Dyksommar

Författare: Sara Stridsberg
Illustratör: Sara Lundberg

Jag blir tjock i halsen när jag högläser Stridsberg/Lundbergs bilderbok om flickan som hälsar på sin pappa på en psykiatrisk avdelning. Bilderna är förföriskt vackra, både när de skildrar den blötgrå vintern, de tomma ansiktena på bussen och sommargrönskan i sjukhusets trädgård. Barnet, Zoe, är i centrum av berättelsen, även när pappan får bre ut sig som den döende dandyn över ett oemotståndligt uppslag. Lundberg har sitt alldeles egna bildspråk, vackert som sagt men utan att någonsin vara insmickrande. Stridsbergs text är stillsamt tröstande men med ett tilltal som inte på något sätt underskattar sin publik. Det är med barnets stora allvar hon berättar. Man känner den självupplevda sanningen mellan raderna och man accepterar att så här kan livet också vara. En pappa blir sjuk, man leker en sommar med en främmande tant, livet går vidare. Det är stort, vackert och sorgligt, därför stockar sig rösten och det bränner ögonvrårna när jag läser.

Dyksommar är en allåldersbok som man kan läsa i alla åldrar och årskurser.

Mirando bok, bilderbok.