Författare: Katerina Janouch
Alex och Amanda var kompisar när de gick på dagis. Deras mammor umgicks och tvingade barnen att leka. Så skillde sig Axels föräldrar, sålde huset och flyttade. Amanda grät när hon förstod att hon inte skulle få börja skolan tillsammans med Axel. Familjerna tappade kontakten och Amanda glömde bort sin vän.
Så plötsligt, första dagen i nian, satt han där i klassrummet. Hennes Axel. Han tittade på henne med en överlägsen min, nickade lite. Amanda blev så chockad av att se honom att hon inte kom sig för att hälsa. Hon tänkte göra det efter lektionen, eller kanske nästa dag, men sen blev det aldrig av. Ju längre hon väntade desto svårare blev det. Nu har Amanda och Axel gått i samma klass i en och en halv termin utan att säga ett ord till varandra. Amanda har i alla fall konstaterat att Axel är dryg och otrevlig, så hon vill inte prata med honom.
Men så får Amandas mamma veta att Axels familj har flyttat hem igen och hon bjuder genast hem dem på middag, Axel också. Amanda upptäcker att det kanske finns andra anledningar till att hon inte kan sluta tänka på Axel än att hon stör sig på honom…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar