt ska vara ett helrenoverat hus där varje golvplanka och takpanna har lyfts på. Ingen känner ju sig själv. Kanske lite grann, men inte fullt ut. Man gör saker hela tiden man inte förstår". Och Alma kommer verkligen att göra saker hon inte förstår under berättelsens gång.

För mig handlar den här boken om vardagen och drömmarna, om skapande och vad man kanske måste ge upp för att nå fram till ett mål, om krockarna mellan drömmar och den så kallade verkligheten.

En konstnärskompis till Maud säger: "Man kan inte leva alla slags liv. Det går inte. Man måste offra något. Men det är så många idag som inte vill offra någonting. Det är omodernt med uppoffring. Man vill ha allt. På en gång. Och inte bara det: man tror verkligen att det går att få allt, att man förtjänar att få allt, om man bara vill ha det tillräckligt mycket". Har Maud gett upp så mycket för konsten att hon gett upp hela sig själv? Hur mycket av sig själv har Alma gett upp för att ha det bekvämt och tryggt, ett barn ,en man och en fin lägenhet?

Passar gymnasiet.

Döda trakten - kvinnor i revolt

 

Författare: Monika Fagerholm

Monika Fagerholms sjunde roman, Döda trakten - kvinnor i revolt är en vindlande läsupplevelse. Själva handlingen är svår att beskriva, och kanske inte heller av största betydelse, för här är det läsresan som räknas. Den är inte alltid lätt att följa, för stigarna Fagerholm låter oss följa i romanen är ibland slingriga, ibland loopar och ibland tankesprång. Men det är en resa som är så värd din tid och uppmärksamhet, så bara ge dig av!

I centrum står "flickan", Alice, som efter en magisk sommar med den mystiska Honecker, får nog av livet i den lilla hembyn och flyttar till stan för att bo med sin pappa i hans radhus, kallat "dockhuset", tillsammans med pappans fru Siri och halvbröderna Michael och "Prinsen". Runt familjen rör sig ett stort personage. Det är Siris väninnor "De okammade" eller "Kinesiskornas fötter" eller "Familjeflickorna" - det är lite olika vad de kallar sig. Det är sällskapet kring den nedlagda industrilokalen i skogen bortom radhuset där man vill skapa ett kulturhus och där man också sätter upp en amatörteaterföreställning, en modern version av Hamlet, regisserad av en känd tysk "demonregissör", där Prinsen ska komma att spela huvudrollen. Det är Veronica Seger, släkting och känd kulturprofil, som samlar konstnärer, författare och andra intellektuella i sin våning i centrala staden.

Med denna fond låter oss författaren ana saker: en roman ska skrivas, katastrofer ska inträffa. Det finns bara en sak att göra. Läsa! Låt texten leda dig, häng med!

Passar från gymnasiet.

Musan

 

Författare: Mats Strandberg

Författare Hedda Strömberg har haft viss framgång med sina ungdomsböcker men ungdomslitteratur tjänar man ju inga pengar på. Istället ger hon sig på en deckartrilogi. Den första boken har inte sålt något vidare och nu har hon kört fast fullständigt i den svårt andra boken. Just då hör Davis Ridings av sig. David Ridings, hennes bästa vän från skrivarlinjen, som svikit hennes så. David Ridings, som fått alla försäljningsframgångar hon aldrig fått och som fötts med alla kulturens silverskedar som bara får plats i mun, en riktig nepo-baby. Han hör av sig och vill be om förlåtelse. Han har börjat AA, erkänner allt han gjort fel och ber henne komma och fira midsommar med kulturfamlijen i deras stora kråkslott på landet. Om hon kommer en vecka innan kan de hinna skriva ihop innan firandet.

I Mats Strandbergs nya rysare börjar allt ganska beskedligt och med ett obehag som bygger mer på skeva stämningar och osköna hierarkier än på splatter. Men kapitlen byggs skickligt upp mot midsommaraftonens crescendo. Midsommar som i all  folktro är en farlig natt då onda krafter kan släppas lösa, och det gör de verkligen här. 

Efter ett par dagar i kulturfamiljens klor, då Heddas skrivande faktiskt lossnar och hon får flow, bestäms det att hennes son Hugo ska ansluta. Vi får följa berättelsen omväxlande genom Heddas och Hugos blick. Hugo har visserligen barnets vakna blick på vuxenvärldens konstiga beteenden, men han blir lika förtrollad som Hedda av morfar Olof och hans prat om begåvning och skapande. Och då det fasansfulla slutet nalkas är det Hugo som blir offret...

Passar gymnasiet.

Farväl till Panic Beach

 

Författare: Sara Stridsberg

Jag vill skriva det viktigaste först: det här är en helt fantastisk roman. Den berättas av Nina som får ett råd av en sjöman på en bar. Om du inte längre står ut, säger sjömannen, då måste du gå tillbaka till ursprunget, till den hamn där du börjat. Så det är det hon gör när hon ska berätta sin trasiga trassliga familjs historia.

Hon återvänder till Laura, Samuel och Harry som får ett barn tillsammans. Det är Samuel som är pappan, men det är Harry som har gift sig med Laura. Och hon återvänder till Berzeli park, som från början var träskmark. Där rumlade Harry runt en gång i tiden och därutanför, i Nybroviken, bröt Ninas mammas förfäder is.

I stråk av tillbakablickar, minnen, skrönor och drömmar rullas en familjehistoria upp. I centrum står Matti, pappan som inte alls förmådde vara pappa. Och alkoholen, den som alltid flödat. Vi följer med till de eviga somrarna vid Panic Beach, till en vind på lilla Essingen där det tjuvröks, till en lägenhet i Kungstornet. Till övergivna barn, egocentriska vuxna, barndomens skimmer och faror. Och allt cirklar kring det sår – den återvändsgränd som Nina hamnat i och som gör att hon inte längre står ut – hennes syster Eddie som inte orkade bli vuxen eftersom inga vuxna hade visat henne hur det skulle gå till att vara en vettig vuxen. Hur ska man klara av att älska någon när man aldrig fått lära sig hur det går till? När går gränsen för när man inte längre kan förlåta en förälder?

Sara Stridsberg målar upp en förförisk värld. Man vill så gärna älska dess storslagna personage, och man gör det, trots att de är som Berzeli park: ”elegant men med en rå undersida”, stanken från träsket sipprar igenom den vackra ytan.

Detta är en prosa där varje ord står på rätt plats, man dras med i det vackra språket tills man kippar efter andan över de bråddjup som öppnas. Bara läs och njut. Passar för gymnasiet och uppåt.

Poster Girl

 

Författare: Veronica Roth

I en liten stängslad enklav kallad Aperturen i megastaden Seattle-Portland bor Sonya Kantor i ett av fyra förfallna höghus. Hon gör det inte frivilligt. Hon, och andra som varit lojala med Delegationen, sektorns förra styre, har blivit inspärrade där som straff när upproret istället satte nya herrar på tronen, Triumviratet, som nu styr.

Efter att andra som var barn då de spärrades in, och som spärrades in inte för vad de själva gjort utan deras föräldrar, blivit frigivna, är Sonya yngst. Då dyker det plötsligt upp en möjlighet. Triumviratet ger henne en uppgift. Hon ska hitta ett stulet, bortadopterat barn, om hon lyckas vinner hon sin frihet.

Detta är helt klart en författare som vuxit sedan Divergent-serien. Visst var det spännande och drivna böcker, men här hittar vi djupare och mer mångfacetterade karaktärer, färre enkla svar. Och även om detta också är en dystopi, ställs många tankar, som direkt berör vår tid, på sin spets.

Under Delegationen försågs alla medborgare med en "insyn", ett implantat som sätts direkt i ögat på alla nyfödda som gör ungefär det som våra mobiltelefoner gör för oss idag: följer oss var vi går och avslöjar var vi är, hjälper oss att hitta, förklarar världen för oss genom att ge oss information om allt vi någonsin vill veta, hjälper oss att hålla kontakt med andra och håller oss sällskap när vi är ensamma och roar och förströr oss. Men omöjliga att stänga av eller lämna hemma. Dessutom fick Delegationens invånare poäng för allt de gjorde - eller minuspoäng om de gjorde något misshagligt. Invånarna i Aperturen har sin insyn kvar och övervakas fortfarande. De utanför har fått sina borttagna. Eller så sägs det i alla fall

Sonyas uppdrag ger henne en ny inblick i både världen innan upproret och i den nuvarande regimen och tar henne på både skumma och farliga vägar. Här ställs frågor om lojalitet och priset för ett bekvämt liv, om familj, övervakning och vad som är ett meningsfullt liv. En pikant detalj för Sonyas del är att hon som ung flicka förekom på propagandaaffischer för Delegationen, något hon var mycket stolt över då. Så även om hon blir fri och får sin insyn borttagen, kommer hon alltid att bli igenkänd som "Omslagsflickan" (Poster girl). Kan man bli kvitt sitt förflutna? De handlingar man gjort sig skyldig till? Finns det en möjlighet att bli förlåten, eller finns det en gräns för vilka handlingar som är möjliga att förlåta? Och för vem är förlåtelsen till? Den som får den eller ger den? Här serveras som sagt inga enkla svar.

Även om Sonya är en unga vuxen passar den här boken - som är vuxenklassad - från högstadiet och upp, eftersom den förutom svåra moraliska frågor och etiska resonemang som inte förenklas, bjuder på mycket spänning och till och med lite kärlek. Jag har här valt att lägga upp den engelska omslaget, eftersom det var så mycket snyggare än det svenska. Men jag har läst den på svenska i en utmärkt översättning Katarina Falk från Modernista förlag.

Ett ord för blod

 

Författare: Faysa Idle
Daniel Fridell, Teodor Lundgren

Faysa Idle växer upp samtidigt med och mitt i den gängbrottslighet som vi nu vant oss vid skördar dödsoffer varje månad. Hon är barndomsvän med några av de pojkar som senare kom att gå under namnet "Dödspatrullen" och hennes bror blir en av ledarfigurerna i det rivaliserande gänget "Shottaz".

Idle skildrar en barndom då brottslighet normaliseras - ja, till och med hyllas. När hon och hennes tjejgäng gör ett inbrott blir de kungar på Hjulstaskolan. Rakt och ärligt beskriver hon hur våldet steg för steg blir grövre och hur att ta liv allt mer blir något rimligt, både i gängen hemma i Tensta och för de som ansluter sig till IS. "Det var som att livet förlorade sitt värde under dom där åren, livet var ju ändå ingenting, vi var alla så långt från drömmen. Lika bra att satsa allt på ett kort. Att döda någon blev slentrian, ingen stor sak, det var ändå bara ett litet steg på vägen till paradiset eller livet som ghettokung".

Det är en lika förfärlig som upplysande läsning. Idle beskriver hur medias intresse för konflikterna piskar upp stämningen tillsammans med sociala medier och de rappare som interagerar i konflikten. Mördarna hyllas på olika konton och barnen i Tensta och Rinkeby ser upp till dem som om de vore hjältar. En av Idles bröder dödas och hela familjen lever under konstant hot. Så småningom dyker det upp fler grupperingar, att vara ett gäng blir en grej, fler och fler vill vara en del av det. För Idles del gör oron och dödsångesten att hon kommer längre och längre in i missbruk och till slut måste hon söka vård akut.

Vägen ut för Faysa Idle blir så småningom ordet. Hon har skrivit poesi under hela barndomen och här kan hon finna en styrka att göra sig fri. I skrivandet av Ett ord för blod har hon haft stöd av författarna Daniel Fridell och Theodor Lundgren, men det känns ändå att det är Idles egen röst vi hör. Språket är enkelt och rättframt.

Passar nian och uppåt.

Tålamod

 

Författare: Djaïli Amadou Amal

I den här ganska lättlästa romanen från Tranan får vi följa med till Kamerun och en verklighet långt från vår vardag. Vi möter tre kvinnor: Ramla, Hinou och Samira. Halvsystrarna Ramla och Hinou ska giftas bort samma dag. Ramla ska bli andra hustru år sin pappas affärskontakt, och Samira är den första hustru till samme man.

Det här är ett samhälle där kvinnorna har noll och intet att säga till om. Systemet är riggat så att de även inom familjerna konkurrerar med varandra. Att göra uppror eller inte lyda sin man eller far blint kan förorsaka stora problem inte bara för en själv utan även för ens mor eller syskon. Kvinnorna och flickorna och även barnen är fångna i ett nät där tålamod och lydnad är allt. Den enda väg hustrurna kan skapa sig ett litet utrymme är genom att intrigera mot sina medhustrur och att gillra fiffiga fällor för sina män.

Ramla har fått studera och gå ut gymnasiet till skillnad från många andra. Nu drömmer hon om en framtid då hon får gifta sig av kärlek och studera vidare. Hon har redan fått löfte om att gifta sig med den unge man hon vill när hennes pappa plötsligt ångrar sig och lovar bort henne åt en viktig affärskontrakt. Hinou blir bortgift med en kusin som är våldsam och har drogproblem. Släktens förhoppningar är att han ska stadga sig och lugna sig när han får den fogliga och blida Hinou, men istället förstör han hennes liv. När hon försöker klaga får hon veta att det är hennes fel att hennes make missbrukar och går till horor. Samira lever i ett lyckligt äktenskap med sin rike make och blir utom sig när hon får veta att han ska ta sig en ny yngre hustru. Hon gör allt för att få sin unga, välutbildade konkurrent ur vägen, vilket leder till katastrofala följder.

Boken har vunnit Prix Goncourt des lycéens, ett pris som röstas fram av 2000 gymnasieungdomar i Frankrike. Det är en inkännande skildring med lättillgänglig stil. Vi följer kvinnorna nära inpå. De dignar under traditionernas tryck och familjeband som är viktigare än allt annat. Djaïli Amadou Amal låter oss möta de tre kvinnornas innersta tankar och känslor, och vi får stor förståelse för deras respektive perspektiv

Författaren är aktivist som jobbar för kvinnors rättigheter i Sahelregionen i Saharas utkant.

Passar gymnasiet, kanske även intresserade läsare på högsstadet.

Jävla karlar

 

Författare: Andrev Walden

"En gång hade jag sju pappor på sju år." inleder Andrev Walden, journalist och flerårig krönikör i Dagens Nyheter, den är berättelsen.

Vi får följa författaren till hans barndoms Norrköping, med en ensamstående mamma som kämpar med det ekonomiska och kanske inte har den bästa turen i val av karlar. Att det är en självbiografisk roman råder inget tvivel om, huvudpersonen heter som författaren. Att det ändå är en roman beror på att minnet är så bedrägligt och ensidigt. Bokens titel kommer från Andrevs mamma och hennes väninna som sitter i köket och röker och ondgör sig över alla dessa "jävla karlar" som inte tar ansvar, slår, är dåliga fäder.

Alla papporna är naturligtvis inte Andrevs på riktigt. Någon tror han är det, någon annan önskar han vore det, en annan försöker kvala in men blir inte accepterad. Det finns många tankar om när någon är en riktig pappa, hur en sådan ska vara och när någon blir en pappa.

För alla som läst och lärt sig älska Waldens personliga, lågmälda humor och lite pratiga stil blir det här en läsfest. Men jag hoppas att också många nya läsare vill göra hans bekantskap nu när han debuterar i romanform. Det här är en personligt skildrad uppväxt men det finns mycket som är allmängiltigt och kan kännas igen av många: om att vara barn i en familj, att växa upp under delvis otrygga förhållanden i eftersvallet av 68-rörelsens gröna våg, om kompisar och vänskap, om att vara ett grubblande barn och om att ha lite svårt att passa in. Passar gymnasiet.

Haralds mamma

 

Författare: Johanna Frid

På en flygplats så långt norrut i Sverige som det går att komma sitter Claudia och väntar på sin pojkvän Harald, som ska återvända från ett behandlingshem, när plötsligt Haralds mamma dyker upp. Det står genast klart att Claudia och hennes "svärmor" inte har det varmaste av förhållanden. Men flygplatsen är liten och det går inte att ducka, som bäst kan man gömma sig på toaletten en stund, de två kvinnorna måste tala med varandra. Eller det tycker i alla fall Haralds mamma, Claudia är inte lika övertygad om det.

Med samma nattsvarta, nästan aggressiva, humor som i Nora eller brinn Oslo brinn, skildrar Johanna Frid här mellanmänskliga relationer, psykisk ohälsa och vardagens vedermödor. Medan dagen lider mot sitt slut och natten sänker sig över den lilla flygplatsen, där alla avgångar är försenade eller inställda, får vi återblickar på Claudias och Haralds korta och stormiga förhållande och den havererade relationen mellan de två kvinnor som står honom närmst.

Frids språk är tätt och exakt. Likaså är hennes blick på världen vi lever i. Hon låter Claudias dom över den rekorderliga och självgoda 50-talistgeneration som Haralds mamma tillhör falla hårt. Men ju mer man läser ju mer börjar man fundera över perspektiv: vems och varför och vad som döljer sig under ytan (det är mycket!)

Passar från gymnasiet.

Jag stannar här

Författare: Marco Balzano

I det tysktalande Sydtyrolen, i norra Italien lever den unga kvinnan Trina när fascismen börjar ta över landet. Tyska, som är modersmålet för Trina och alla som bor i den lilla alpbyn Curson förbjuds som officiellt språk. Trina som vill bli lärarinna, måste istället lära sig Italienska. Den fascistiska regimen hotar dessutom byn genom att planera för att bygga en damm för vattenkraft som skulle översvämma hela byn.

Samtidigt pågår helt vanliga saken i den ungas Trinas liv. Vänskap, ungdomsförälskelser, span på den spännande Erich. Vi får följa hennes liv genom äktenskap och barn, genom fascismen och genom hela kriget, och genom det hela tiden allt mer påträngande dammbygget.

Det är Trinas egen röst vi möter, hon berättar genom att adressera sig till sin dotter. Och vi kommer henne så nära, och man känner så mycket med henne genom det hårda liv av strävan och umbäranden som ett liv i en fattig alpby innebär. Därtill kommer den omänskliga behandlingen de får av både fascister och nazister och dessutom alla de fasor kriget leder till.

Samtidigt är det en så klok och vacker berättelse, med så många bra formuleringar som säger oss så mycket om att vara människa. Jag tycker också att den har mycket att säga om vår egen nutid, när olika typer av extremism återigen försöker slita vårt samhälle itu. Vissa bybor söker sig mot Tyskland och mot nazismen, för att slippa undan fascismens ok. Andra flyr till Österrike för att komma undan dammbygget. Vissa, som Trinas familj, vill stanna kvar till varje pris. Byn slits isär av olika tryck utifrån.

Det är också en bok om moderskap, om relationen mellan Trina och hennes egen mor, men framförallt den enorma saknaden efter hennes egen dotter.

När jag började läsa boken insåg jag inte att Curson var en by som finns (fanns) på riktigt. Den fascinerande bilden på omslaget är inget fotomontage som jag först trodde, utan ett äkta foto. Bildgoogla Curon så får ni se.

Passar främst gymnasiet.

Verkligheten

 

Författare: John Ajvide Lindqvist

I den här kortromanen av skräckexperten Ajvide Lindqvist får vi möta Heidi under en helt vanlig - kanske allt för vanlig - dag i hennes liv. Heidi är influenser och tillika en av stjärnorna i "Hemma hos Hallbergs", Sveriges största dokusåpa.

Dagen börjar med att hon ska göra en tagning till sitt Youtube-konto. Det är en stor dag i familjen Hallberg, för dottern Alice (egentligen Heidis styvdotter, hon är dessutom mer populär i serien och har fler följare i sina sociala medier än Heidi) ska lansera sitt nya make up-märke. Redan då börjar verkligheten skeva för Heidi. Det är en fluga på fönsterkarmen som uppför sig konstigt. Efter det fortskrider dagen med allt fler glitchar i verklighetens väv.

Det är oerhört spännande att följa Heidis dag, hennes resonemang om verklighet och fiktion, om att sälja ut sitt privatliv och att vara en karaktär mer än en verklig människa. Om hur familjens medlemmar konkurrerar med varandra och om hur allt, precis allt, kan var en beräknad handling för att maximera sitt genomslag och sin popularitet. Och ingen kan någonsin vara säker på när någon spelar sin roll som sig själv eller bara är sig själv på riktigt.

Ajvide Lindqvist tappar mig när berättelsen börjar dra åt sci-fi och mer klassisk splatterskräck. För mig är det realistiska psykologiska spelet mellan karaktärerna mer skrämmande och dessa delar är bokens stora behållning. Hur obehagligt är det inte att höra parets Hallbergs två gemensamma barn för helt döva öron tillsammans böna för att familjen ska sluta med sin realityshow? Eller hur Heidi (och alla andra) tar för givet att Alices pojkväns fall i trappan är kall beräkning för att vinna poäng i det märkliga spel som influenser-dokusåpevärlden är?

Här finns hur mycket som helst att diskutera! Hur kommer det sig till exempel att vi kallar den här genren "reality" eller doku(mentär)såpa, när alla i dag är medvetna om hur tillrättalagda och extremt orealistiska de är? Hur ska vi hantera att vi matas med dessa snedvridna verklighetsbilder? Eller hur hanterar man diskrepansen mellan sitt "verkliga" jag och det jag man visar upp i sociala medier? Något som man inte måste vara stor stjärna med tusentals följare för att problematisera. Vem styr våra handlingar, är vi hjälplösa dockor styrda av "kommersialismens skadliga påverkan"? Varför är det så svårt att lära sig att vara en rimlig människa?

Passar åttan och uppåt.

Hajar i räddningens tid

 Författare: Kawai Strong Washburn

Hajar i räddningens tid är Kawai Strong Washburns debutroman. Författaren är född och uppvuxen på Hawaii och det är också här boken utspelar sig.

Sjuårige Nainoa faller överbord under en båtutflykt, men räddas mirakulöst av hajar som bär honom tillbaka till sin mor. Det tros vara ett tecken från de gamla hawaiianska gudarna. 

Efter denna händelse visar det sig att Nainoa fått övernaturliga krafter att hela den som är skadad eller sjuk. Människor från hela ön börjar flockas till familjens fattiga hem för att söka hjälp av Nainoa. 

Miraklet är inte bara en gåva utan också en tung börda och ett ansvar att bära för Nainoa. Allt i familjen kretsar kring honom. Föräldrarna använder honom för att tjäna extrapengar och syskonen hamnar ständigt i skuggan av sin mirakelbror. 

Vi får följa familjen från 1995 till 2009. Mamman inleder med sin historia och sen växlar perspektivet och kapitlena varvas mellan syskonen och mamman. Dean är äldst och spås en lysande basketframtid. Nainoa är mellanbarnet och Kaui är syster och yngst. 

Under dessa år växer syskonen upp och flyttar alla till fastlandet för att studera. Familjemedlemmarna berättar om sina liv och sina relationer till varandra. Det är gripande, vackert, sorgligt och skildrar hur myter och traditioner präglar en annars modern familj. 

Norstedts. 362 s. 

Vem har sagt något om kärlek

 

Författare: Elaf Ali

Vem har sagt något om kärlek är Elaf Alis debut och en viktig bok om hur uppväxten i en hedersstyrd familj kan se ut. Den är självbiografisk och handlar om Elafs uppväxt i Fjälkinge utanför Kristianstad i norra Skåne. 

När Elaf är fyra år flyr familjen från kriget i Irak till Sverige. Mamman har i Irak varit lärare och pappan läkare, men i Sverige får ingen av dem jobb. Föräldrarna skiljer sig, men fram till Elaf fyller tio år lever hon ett liv relativt likt andra barn i Sveriges. Hon får vara ute och leka med både killar och tjejer och är med på alla lektioner i skolan.

Från den dagen Elaf får sin första mens förändras hennes föräldrars regler. Elafs klasskompisar får inte veta något om de förbud och förhållningsregler som hädanefter präglar hela Elafs tillvaro. Hon betraktas numera som kvinna och som kvinna får hon inte delta i simningslektioner med killar, hon får inte leka med killar och hon får absolut inte ses ute med killar.

Här får läsaren hela Elafs berättelse, tre decennier, de första av förtryck och senare frigörelsen. Modet Elaf innehar för att gå sin egen väg och göra upp med föräldrarnas världsbild och historia är enorm. Berättelsen varvas med faktaavsnitt och intervjuer med författarens föräldrar som berättar hur de förhåller sig till hedersnormer idag. Det gripande med denna skildring är hur Elaf genom sin envishet lyckas få föräldrarna - framförallt sin pappa - att förändra sin världsbild. 

Elaf Ali arbetar annars som journalist på SVT. 

Boken passar alla från högstadiet och uppåt. Den är viktig för alla vuxna som arbetar med ungdomar. 

Raben & Sjögren 231 s.  

Någon annans tidsfördriv

 Författare: Ann Edliden

I någon annans tidsfördriv av Ann Edliden träffar vi Doris. Hon är värmländska, bor i Stockholm, jobbar med realityshower och är singel. Hon dejtar sporadiskt, men lyckas aldrig riktigt fastna för någon i djungeln av dejtingappar.

Tills hon får kontakt med Petter. Han verkar väldigt lovande. Inte för på, feminist, medveten och gillar ungefär det som Doris gillar. De klickar i chatten och Doris börjar gilla honom mer och mer. Hon avfärdar en och annan varningslampa då Petter vill skicka dickpicks och få nakenbilder tillbaka med att det kanske är så killar är ändå. 

De bestämmer sig för att träffas, men när dagen är inne dyker inte Petter upp och Doris får för sig att kolla upp vem denna Petter egentligen är. Hon vet ju inte så mycket om honom egentligen. Inte ens hans efternamn.

På jobbet är realityshowen Doris ansvarar för kontroversiell och skandalomsusad. Showens stjärna beter sig som att han är intresserad av Doris, men samtidigt har han just kommit ut i showen som homosexuell. Doris får inte ihop det. Doris oroar sig också för sin deprimerade och gnälliga pappa hemma i Värmland. Hennes mamma har skiljt sig från honom och gift om sig. 

Någon annans tidsfördriv är Ann Edlidens debut och en riktig feelgood-bladvändare som tjänar sitt syfte. 

Boken passar från gymnasiet och uppåt. 

Polaris 365 s. 

Amerikansk jord

Författare: Jeanine Cummins

Acapulco, Mexiko. På ett släktkalas blir journalisten Sebastián och 15 av hans släktingar mördade. De enda som överlever är Sebastiáns fru Lydia och den åttaårige sonen Luca som lyckas gömma sig på toaletten. Lydia vet vem som ligger bakom attacken: Javier, knarkkartellen Los Jardineros ledare. Det är en hämnd för det avslöjande reportage om kartellen som Sebastián skrivit. Även om Lydia och Javier känner varandra, han är stamkund på hennes bokhandel, vet Lydia att hon och sonen måste fly från Acapulco och Mexiko så fort som möjligt för att ha en chans att överleva.

Lydia och Luca reser hundratals mil per dag, ständigt oroliga att någon med koppling till kartellen ska känna igen dem. Från att ha haft ett lugnt, priviligierat liv är Lydia och Luca plötsligt på flykt. Det är en farlig och riskfull väg mot USA och de vet att många inte överlever resan. Men de har inget val.

Passar för gymnasiet. Bazar Förlag, 400 sidor. 

Närmar du dig mjukt

 

Författare: Jacqueline Woodson

När Ellie och Jeremiah möts i skolkorridoren är det kärlek vid första ögonkastet. De är femton år och ses för första gången strax efter att han bytt från en skola i Brooklyn till Ellies privatskola på Manhattan. När de är ensamma är allting enkelt, men så fort världen utanför pockar på upptäcker de de fördomar och den rasism som finns runt om kring dem. Ellie är en vit judinna och Jeremiah en svart kille från Brooklyn. 

Jacqueline Woodson har tilldelats Astrid Lindgren Memorial Award 2018. Här berättar hon en modern Romeo och Julia. En kärlekshistoria i ett modern New York som visar på förlegade fördomar som lever än.

Kärlekshistorien mellan Ellie och Jeremiah är gripande. Boken kom ut på engelska 1998, men är lika aktuell idag.

Natur & Kultur 180 s. 

Min syster seriemördaren

Författare: Oyinkan Braithwaite

Systrarna Korede och Ayoola är varandras motsatser. Korede är en plikttrogen, pålitlig, lojal och kanske något tråkig storasyster, medan Ayoola är vacker, spontan och manipulativ. Båda bor fortfarande hemma med sin mor och en tjänsteflicka trots att de är vuxna. Korede jobbar som sjuksköterska på ett sjukhus i Lagos, Ayoola syr klänningar.

Koreda har lärt sig städa upp röran efter sin lillasyster Ayoola. För tredje gången har hon gjort sig av med en pojkvän och själv hävdat att det handlar om självförsvar. Koreda vet att hon borde gå till polisen, men hon älskar sin syster och blod är tjockare än vatten.

När Ayoola börjar dejta mannen Koreda varit kär i sedan första gången hon träffade honom blir Koreda orolig. Hon tänker inte låta sin syster döda honom, men räddar hon honom så offrar hon sin syster.

Min syster seriemördaren är en hyllning till systerskap och lojalitet. Det är en roman om våld och familjerelationer, skildrat med svart humor.  

Bokförlaget Lind&Co 223 s. 

Ödesmark

Författare: Stina Jackson

I Ödesmark, en liten by utanför Arvidsjaur, bor Liv med sin pappa Vidar och tonårssonen Simon. De bor i ett fallfärdigt hus mitt ute i skogen trots att det ryktas om att Vidar är rik som ett troll – han anklagas för att ha gjort sig en förmögenhet på andras bekostnad genom sina skogsaffärer. Ingen förstår varför Liv och hennes son bor kvar med den otrevlige, snåle och överbeskyddande Vidar och varför Liv aldrig lämnat honom och Ödesmark.

I Ödesmark bor också Liam som efter att han fick en dotter har försökt att bli drogfri och att sluta med det kriminella livet. Han drömmer om att börja om, att skaffa sig ett riktigt jobb och att kunna köpa ett hus till sig och dottern istället för att bo i sin mammas garage. När Liam och hans bror Gabriel får ett tips om att den gamle gubben Vidar har ett kassaskåp fullt med pengar i sitt hem blir frestelsen dock för stor och Liam bestämmer sig för att bryta mot lagen en sista gång.

Ödesmark är en spännande roman med trovärdiga karaktärer och Jackson skildrar glesbygden och människorna där på ett träffsäkert sätt. Även om romanen innehåller ett mord och man undrar vem som gjorde det är Ödesmark inte en typisk deckare. Romanen handlar till stor del om relationen mellan förälder och barn, om önskan att bryta sig loss men ändå bli kvar.

Passar för gymnasiet och uppåt. Albert Bonniers Förlag, 347 s.

Så jävla kallt

Författare: Lova Lakso 

Så jävla kallt av Lova Lakso handlar om Karla, sjutton år och sistaårsstudent på en gymnasieskola i Norrbotten. Hon och jämnåriga Kaja vantrivs i vardagen och kylan. De längtar efter värme och ljus. Karla vet inte så mycket mer om sin nya vän Kaja som hon lärde känna på sommarjobbet än att hon bor ensam.

När Karlas föräldrar bestämmer sig för att det är dags för Karlas åldersstigna och sjuka hund Hemingway att avlivas blir det en anledning för tjejerna att sätta sin plan om en färd söderut i verket. Med sig tar de Karlas nästan-pojkvän Aziz.

Det blir en omtumlande färd söderut genom Norrland med liftande, busskapning, räder efter varma ytterkläder på lokala hemmafester och nätter i kalla tält.

Det som utåt är en roadtrip är också en berättelse om utveckling för de tre ungdomarna, framförallt Karla själv. Berättelsen är lättläst med många fina miljöskildringar och kylan i Norrland beskrivs så att läsaren känner den in i märgen. Dialogen är genuint ungdomlig och det märks att Lova Lakso är van att träffa ungdomar i sitt yrke som kurator på en ungdomsmottagning.

Raben & Sjögren 204 s.