Författare: Jens Liljestrand

Jens Liljestrands nya roman inleds med att den svenska läkaren Edvard Carlsson räddar livet på en kvinna som fått en blödning efter sin förlossning. Personalen har övergett henne, haft dålig koll just denna dag. Det beror på att befolkningen på Bornholm går man ur huse för att fira freden. Äntligen har tyskarna kapitulerat, Andra Världskriget är slut.

Denna första scen ger oss bilden av Edvard som en skicklig läkare och en empatisk man. Men ändå, förstår vi, är han avskydd bland personalen på sjukhuset, ja faktiskt bland stora delar av Bornholms befolkning. Varför? Vad har han gjort som är så hemskt? Och varför befinner han sig på Bornholm, han som har fru och son i Stockholm, där han också hade en framgångsrik karriär?

Ledtrådarna kommer så småningom, vi får veta en del, börjar ana annat, samtidigt följer vi det märkliga historiska skede som nog få svenskar idag känner till. Nämligen att när Tyskland kapitulerat, och alla firade freden och trodde att tyskarna skulle lägga ner vapnen och åka hem, händer istället det här på Bornholm: Ryska bombplan bombar ett par städer och de tyska förläggningarna sönder och samman, intar sedan den lilla danska ön och stannar där i ungefär ett år efter krigsslutet. Detta utan att fastlandsdanmark, eller ”ovre” som man kallar det på Bornholm, vågar göra så värst mycket åt saken på grund av rädsla för att förarga ryssen.

Edvard Carlssons brott är (till att börja med och i mina ögon) ringa, men hur han är vänder och vrider sig, färdas kors och tvärs över ön per tåg, till fots, på cykel, lastbilsflak, bak på en motorcykel eller med häst och vagn, så blir fler och fler saker på något märkligt vis blir hans fel. Han dras in i saker han egentligen inte har med att göra och han vacklar mellan att vara en handlingskraftig hjälte och en ynklig prick. Som läsare kastas man mellan att tycka om honom och tycka synd om honom och förakta honom.

Som alltid när Jens Liljestrand skriver finns frågor om mänsklighet, vårt sätt att vara med varandra, och manlig vänskap i botten. Edvard, som har tillbringat alla sina barndoms somrar på ön, längtar hela tiden tillbaka till barndomens bekymmerslösa vänskap, men hans gamla vänner vänder sig från honom, ingenting med att återvända till Bornholm blir som han tänkt sig. Här är han för evigt ”feriedreng”, svensk, en utböling.

För mig är inte detta Liljestrands bästa bok, men det är ett stabilt romanbygge, spännande läsning och intressant att få inblick i ett helt okänt hörn av historien från en plats helt nära där jag bor. Passar gymnasiet.

 

Älven

 

Författare: Rosa Liksom

I Älven skildrar Rosa Liksom ett skede i vår historia som är mindre känt, genom en ung flickas ögon. Det är den så kallade Nordfinska evakueringen där cirka 75% av befolkningen i norra Finland under Lapplandskriget, i andra i världskrigets sista tid, flydde från ryska styrkor över Torne älv medan naziarmén brände hus och åkrar efter sig.

Vi följer flickan när hon tillsamman med två pigor och en pojke driver sina och granngårdens kor mot älven, över den, in i Sverige och vidare. Pappan är ute i kriget och två bröder redan döda vid fronten. Mamman som är havande har flytt i förväg med Farbror. Vandringen för barnen till olika evakueringsläger och gårdar där de får tillfälligt skydd. Det är en resa kantad av svåra umbäranden: kyla, hunger, trötthet och förnedring. Och ovanpå detta den stora oron för kreaturen, för vilka en vandring av det här slaget är väldigt påfrestande. Klövar nöts ner och juver skadas. Flickan lider mer med nötboskapen än med sig själv. De unga flickorna tar hand om varandra och djuren.

Det fina med den här boken är att vi följer flickan, vars berättelse vi får i jagform, så tätt intill. Under romanens 250 sidor lever och andas jag med henne, tänker hennes tankar och känner hennes lycka och rädslor. Emellanåt njuter hon av livet i en solstrimma, en solnedgång, eller av att se korna äntligen få mat. Emellanåt river ångesten och livsledan henne. Hela tiden letar hon efter sin mamma och när hon finner henne är nog besvikelsen större än lättnaden.

För mig var läsningen ändlöst spännande, hjärtevärmande och lärorik på samma gång. Jag är så glad att Rosa Liksom skrivit denna bok som gett mig möjligheten att lära känna den här fantastiska flickan. Berättelsen är byggd på minnen berättade av Liksoms äldre släktningar. Passar gymnasiet.

 Tunneln

Författare: Anna Woltz

Boken utspelar sig i september månad i London 1940. Mitt under Blitzkriget.

Tunneln avser tunnelbanan i London dit man tar sin tillflykt nattetid för att undkomma tyskarnas bombräder. På dagen ägnar man sig åt att ta hand om döda och skadade och gå hem en stund om man fortfarande har ett hem. En stor del av dagen måste man köa efter biljetter till tunnelbanan för att ytterligare en natt försöka klara sig undan bomberna. 

Berättare och huvudperson är Ella. Hon har precis genomlidit polio och har problem med sin fot i sviterna efter sjukdomen. Det plågar henne mycket och hon känner sig inte värd en vidare ljus framtid pga sin klumpiga fot. 

En kväll nere i tunnelbanan står Ella på perrongen, svag av utmattning och för lite mat svimmar hon. En flicka i hennes ålder, 14-15 år, fångar henne i sina armar. Flickan som heter Quinn virvlar på så sätt in i Ellas liv. Quinn har rymt från sin skyddade överklassvärld på landsbygden. Hon står inte ut med att spela tennis och sippa te på deras gods när hela världen står i brand. Hon vill göra nytta och drömmer om att arbeta som sjuksköterska och ta hand om de behövande i London. Det stannar vid en dröm eftersom hon är för ung för att bli sjuksköterska. Men hon kan hjälpa till. Inte minst genom att bli Ellas vän. Genom att prata med Quinn får Ella helt nya perspektiv på världen och på sig själv. Hon får nya ord från Quinn som pratar som en ordbok. 

De lär känna den fattiga pojken Jay som hankar sig fram genom att ta betalt för att passa de personer som sover i tunnlarnas väskor. Han är rätt oförskämd mot Ella och ger henne gliringar om hennes fot. Quinn kan sätta honom på plats. 

Quinns bror Sebastian befinner sig också i London men efter ett stort familjegräl har de ingen kontakt. 

På baksidan av boken står det “tre av oss övervann allt. Bomberna, bränderna, nätterna. Vi är kvar.” Dessa ödesmättade ord följer en genom hela läsningen.

Detta är en djupt berörande bok om att befinna sig i tonåren och drömma om sitt liv och sina möjligheter mitt under krig då varje dag kan vara ens sista. Det är en fin historisk berättelse skriven på avskalad och vacker prosa som lämnar mycket mellan raderna.

Passar åk 8 och uppåt. 

Gilla Böcker, 239 3. 

Jag stannar här

Författare: Marco Balzano

I det tysktalande Sydtyrolen, i norra Italien lever den unga kvinnan Trina när fascismen börjar ta över landet. Tyska, som är modersmålet för Trina och alla som bor i den lilla alpbyn Curson förbjuds som officiellt språk. Trina som vill bli lärarinna, måste istället lära sig Italienska. Den fascistiska regimen hotar dessutom byn genom att planera för att bygga en damm för vattenkraft som skulle översvämma hela byn.

Samtidigt pågår helt vanliga saken i den ungas Trinas liv. Vänskap, ungdomsförälskelser, span på den spännande Erich. Vi får följa hennes liv genom äktenskap och barn, genom fascismen och genom hela kriget, och genom det hela tiden allt mer påträngande dammbygget.

Det är Trinas egen röst vi möter, hon berättar genom att adressera sig till sin dotter. Och vi kommer henne så nära, och man känner så mycket med henne genom det hårda liv av strävan och umbäranden som ett liv i en fattig alpby innebär. Därtill kommer den omänskliga behandlingen de får av både fascister och nazister och dessutom alla de fasor kriget leder till.

Samtidigt är det en så klok och vacker berättelse, med så många bra formuleringar som säger oss så mycket om att vara människa. Jag tycker också att den har mycket att säga om vår egen nutid, när olika typer av extremism återigen försöker slita vårt samhälle itu. Vissa bybor söker sig mot Tyskland och mot nazismen, för att slippa undan fascismens ok. Andra flyr till Österrike för att komma undan dammbygget. Vissa, som Trinas familj, vill stanna kvar till varje pris. Byn slits isär av olika tryck utifrån.

Det är också en bok om moderskap, om relationen mellan Trina och hennes egen mor, men framförallt den enorma saknaden efter hennes egen dotter.

När jag började läsa boken insåg jag inte att Curson var en by som finns (fanns) på riktigt. Den fascinerande bilden på omslaget är inget fotomontage som jag först trodde, utan ett äkta foto. Bildgoogla Curon så får ni se.

Passar främst gymnasiet.

Ihågkom oss till liv

 

Författare: Joanna Rubin Dranger

Joanna Rubin Dranger forskar i sin judiska familjs historia - lägger pussel och berättar samtidigt ett stycke nutidshistoria. Författaren letar efter familjemedlemmar som försvunnit och dokumenterar familjens historia samtidigt som hon berättar för oss om sitt arbete med boken. 

Allt berättas i bild och text och bygger på intervjuer, gamla brev, foton och olika listor över överlevande och döda, rättegångsprotokoll och urkunder av alla slag. 

Den här boken berör mig på djupet och smärtpunkten nås när författaren till slut förstår att “de försvann” betydde att hennes morfar Davids mamma, hans syster Sonia och Sonias lille som Feivel blev mördade i Treblinka eller Auschwitz. 

Citat: “På kvällarna ligger jag bredvid min lilla Perla när hon ska sova. Det susar i elementen, allt är hemvant och som vanligt, men mörkret och ondskan kryper in i mig. Det jag läser och får reda på, detaljerna, bilderna av vad de fick utstå förmörkar allt. Allt. Jag blir rädd.” 

Boken kan passa från åk 9 och upp.

Hästpojkarna

Författare: Johan Ehn

Anton har precis tagit studenten och fått jobb inom hemtjänsten. En av hans brukare är Alexander Kovac, en snart hundraårig man som inte pratar och som vägrar lämna sitt kök. Anton upptäcker att Alexander kommunicerar genom att stöta med sin käpp i golvet. Anton ömmar för Alexander och blir nyfiken på hans levnadsöde. I Alexanders vardagsrum hittar Anton foton på hästar, cirkusartister och ett brev från Gestapo.

I tjugotalets Tjeckoslovakien växer två pojkar upp på ett barnhem. När den ena behandlas illa rymmer de och får jobb hos en kringresande cirkus. Pojkarna blir här kända som bröderna som kan utföra häpnadsväckande konster på hästryggen. Cirkusen tar dem till Berlin och klubben Eldorado där pojkarna känner att de på många sätt hittat hem.

Medan de skapar sig en tillvaro i Berlin tar och befäster nazisterna makten. Samhället förändras och hårdnar snabbt omkring dem.

Förutom att boken är en fantastisk gripande kärlekshistoria har Johan Ehn också gjort ett oerhört  researcharbete,  från hur de föräldralösa tjeckoslovakiska pojkarna kan ha levt på barnhemmet tills dess att de är vuxna män i ett vindlande och omtumlande Berlin. Boken är intressant, stark, viktig och sorglig.

Rekommenderas från gymnasiet och uppåt.

Gilla Böcker 362 s.

Pachinko

Författare: Min Jin Lee

I en liten fiskeby i Yeongdo, Korea, gifter sig en klumpfotad man med en femtonårig flicka. Paret får 1911 en efterlängtad dotter som de döper till Sunja. 

När Sunja blir gravid med en gift högt uppsatt kriminell yakuza faller familjens liv i ruiner. En ung kristen präst blir Sunjas räddning då han erbjuder henne ett nytt liv i Japan som hans hustru.

Strax efter ankomsten till Osaka i Japan föds sonen Noah och senare också Mozasu, prästen Isak och Sunjas biologiska son. Familjen består också av Isaks bror Youseb och hans fru Kyunghee. Som koreaner får familjen utstå obarmhärtig diskriminering. 

Pachinko är en mångbottnad roman om exil, identitet och att vara fast besluten om att härda ut. Den spänner över fyra generationer och flera årtionden. Perspektivet skiftar mellan ett flertal av karaktärerna. Romanen belyser händelser ur nutidshistorien som vi i västvärlden behöver känna till. 

Bokförlaget Polaris 526 s. 

Mischling

Författare: Affinity Conar
Översättning: Cecilia Berglund

Affinity Conar låter oss följa med till Mengeles Zoo, den avdelning i Förintelselägret Auschwitz där det gjordes monstruösa experiment på människor och vidare genom ett krigshärjat Polen efter befrielsen.

Berättare är tvillingsystrarna Pearl och Stasha som kommit till lägret tillsammans med sin mamma och morfar. Det faktum att de är tvillingar blir deras räddning. Barnens kroppar blir till intressant material i nazisternas medicinska försök där smittor planteras och organ avsiktligt förstörs eller avlägsnas. Boken berättar också om sammanhållning och medmänsklighet i en tillvaro av smärta, sadism och total grymhet. Kärleken mellan systrarna håller dem vid liv och de ger aldrig upp hoppet om att tillvaron åter ska bli mänsklig och de ska kunna leva ett normalt liv tillsammans.

Ni undrar kanske hur det går att ta till sig och förstå all denna grymhet? Mitt svar är att historien, betraktad genom flickornas ögon, är sakligt konstaterande. Så här var det. Den är dessutom nedtecknad på den vackraste prosa. Jag kunde inte lägga boken ifrån mig.

Citat: " Men i Auschwitz lärde jag mig att det rum som förändrar en i grunden är det rum som får en att inte känna något alls."

I slutet av boken finns en referenslista för den som är intresserad av att läsa mer. En bok för vuxna som kan läsas av gymnasieelever eller läsvana i årskurs nio.

Bokförlaget Polaris 2017, 359 sidor.

Vi kommer snart hem igen

Författare: Jessica Bab Bonde 
Illustratör: Peter Bergting

Vi kommer snart hem igen är den hjärtskärande titeln på en serieroman som samlat berättelser från sex svenska förintelseöverlevare. flera av dem har åkt runt i svenska skolor och berättat sina historier, men nu finns det anledning att fundera på hur dessa levande historieböckers erfarenheter ska kunna bevaras för omvärlden. Ett liknande projekt var Om inte nu så när? Om inte vi så vem?, en föreställning som spelades på Malmö Stadsteater hösten 2012. Då hade man nedtecknat och dramatiserat tre överlevares berättelser som ett sätt att föra historien vidare. För om inte nu så när? Och om inte vi gör det, vem gör det då?

Jag har läst många berättelser om förintelsen, men den här har, i och med serieromanens effektiva berättarform, en nästan outhärdlig densitet som gör att den sticker ut. Det är både de sanna vittnesutsagor om ofattbar grymhet och de drabbande illustrationer som gör det omöjligt att värja sig. Jag läser i små portioner, aldrig mer än två berättelser om dagen för att härda ut. Precis som i Vi som överlevde av Michael Bornstein och Debbie Bornstein Holinstat som jag läste i höstas, var de som berättar barn när de fängslades av nazister och utsattes för en av historiens största brott mot mänskligheten. Att det handlar om barn, liksom att man valt tecknad serie som form gör den lätt att ta till sig för unga läsare. Förlaget rekommenderar den från 9-12. Jag tror absolut att så unga barn kan läsa den, men de får inte lämnas ensamma i sin läsning. Och den kommer att passa lika bra på högstadiet och gymnasiet. Bergtings illustrationer är hållna i dova färgskalor och är påfallande odramatiska, men väldigt otäcka. Det känns som att han enbart försökt göra en stillsam återgivning av hur det kan tänkas ha varit, verklighetsbakgrunden gör ytterligare dramatisering överflödig.

Boken innehåller också ett förklarande förord, en karta över förintelsens Europa med de städer och läger som nämns i berättelsen markerade, fakta om andra världskriget i form av viktiga datum och en ordlista med svåra ord, samt lite tips på vidare läsning.

Natur & Kultur, tecknad serie.

Pojken från längesen

Författare: Kerstin Lundberg-Hahn
Illustratör: Elisabeth Widmark

Toves mamma gillar att fynda antikviteter på nätet. En dag hittar hon en annons på ett gammalt skåp som säljes "p.g.a. spöke". De skojar lite om att köpa det men mamman tycker att det är för dyrt. En tid senare hittar de skåpet på återvinningscentralen och räddar det ur containern med brännbart. Tove får ha det lilla skåpet i sitt rum. Och mycket riktigt innehåller det ett spöke. Eller i alla fall en vilsen, sorgsen själ. Florian, som han heter, tar med Tove på en resa tillbaka i tiden för att berätta sitt öde.

Välskrivet som alltid när det gäller Lundberg-Hahn, lärorikt till viss mån om romers utsatthet under andra världskriget och lite småspännande på ett lättillgängligt sätt. Fina lite murrigt ödesmättade illustrationer av Elisabeth Widmark som gjort ett par mer bruksaktiga barnböcker tillsammans med Minna Paananen tidigare. Passar låg- och melllanstadiet.

Rabén & Sjögren, 173 sidor

Tulpanpojken

Författare: Christina Wahldén

I den här boken berättar Christina Wahldén den sanna berättelsen om när hennes mormors och morfars familj tog emot en holländsk pojke som en son i familjen under ett knappt år. Wim, som pojken heter i boken, kommer från den holländska hungervintern som den sista krigsvintern kallades. Då var det så ont om mat att man till och med åt tulpanlökar och till sist fanns det bara sockerbetor att äta och ingen mer ved, inga kläder som passade, bara kyla och konstant hunger. För honom är det fantastiskt att komma till familjen på Fridhem i Tystberga. Där är allt helt, inga sönderbombade hus eller uppeldade möbler och där finns mat så det räcker och blir över åt alla.

Vart annat kapitel berättas av Wim och vart annat av Britta som är Wahldéns mamma i boken. De två behöll kontakten hela livet och hälsade på varandra flera gånger. Vi får följa familjens liv från oktober 1945 när Wim kommer, till försommaren året därpå när han åker tillbaka till Holland och med stor sorg lämnar vad som har blivit hans svenska familj. Vi får reda på vad man åt, vad Britta läser, vilka filmer som går på biograferna och vad man lyssnar på för radioprogram.

Det här känns som en extra angelägen historia att berätta idag, när Sverige åter är en trygg och lugn tillflykt i en värld av krig och förödelse. Att läsa om hur familjer öppnade sina hem för krigsdrabbade – över 10 000 barn kom till Sverige mellan 1945 och 1946 och blev emottagna i svenska familjer helt utan ekonomisk ersättning– är en viktig påminnelse om den tradition av solidaritet som vi har i Sverige.

Jag tänker att detta kan vara en bra bok för mor- och farföräldrar att läsa för sina barnbarn och som kan leda till många fina samtal kring skillnaderna och likheterna mellan barndomen förr och nu. Det kan också vara en underbar bok för högläsning på äldreboenden. Som högläsning i skolan passar den bäst från trean till femman.

Rabén & Sjögren

Vi som överlevde

Författare: Michael Bornstein och Debbie Bornstein Holinstat

Michael Bornstein var en av de yngsta överlevande när Auschwitz befriades av Röda armén i januari 1945. Under sitt liv har han inte velat berätta så mycket om den tiden ens när hans barn frågat, han har inte velat blicka bakåt, inte heller velat rota i smärtsamma minnen, utan hela tiden se framåt. Men när han upptäckte att en blid av honom själv publicerats på en förintelseförnekarsida på nätet, som ett bevis för att berättelserna om Auschwitz var lögner, kände han att tiden var kommen för honom att berätta sin historia. Han gör det i den här boken tillsammans och med hjälp av sin dotter Debbie Bornstein Holinstat.

Michael föds 1940 i ett redan ockuperat Polen, i staden Zarki som har en stor judisk befolkning. Ovanligt länge får familjen bok kvar i sitt hus i vad som kallas för ett "öppet ghetto". Michaels pappa blir ordförande i det lokala juderådet, en position som delvis är en förbannelse men som också ger honom möjlighet att med list och mutor göra livet lite bättre för den judiska befolkningen och skjuta upp den slutgiltiga deponeringen av alla Zarkis judar i det längsta. Familjen är hela tiden, trots allt mer förfärliga omständigheter, benhårt beslutade om att överleva också detta, att blicka framåt oavsett vad som händer. Det är sammantaget en makalös berättelse om mänsklig överlevnadsvilja, men också om en serie lyckliga omständigheter som gör att det lilla barnet Michel fortfarande är vid liv när lägret befrias.

Många berättelser om förintelsen tar slut när tyskarna förlorar kriget och lägren öppnas. Men här får vi följa Michel och hans familj en bit till. Och det är bra, för trots att de inte längre är koncentrationslägerfångar har de en lång väg tillbaka till ett normalt liv. Bornstein berättar om makalösa familjeåterföreningar, uppgrävda familjeskatter, annekterade hus och en helt fantastisk geist att kämpa vidare för att återuppbygga sitt liv. Han berättar också hur han gjort efterforskningar och intervjuer för att fylla de många luckor som finns i hans minne från det här tiden. Det här är en bok som kan användas så väl i historieundervisningen som i undervisning i källkritik och ett oerhört viktigt dokument idag när det är allt färre kvar av de som kan berätta de här historierna.

B. Wahlströms, 286 sidor.

Anne Frank - ett liv

Författare: Marian Hoefnagel

Det här är en biografi över Anne Frank på lättläst svenska. Den berättar om tiden före, under och efter tiden i det hemliga gårdshuset då flickan Anne skrev världens mest kända dagbok.

Trots att Annes berättelse är så välkänd, och alla vet ju hur det ska sluta, är det en spännande berättelse. Den är illustrerad med fotografier på Anne, hennes släktingar och de andra som bodde i gömstället, de som hjälpte familjen med fara för sitt eget liv, utdrag ur dagboken och miljöbilder.

De här boken passar både som en introduktion till Anne Franks dagbok, eller att läsa efter för att få reda på mer. Den passar som bredvidläsning när man läser andra världskriget eller att läsa för de som är intresserade av historia och politik och för de som inte riktigt klarar av att läsa en så tjock bok ännu. Trots de förfärligheter den tar upp, vilar det något ganska tryggt över hur Hoefnagel sakligt redovisar alla detaljer från detta historiska folkmord, vilket gör att man kan klara av att läsa. Den är utrustad både med en innehållsförteckning, en ordlista med svåra ord och ett register.

Vilja, 72 sidor.

Pojken på bergets topp

Författare: John Boyne

Pierrot har en fransk mamma och en tysk pappa och växer upp i Paris. Hans pappa dör när han är liten och när han är sex år dör även mamman. Familjen har ingen släkt utom en faster som Pierrot aldrig har träffat. De enda han har kvar i världen är grannarna, sin bästa vän Anschel och hans föräldrar. De tar hand om honom en tid men han kan inte bo kvar, själv misstänker han att det beror på att han inte är jude som de är. Istället blir han skickad till ett barnhem där han bor en tid tills hans faster plötsligt hör av sig och meddelar att han ska få komma och bo hon henne, i huset i de österrikiska alperna där hon arbetar som hushållerska. Det var inte helt självklart för herrn i huset att acceptera att ett barn kom dit och bodde, förstår han när han kommer dit. Han förstår också att rangordningen är viktig i huset, vem som står över vem i befälsordningen. Och dessutom visar det sig vara viktigt att han inte framhäver sina franska sidor. Hans faster tycker att han ska kalla sig Pieter och försöka bli "lite mera tysk och lite mindre fransk".

Mycket snart visar det sig att herrn i huset inte är någon mindre än Adolf Hitler. Och Pierrot, eller Pieter som han ganska fort identifierar sig som, är imponerad av honom. Hitler är tysk precis som hans saknade pappa och Pieter älskar uniformerna, tjusas av makten och dras med i det som hundratusentals ungdomar drogs med i, i Hitler jugent och liknande organisationer, över hela Europa på 30-talet. Pieter kommer så nära det nazistiska maktutövandets kärna som något barn kan komma och han är i sin beundran av fürern blind för de fasor han orkestrerar. Det hela är mycket obehagligt. Bit för bit förvandlas den gode, oskuldsfulle pojken Pierrot till ett monster som i blind tilltro till Hitler inte tvekar att ange sina närmsta.

Det är synnerligen intressant med en ungdomsbok som skildrar detta (för barnlitteraturen) lite annorlunda perspektiv av Europas mörka historia. Den kommer definitivt att tillföra mycket i diskussionerna när elever läser om andra världskriget. Den är tonårsklassad men kan absolut läsas från årskurs fem och hela högstadiet.

B. Wahlströms, 189 sidor.

Den fantastiska berättelsen om katten som försvann

Författare: Michael Morpurgo

Morpurgo har ofta förhållandet mellan ett barn och ett djur i centrum för sina berättelser. Ett annat återkommande drag är att berättelsen baseras på verkliga historiska händelser och ett tredje kännetecken är att berättelsen har formen av en återberättelse. I det här fallet är det Boowies farmor som berättar en historia som utspelar sig under slutet av andra världskriget genom att låta Boowie läsa delar ur hennes dagböcker. I farmor Lillys dagbok får vi läsa hur en stor del av kusten i Devon i södra England evakuerades för att de allierade trupperna skulle kunna öva landstigning. Befolkningen på många gårdar tvingades flytta med djur och bohag och allt. Lillys katt Tips blir skrämd av allt ståhej kring flytten och vill inte följa med. Lilly är otröstlig. Men inte bara det, hon är också ett envist och våghalsigt barn. Med fara för sitt liv smiter hon upprepade gånger under avspärrningarna för att söka efter Tips. Hon har lärt känna en ung amerikansk soldat, Adie, som räddar henne ur farliga knipor flera gånger och Lilly får allt starkare känslor för Adie. Samtidigt möter vi krigets vardag och fasor genom Lillys dagboksberättelser: ransonering, Barry, en evakuerad pojke från London som bor i Lillys familj, oron för pappan som tagit värvning, besvären med att leva inhysta i morbrorns bondgård, hur döden snabbt kan rycka en kär människa ifrån en. Det är en berättelse om en mindre känd del av andra världskriget, berättad på ett sätt som engagerar.

Bra högläsning från trean eller möjligen från tvåan för egna barn hemma. Egen läsning för duktiga läsare från samma ålder och upp till sexan. En enda invändning har jag dock: vilket tråkigt slarv med en annars så fin bok att det är en gråspräcklig katt på omslaget när det så tydligt berättas att Tips är svart och vit (och även är det på illustrationerna av Michael Foreman inne i boken).

B. Wahlströms, 188 sidor.

En liten bok om kärlek

Författare: Ulf Stark
Illustratör: Ida Björs

Det här är en söt och hjärtevärmande historia om kärlek i beredskapstidens Sverige. Huvudperson och berättare är Fred. Hans mamma jobbar som spårvagnskonduktör och hans pappa är inkallad. Själv går han i skolan och hjälper till men julgransförsäljningen hos gubben Granfors. Och så är han kär i Elsa som går i hans klass. Elsa med det burriga håret och som är bäst i klassen på armbrytning. För att få råd och styrka för Fred då och då samtal med sin pappas danskostym i garderoben och får svar från den susande ventilen.

Detta är en bok om den första svindlande kärleken och om vardagens små bestyr och upptåg under en väldigt speceill tid i svensk historia. Väldigt stämningsfulla hel- eller halvsides illustrationer i färg förhöjer läsupplevelsen. Fungerar bästa som högläsning eller för väldig duktiga läsare på lågstadiet.

Lilla Piratförlaget, 125 sidor.

Hanna Mendels chans

Författare: Suzy Zail

Hanna bor med sin familj i det judiska gettot i Ungerska Debrecen när alla gettots invånare blir uppmanade att samlas för transport någon annanstans eftersom gettot ska stängas. Hanna, hennes syster och föräldrarna tas till en uppsamlingsplats och vidare till Auschwitz-Birkenau. Hanna trodde att de var trygga i gettot. Hon har precis hade fått stipendium till musikkonservatoriet i Budapest och tänker sig en framtid i idolen Clara Schulmans fotspår, nu slås allt i spillror. Familjen splittras och när mamman förvirrar sig allt längre in i galenskap och blir flyttad till sjukavdelningen, finns bara Hanna och hennes syster Erika kvar och bägge är fast beslutade om att kämpa och göra vad som krävs för att överleva.

För Hanna öppnas en chans när lägrets sadistiske kommendant vill ha en pianist som ska komma till hans hus varje dag och underhålla honom och hans gäster. Även om det är vedervärdigt att spela för den grymme och nyckfulle kommendanten gör det att Hanna slipper det tunga arbetet utomhus och att hon får tillfällen att komma över mer mat som hon delar med sin syster och använder till att muta sig till fördelar från barackens kapo. Hon möter också kärleken på ett helt oväntat håll. Med både tur, beslutsamhet och mod, men även en del fulare metoder, blir Hanna så småningom en av de få som överlever dödslägret. Men hon vet inte vad som har hänt med familj, har någon av dem överlevt?

Suzy Zail är dotter till en överlevare och berättar den här historien för att hon tycker att det är viktigt för framtida generationer att försöka förstå förintelsens fasor. Det är en helt fiktiv historia även om vissa platser och händelser och personer är byggda på verkliga händelser och personer.

Jag tycker att det på ett sätt är en alldeles för enkel och banalt berättad historia för att skildra de här horribla skeendena i mänsklighetens historia. Samtidigt är enkelheten av boken styrkor. Den raka och okonstlade berättelsen gör den lättillgänglig för målgruppen som enligt mig är högstadiet eller de som behöver mer lättläst på gymnasiet. Perfekt att läsa under ett andravärldskrigettema för den som inte mäktar med Boktjuven men behöver något mer att bita i än Flickan som älskade potatis.

Berghs förlag, 280 sidor.