Det här är en berättelse som baseras på nionde sången i Virgilius Aeneiden. Det är en berättelse om krig, blodtörst och barnsoldater och den berättas ur två personers perspektiv, Ry och Nisos, som bägge bara är barn under grekernas plundring och förstörelse av Troja. De ser bägge sina fäder slaktas inför sina ögon och när de flyr ruinerna av staden tillsammans med Aeneas är de besatta av tanken på blodshämnd. De är bägge bara barn, men Nisos, som är lite äldre, lovar Ry att lära honom att strida så att de kan hämnas sinom tid.
När Aeneas har grundat Nya Troja på Italienska fastlandet är de bägge pojkarna tonåringar och så småningom kommer deras tillfälle till hämnd. I en övermodig natträd slaktar de sovande och berusade män och dras med i dödandets berusning och vilda lust. De blir hjältar för sitt folk, men få hjältar överlever.
När jag läser drabbas jag av den sorgliga sanningen att vi människor inte verkar lära oss. Att pojkar får se sina fäder dödas inför ögonen och själva blir kallblodiga mördare är verklighet även idag. Detta gör boken inte bara till ett våldsamt och spännande historiskt äventyr, utan även en möjlig ingång till diskussioner om vår tids våldsamheter: hämnd, krig, barnsoldater med mera.
Argasso, 103 sidor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar