måndag 13 september 2010

Vampire Academy

Författare: Richelle Mead
Klassning: uHce


Jag har precis, med samma törst som en utsvulten vampyr, slurpat i mig senaste delen i serien Vampire Accedemie, Löftet. Serien, som handrar om Rose Hathaway, en dhampir som lever i en värld helt lik vår. Men i Roses värld existerar både hallvvampyrer, som hon själv, och riktiga vampyrer. Av dessa finns det två sorter, moroi och strigoi. Moroi är goda, kloka vampyrer med olika magiska gåvor. Strigoi är vampyrer så som vi känner dem, ondskefulla och odöda. Båda sorterna livnär sig på människoblod, men moroi dödar aldrig, de förlitar sig på frivilliga donatorer. En annan skillnad är att moroi föds som moroi, medan strigoi skapas. Dhampirer är frukten av ett förhållande mellan en moroi och en dhampir och oftast är det mamman som är dhampir. Många dhampirer uppfostras, precis som Rose har, till att bli beskyddare åt moroi.

I första delen, Törst får vi lära känna Rose och hennes bästa kompis Lissa medan de två är på rymmen från sin skola. De har givit sig iväg för att det finns krafter på skolan som skadar Lissa. Mellan Rose och Lissa finns förutom att de är bästisar ett märkligt band och båda tror att Rose är förutbestämd att bli Lissas beskyddare. De återförs hur som helst till skolan. Lissa är den sista av en kunglig ätt och för värdefull för moroisamhället för att leva vind för våg i otrygghet i människovärlden. Åter på skolan måste Rose ta igen vad hon missat under deras rymning och får då den tuffe Dimitri som mentor. Naturligtvis tar det inte lång tid innan de bägge börjar känna otillåtna känslor för varandra. Samtidigt tätnar intrigerna på skolan och det händer alltfler konstiga saker kring Lissa, som mår allt sämre.
I andra delen befinner sig skolans elever i en avlägsen sportstuga, eftersom en stor strigoiattack väntas. En ny person kommer in i handlingen, Adrian, en bortskämd moroi som har samma typ av magiska förmågor som Lissa. Dessutom är han intresserad av Rose, som inte tar hans uppvaktning på allvar, och besöker henne i hennes drömmar. Tredje delen, Skuggkysst, har fått sitt namn av vad som nu uppdagats: bandet mellan Rose och Lissa beror på att Lissa, som har helande krafter, har uppväckt Rose från de döda, Rose är vad som kallas "skuggkysst".
Tredje delen slutar i katastrof för Rose. Hon och Dimitri har äntligen bestämt sig för att de inte längre kan avstå från kärleken till varandra, trots deras plikter som beskyddare. Men efter en svår attack av strigoi, där flera dödas, återvänder inte Dimitri. Rose tror först att han blivit dödad, men inser snabbt att det är ännu värre. Han har blivit uppväckt till strigoi. Hon påminner sig om ett löfte de båda gett varandra: om den ena blev förvandlad, skulle den andra söka upp den och förgöra den.

Nu är vi alltså på fjärde delen. Rose har ensam och hals över huvud begivit sig till Ryssland, med sikte på Sibirien, dit hon hört att strogoiDimitri återvänt. Även om boken lider lite av att den hela tiden försöker återberätta saker som hänt i de tidigare delarna ifall någon läsare mot all förmodan inte skulle ha läst dem, så är det precis lika härligt rafflande spännande som i de tidigare delarna. Rose lär känna en alkemist, en människa som är någon slags länk mellan människovärlden (som inte vet något om vampyrvärlden) och vampyrvärlden. Hon träffar Dimitris mamma och övriga familj. Hon lär också känna ett par som har samma skuggkyssta band som hon och Lissa har, fast dessa är man och hustru. Hon lider hela tiden av att ha lämnat Lissa, som hon ändå följer genom att ibland "titta in" i hennes tankar. På så sätt får vi läsare också förlja vad som händer på skolan. Adrian dyker också upp i hennes drömmar igen.
Rose är en kul huvudperson att följa. Hon är visserligen otroligt snygg, men hon är också både rapp i käften, sarkastisk, dumdristigt modig, handlingskraftig, tjurigt stolt och chosefri. Hon är verkligen inte någon liten donna som står vid sidan och väntar på att prinsen ska befria henne, utan hon kastar sig rakt in för att beskydda svagare, eller bara för att ge någon hon tycker illa om på käften. Vampire Academy rekomenderas varmt till alla som känner sig färdiga med Bella Swans trånande och vill ha lite riktig action. Givetvis parat med romantik, spänning och lite flärd.

2 kommentarer: