Författare: Åsa Larsson, Ingela Korsell
Illustratör: Henrik Jonsson
Den tionde Pax-boken är svart, både i snittet och i handlingen. Dels börjar det mörkt: Viggo och Alrik har fått besked om att de måste lämna Mariefred. Dessutom ska de säras på. Och svarthäxan har kommit kodnyckeln som är målad i bibliotekets tak genom att låta Maran rida Estrid, nu kan hon väcka den uråldriga ondska som vilar fängslad under biblioteket. Dessutom, fick vi reda på i slutet av förra boken, jobbar inte svarthäxan ensam, vem är den mystiska mannen i väldigt välputsade skor som verkar styra över henne?
Men dessutom slutar boken också väldigt mörkt. Det som hela tiden skiljt ut Pax-böckerna från andra böcker för motsvarande åldersgrupp är att folk verkligen dör i de här böckerna. Jag har skrivit om det tidigare i mitt boktips på Näcken. Men då påstod jag att inga huvudpersoner dör, vilket inte längre stämmer. I sista boken gör författarna en Game of Thrones, det vill säga bryter mot alla konventioner och tar livet av en huvudperson (och ja, jag erkänner, jag förlåter dem inte!). Det goda segrar till slut och de bjuder på en stråle av ljus och hopp innan vi stänger pärmarna om Pax för sista gången, men jag gör det med en bitter smak i munnen.
Bonnier Carlsen, 250 sidor.
söndag 16 september 2018
Draugen
Etiketter:
alkoholism,
bröder,
död,
familjehem,
fantasy,
Hcg,
hemligheter,
häxor,
koder,
mammor,
socialt utanförskap,
sorg,
spänning,
Sverige,
syskon,
systrar,
övernaturliga inslag
Stjärnorna ser likadana ut överallt
Författare: Marjan Svab
Illustratör: Saga Bergebo
Det här är en bilderboksdebut som är en flyktingberättelse. Det börjar med att bomberna faller där Hala bor. Man flyr ut på landet, till mormor och morfar. Men snart måste man åka vidare. Färden går i bil, på lastbil och över hav, till fots, med tåg och genom snöiga landskap. Till slut blir det ett nytt hem någonstans, nya vänner. Hala saknar det hon lämnat kvar och tröstar sig med att stjärnorna ser likadana ut överallt.
Författaren Marjan Svab är journalist och har skrivit boken efter att ha varit tvungen att berätta för sitt barn och de stora flyktingströmmarna över medelhavet och till Europa i spåren av Syrienkriget. Illustratören Saga Bergbo är också en helt ny bekantskap för mig, hon jobbar i en stil som känns igen från svenskt bilderboks-2010-tal och påminner om exempelvis Klara Persson och Siri Ahmed Backström. Boken passar som högläsning och diskussionsingång när man vill prata flykt och flyktingar från 5-8 år, men på grund av sitt direkta innehåll kan den vara jobbig för barn som själva varit med om en flykt.
Rabén & Sjögren, bilderbok.
Illustratör: Saga Bergebo
Det här är en bilderboksdebut som är en flyktingberättelse. Det börjar med att bomberna faller där Hala bor. Man flyr ut på landet, till mormor och morfar. Men snart måste man åka vidare. Färden går i bil, på lastbil och över hav, till fots, med tåg och genom snöiga landskap. Till slut blir det ett nytt hem någonstans, nya vänner. Hala saknar det hon lämnat kvar och tröstar sig med att stjärnorna ser likadana ut överallt.
Författaren Marjan Svab är journalist och har skrivit boken efter att ha varit tvungen att berätta för sitt barn och de stora flyktingströmmarna över medelhavet och till Europa i spåren av Syrienkriget. Illustratören Saga Bergbo är också en helt ny bekantskap för mig, hon jobbar i en stil som känns igen från svenskt bilderboks-2010-tal och påminner om exempelvis Klara Persson och Siri Ahmed Backström. Boken passar som högläsning och diskussionsingång när man vill prata flykt och flyktingar från 5-8 år, men på grund av sitt direkta innehåll kan den vara jobbig för barn som själva varit med om en flykt.
Rabén & Sjögren, bilderbok.
Etiketter:
bilderbok,
familj,
flykt,
flyktingar,
Hcf,
högläsning,
krig,
rädsla,
Syrien
Kom hem Laila
Författare och illustratör: Eva Lindström
Mitt första möte med Eva Lindström som bilderboksskapare var på mitten av 90-talet. En mormor - en bekant till mig - skulle läsa för sina barnbarn på bibblan och muttrade bland bilderböckerna: "det finns så mycket skit. Det är bara Eva Lindström som är något att ha". Jag läste hennes böcker men fattade inte. Så småningom läste jag en bok där Lindström enbart stod för texten och någon annan för illustrationerna och då lossnade det. Jag insåg att jag älskar Lindströms språk men att bilderna är svårintagliga för mig. Men på grund av språket, humorn, sorgen och allvaret har jag fortsatt att läsa Eva Lindströms bilderböcker och nu, efter 20 år, har hennes bildspråk smugit sig in under skinnet på mig så pass att jag äntligen kan uppskatta det.
I föreliggande bok är språket knappt. Vi möter Laila, som på uppslag efter uppslag erbjuds något: en luftmadrass, en sjö, en bro... olika saker för att ta henne vidare, framåt, hemåt. På sista uppslaget får hon sin älsklingsrätt: "Om du bara kommer hem till oss." Det är bitterljuvt; sorgligt och vackert. Humorn finns i de små detaljerna och gesterna i den här boken. Man skymtar hela tiden saker i utkanten av bilderna som skapar frågetecken. Det är en bok att läsa noga och många gånger. Passar fyra - åtta år.
Alfabeta, bilderbok
Mitt första möte med Eva Lindström som bilderboksskapare var på mitten av 90-talet. En mormor - en bekant till mig - skulle läsa för sina barnbarn på bibblan och muttrade bland bilderböckerna: "det finns så mycket skit. Det är bara Eva Lindström som är något att ha". Jag läste hennes böcker men fattade inte. Så småningom läste jag en bok där Lindström enbart stod för texten och någon annan för illustrationerna och då lossnade det. Jag insåg att jag älskar Lindströms språk men att bilderna är svårintagliga för mig. Men på grund av språket, humorn, sorgen och allvaret har jag fortsatt att läsa Eva Lindströms bilderböcker och nu, efter 20 år, har hennes bildspråk smugit sig in under skinnet på mig så pass att jag äntligen kan uppskatta det.
I föreliggande bok är språket knappt. Vi möter Laila, som på uppslag efter uppslag erbjuds något: en luftmadrass, en sjö, en bro... olika saker för att ta henne vidare, framåt, hemåt. På sista uppslaget får hon sin älsklingsrätt: "Om du bara kommer hem till oss." Det är bitterljuvt; sorgligt och vackert. Humorn finns i de små detaljerna och gesterna i den här boken. Man skymtar hela tiden saker i utkanten av bilderna som skapar frågetecken. Det är en bok att läsa noga och många gånger. Passar fyra - åtta år.
Alfabeta, bilderbok
Som sparv som örn
Författare: Per Nilsson
Be tänker att hen är som en sparv i en flock av likadana sparvar, grå och ständigt tillsammans. Enneka däremot är som en örn tycker Be, cirklar högt där uppe, går sin egen väg, bryr sig inte om de andra och är lika farlig som en rovfågel. Be har börjat högstadiet och blivit nästan fixerad vid Enneka, som Be sett några gånger i skolan. Be får höra att hon är livsfarlig, slår ner folk, får utbrott. Men Be dras till Enneka ändå och de blir så småningom vänner.
När vi kommer in i berättelsen är det kvällen innan julafton och Be tänker tillbaka på höstterminen. Vad som hände och vad som gick fel och undrar varför Enneka nu helt plötsligt är försvunnen, vad som har hänt. Be är rädd och orolig och riktar sig direkt till Enneka i duform i berättelsen.
Den här berättelsen har en hel del gemensamt i temat med Två av oss som kom tidigare i år, men är mer lättläst. Passar högstadiet.
Alfabeta, 127 sidor
Be tänker att hen är som en sparv i en flock av likadana sparvar, grå och ständigt tillsammans. Enneka däremot är som en örn tycker Be, cirklar högt där uppe, går sin egen väg, bryr sig inte om de andra och är lika farlig som en rovfågel. Be har börjat högstadiet och blivit nästan fixerad vid Enneka, som Be sett några gånger i skolan. Be får höra att hon är livsfarlig, slår ner folk, får utbrott. Men Be dras till Enneka ändå och de blir så småningom vänner.
När vi kommer in i berättelsen är det kvällen innan julafton och Be tänker tillbaka på höstterminen. Vad som hände och vad som gick fel och undrar varför Enneka nu helt plötsligt är försvunnen, vad som har hänt. Be är rädd och orolig och riktar sig direkt till Enneka i duform i berättelsen.
Den här berättelsen har en hel del gemensamt i temat med Två av oss som kom tidigare i år, men är mer lättläst. Passar högstadiet.
Alfabeta, 127 sidor
Etiketter:
familj,
kompisar,
sexuella övergrepp,
skolan,
socialt utanförskap,
uHc,
utanförskap,
vänskap
torsdag 13 september 2018
Rymlingarna
Författare: Ulf Stark
Illustratör: Kitty Crowther
Almapristagren Crowther och Stark lärde känna varandra när Stark skrev den svenska texten till Sagor om natten. Deras gemensamma projekt Rymlingarna hann Stark tyvärr inte se fantastiska bilderna till. Men han skulle gissningsvis ha varit nöjd, för de är strålande. Crowthers arbete med färger och dagrar är underbart och bilderna nästan lyser och kompletterar mycket fint Ulf Starks berättelse.
Det är en liten kapitelbok, i ungefärligen samma format som En liten bok om kärlek, Amy, Aron och Anden och Åskan, alltså en utmärkt högläsningsbok med bilder av riktigt fina illustratörer.
Man känner sig hemma i Ulf-Stark-land. Smått fyrkantiga föräldrar -pappan tandläkare så klart- och en egensinnig huvudperson som vill gå sin egen väg. Pojken i den här berättelse älskar sin farfar som ligger på sjukhuset med benbrott och svagt hjärta. Pojkens pappa och farfar kommer inte lika bra överens som pojken och farfadern. De bråkar mest och pappan lider av att se sin tjocka kraftfulla pappa ligga på sjukhuset och bli smalare och svagare. Därför börjar pojken åka dit i smyg. Och det är då pojken och farfadern börjar smida planer på att rymma. En sista gång vill farfadern se sitt älskade hus i skärgården, ta farväl av det och smaka sin älskade framlidna frus lingonsylt.
Det krävs mod, list, lögner och en god vän för att sätta planerna i verkat. Men pojken har tillgång till allt detta och det blir en lagom spännande utflykt och en vacker berättelse om livet och döden. I farfaderns gestalt känner jag igen mycket från Simones morfar från Dårfinkar och dönickar och det känns fint att Stark återvänder till den smått koleriska och mycket egensinnige gubben i slutet av sitt författarskap. Det är också rörande att läsa en berättelse om döden och döendet, skriven av Ulf Stark så nära hans egen bortgång. Men också trösterikt; morfadern konstaterar i boken att lite av farmor finns kvar i lingonsylten hon kokade eftersom hon gav den sin tid och sina tankar. Och just så är det med Starks alla böcker, inte så lite av honom finns fortfarande kvar.
Passar som högläsning och egen läsning från tvåan till femman.
Lilla Piratförlaget, 139 sidor
Illustratör: Kitty Crowther
Almapristagren Crowther och Stark lärde känna varandra när Stark skrev den svenska texten till Sagor om natten. Deras gemensamma projekt Rymlingarna hann Stark tyvärr inte se fantastiska bilderna till. Men han skulle gissningsvis ha varit nöjd, för de är strålande. Crowthers arbete med färger och dagrar är underbart och bilderna nästan lyser och kompletterar mycket fint Ulf Starks berättelse.
Det är en liten kapitelbok, i ungefärligen samma format som En liten bok om kärlek, Amy, Aron och Anden och Åskan, alltså en utmärkt högläsningsbok med bilder av riktigt fina illustratörer.
Man känner sig hemma i Ulf-Stark-land. Smått fyrkantiga föräldrar -pappan tandläkare så klart- och en egensinnig huvudperson som vill gå sin egen väg. Pojken i den här berättelse älskar sin farfar som ligger på sjukhuset med benbrott och svagt hjärta. Pojkens pappa och farfar kommer inte lika bra överens som pojken och farfadern. De bråkar mest och pappan lider av att se sin tjocka kraftfulla pappa ligga på sjukhuset och bli smalare och svagare. Därför börjar pojken åka dit i smyg. Och det är då pojken och farfadern börjar smida planer på att rymma. En sista gång vill farfadern se sitt älskade hus i skärgården, ta farväl av det och smaka sin älskade framlidna frus lingonsylt.
Det krävs mod, list, lögner och en god vän för att sätta planerna i verkat. Men pojken har tillgång till allt detta och det blir en lagom spännande utflykt och en vacker berättelse om livet och döden. I farfaderns gestalt känner jag igen mycket från Simones morfar från Dårfinkar och dönickar och det känns fint att Stark återvänder till den smått koleriska och mycket egensinnige gubben i slutet av sitt författarskap. Det är också rörande att läsa en berättelse om döden och döendet, skriven av Ulf Stark så nära hans egen bortgång. Men också trösterikt; morfadern konstaterar i boken att lite av farmor finns kvar i lingonsylten hon kokade eftersom hon gav den sin tid och sina tankar. Och just så är det med Starks alla böcker, inte så lite av honom finns fortfarande kvar.
Passar som högläsning och egen läsning från tvåan till femman.
Lilla Piratförlaget, 139 sidor
Etiketter:
ALMA,
avsked,
död,
Hcf,
hemligheter,
högläsning,
mor- och farföräldrar,
pappor,
rymma hemifrån,
sjukdom,
sorg
onsdag 12 september 2018
Flickvänsmaterial
Författare: Yrsa Walldén
Det är sommaren efter studenten. Roxy känner mer ångest än "den ljusnande framtid är vår". Hon och hennes bästis Eva bestämmer sig för ett sommarprojekt, nämligen att Roxy ska få sin allra första pojkvän. Det är Eva som organiserar det hela, gör konto på en dejtingapp och ordnar dejter åt Roxy. Samtidigt försöker hon stajla Roxy så att hon ska passa de presumtiva pojkvännerna. När Roxy till exempel ska dejta en bibliotekarie måste de gå och skaffa en massa gamla böcker på ett antikvariat för att Roxy ska verka litterär och så får hon låtsas vara insatt i olika beat-poeter som hon inte har en aning om egentligen. När Eva måste åka till sin pappa på Mallorca lämnar hon en lista med instruktioner till Roxy över kommande dejter.
Trots att Roxy verkligen gör sig till för att passa in så är det ändå till en viss gräns, innerst inne är hon ändå den hon är, det finns gränser för hur mycket hon vill behaga idioter. Så det går så där med dejtingen milt sagt. Men Roxy blir ändå kär den här sommaren, i en helt oväntad person. Och då, när det betyder något, finns det inga gränser för hur mycket Roxy kan vricka på sanningen för att bli älskansvärd. Dessutom har hon av någon anledning svårt att berätta för Eva vad som händer, vilket gör att hon trasslar in sig i ett nät av lögner som är nära att tippa hela lyckolasset över ända.
Det här är en bok med hög igenkänningsfaktor. Extra bonus för mig är att den utspelar sig i Lund. Roxy och Eva har precis tagit studenten från Spyken (där jag jobbar), de går på Ariman och promenerar i Stadsparken. Precis som i Yrsa Walldéns förra bok Allt jag inte sa är det stora och ömtåliga känslor som skildras, men Roxy är en helt annan och mycket mer robust person än huvudpersonen där. Och om den förra boken bar ett stråk av vemod är det här i stället en riktig rolig bok om kärlek och vänskap, en romantisk komedi i tiden. Passar gymnasiet och uppåt.
Vox, 250 sidor.
Det är sommaren efter studenten. Roxy känner mer ångest än "den ljusnande framtid är vår". Hon och hennes bästis Eva bestämmer sig för ett sommarprojekt, nämligen att Roxy ska få sin allra första pojkvän. Det är Eva som organiserar det hela, gör konto på en dejtingapp och ordnar dejter åt Roxy. Samtidigt försöker hon stajla Roxy så att hon ska passa de presumtiva pojkvännerna. När Roxy till exempel ska dejta en bibliotekarie måste de gå och skaffa en massa gamla böcker på ett antikvariat för att Roxy ska verka litterär och så får hon låtsas vara insatt i olika beat-poeter som hon inte har en aning om egentligen. När Eva måste åka till sin pappa på Mallorca lämnar hon en lista med instruktioner till Roxy över kommande dejter.
Trots att Roxy verkligen gör sig till för att passa in så är det ändå till en viss gräns, innerst inne är hon ändå den hon är, det finns gränser för hur mycket hon vill behaga idioter. Så det går så där med dejtingen milt sagt. Men Roxy blir ändå kär den här sommaren, i en helt oväntad person. Och då, när det betyder något, finns det inga gränser för hur mycket Roxy kan vricka på sanningen för att bli älskansvärd. Dessutom har hon av någon anledning svårt att berätta för Eva vad som händer, vilket gör att hon trasslar in sig i ett nät av lögner som är nära att tippa hela lyckolasset över ända.
Det här är en bok med hög igenkänningsfaktor. Extra bonus för mig är att den utspelar sig i Lund. Roxy och Eva har precis tagit studenten från Spyken (där jag jobbar), de går på Ariman och promenerar i Stadsparken. Precis som i Yrsa Walldéns förra bok Allt jag inte sa är det stora och ömtåliga känslor som skildras, men Roxy är en helt annan och mycket mer robust person än huvudpersonen där. Och om den förra boken bar ett stråk av vemod är det här i stället en riktig rolig bok om kärlek och vänskap, en romantisk komedi i tiden. Passar gymnasiet och uppåt.
Vox, 250 sidor.
Etiketter:
homosexualitet,
kompisar,
kärlek,
Lund,
roliga böcker,
romantisk komedi,
sommarlov,
uHc,
unga vuxna,
vänskap
tisdag 11 september 2018
Älskaren
Författare: Marguerite Duras
I Älskaren porträtterar Marguerite Duras självbiografiskt sitt 15-åriga jag i Indokina under början av 1900-talet.
På en färja över Mekongfloden träffar flickan en ung kines ur den rika överklassen. Hon fortsätter färjeresan i hans limousine och det blir upptakten till en relation, en passionerad kärleksaffär, dömd att kvävas av traditioner och rasfördomar.
Varje dag väntar älskarens chaufför på henne utanför skolan för att köra henne till en ungkarlsvåning i Saigon där de kan hänge sig åt varandra. Älskarens far har inga planer på att låta mannen få sin älskarinna till hustru utan arrangerar ett giftemål med en ung kinesiska. Hennes familj som tillhör den koloniala överklassen accepterar aldrig heller kinesen som en presumtiv make.
Familjerelationer nystas upp och läsaren förstår att flickan kommer från en dysfunktionell familj. Enligt dottern är mamman galen, en bror död och den andre brodern våldsam. Mamman anser att flickan slösar bort sitt liv på skrivande istället för att studera matematik. Hon anser framförallt att hon förstör alla sina chanser till äktenskap genom relationen med kinesen.
Klassikern Älskaren kom 1984.
I Älskaren porträtterar Marguerite Duras självbiografiskt sitt 15-åriga jag i Indokina under början av 1900-talet.
På en färja över Mekongfloden träffar flickan en ung kines ur den rika överklassen. Hon fortsätter färjeresan i hans limousine och det blir upptakten till en relation, en passionerad kärleksaffär, dömd att kvävas av traditioner och rasfördomar.
Varje dag väntar älskarens chaufför på henne utanför skolan för att köra henne till en ungkarlsvåning i Saigon där de kan hänge sig åt varandra. Älskarens far har inga planer på att låta mannen få sin älskarinna till hustru utan arrangerar ett giftemål med en ung kinesiska. Hennes familj som tillhör den koloniala överklassen accepterar aldrig heller kinesen som en presumtiv make.
Familjerelationer nystas upp och läsaren förstår att flickan kommer från en dysfunktionell familj. Enligt dottern är mamman galen, en bror död och den andre brodern våldsam. Mamman anser att flickan slösar bort sitt liv på skrivande istället för att studera matematik. Hon anser framförallt att hon förstör alla sina chanser till äktenskap genom relationen med kinesen.
Klassikern Älskaren kom 1984.
Etiketter:
1900-talshistoria,
Hce,
Indokina,
Kina,
klassiker,
kolonialism,
paris,
Saigon
lördag 8 september 2018
Jag håller om trädet när det blåser
Författare: Inger Lindahl
Illustratör: Lilian Brøgger
Ibland vill man inte sluta bläddra i en bok och just så är det med Jag håller om trädet när det blåser som har magiska illustrationer. I texten av Inger Lindahl berättar en flicka om sitt liv. Det är en mamma, en pojkvän som kommer och försvinner och katten Skrället som kommer bort (och kommer tillbaka!) Under ytan - eller mellan raderna- döljer sig bråddjup och man förstår som vuxenläsare att det kanske lite mer är flickan som behöver hålla i sig i något ibland än trädet som behöver bli hållt i.
Det är svårt att skriva något rättvisande överhuvudtaget om Brøggers illustrationer, de måste ses och läsas. På mig har de en närmast magnetisk effekt, de drar mig till sig och jag vill titta på dem igen och igen. Dessutom är jag svårt förälskad i Lilian Brøggers kattporträtt, som är helt underbara (se fler i Det tokiga katthuset, Kabusa 2007, finns att låna på bibblan).
Förlaget rekommenderar boken från 3-6 år men jag tycker absolut att den passar hela lågstadiet, upp till fyran för alla som tycker om bilderböcker.
Lilla Piratförlaget, bilderbok.
Illustratör: Lilian Brøgger
Ibland vill man inte sluta bläddra i en bok och just så är det med Jag håller om trädet när det blåser som har magiska illustrationer. I texten av Inger Lindahl berättar en flicka om sitt liv. Det är en mamma, en pojkvän som kommer och försvinner och katten Skrället som kommer bort (och kommer tillbaka!) Under ytan - eller mellan raderna- döljer sig bråddjup och man förstår som vuxenläsare att det kanske lite mer är flickan som behöver hålla i sig i något ibland än trädet som behöver bli hållt i.
Det är svårt att skriva något rättvisande överhuvudtaget om Brøggers illustrationer, de måste ses och läsas. På mig har de en närmast magnetisk effekt, de drar mig till sig och jag vill titta på dem igen och igen. Dessutom är jag svårt förälskad i Lilian Brøggers kattporträtt, som är helt underbara (se fler i Det tokiga katthuset, Kabusa 2007, finns att låna på bibblan).
Förlaget rekommenderar boken från 3-6 år men jag tycker absolut att den passar hela lågstadiet, upp till fyran för alla som tycker om bilderböcker.
Lilla Piratförlaget, bilderbok.
En duktig hund
Författare: Meg Rosoff
Illustratör: Grace Easton
Mamma Peachey har sagt upp sig. Hon har tröttnat på att plocka upp, tvätta och städa efter slarviga familjemedlemmar, laga nyttig mat, hålla reda på tider och tjata. I stället ägnar hon sig åt yoga och ansvarar bara för sig själv. Det blir snabbt kaos i familjen, som förutom mamma består av en helt oduglig pappa, en storasyster, en mellanbror och en lillasyster. I avsaknad av moderlig omsorg bestämmer sig syskonen för att det kan vara en bra idé att skaffa en hund, allså beger de sig till hundhemmet för att välja ut en lämplig kandidat.
Men i Meg Rosoffs är det inte alls så det går till, i hennes värld är det hunden som väljer sin familj och inte tvärt om. Och den hund som väljer familjen Peachy är McTavish.
När McTacish kommer hem till familjen Peachy inser han snabbt att det finns arbete att göra. Hemmet är en total röra och en hund behöver rutiner, alltså bestämmer han sig för att uppfostra sin familj. Till sin hjälp har han i viss mån lillasyster Betty som verkar vara den enda familjemedlemmen med något vett i skallen.
McTavishs uppfostringskurer bär något lätt Tant Mittiprickaktigt över sig och förutom det oerhört sorgliga och otidsenliga pappaporträttet är det här en riktigt rolig bok. Inte minst eftersom mamma Peachy hela tiden finns med i bakgrunden, övandes på yogaställningar, mässandes "Om" och planerandes yogaresor med sin fridfulla yogalärare Pradeep.
Det här är en bok för alla hundälskare. Den passar som högläsning från f-klass till trean eller som egen läsning en bit upp på mellanstadiet.Den avslutas med en liten lista över vad en hund behöver för de familjer som blir inspirerade och vill skaffa en och ett recept på en härlig kycklingmiddag som familjen kan laga tillsammans.
Lilla Piratförlaget, 127 sidor.
Illustratör: Grace Easton
Mamma Peachey har sagt upp sig. Hon har tröttnat på att plocka upp, tvätta och städa efter slarviga familjemedlemmar, laga nyttig mat, hålla reda på tider och tjata. I stället ägnar hon sig åt yoga och ansvarar bara för sig själv. Det blir snabbt kaos i familjen, som förutom mamma består av en helt oduglig pappa, en storasyster, en mellanbror och en lillasyster. I avsaknad av moderlig omsorg bestämmer sig syskonen för att det kan vara en bra idé att skaffa en hund, allså beger de sig till hundhemmet för att välja ut en lämplig kandidat.
Men i Meg Rosoffs är det inte alls så det går till, i hennes värld är det hunden som väljer sin familj och inte tvärt om. Och den hund som väljer familjen Peachy är McTavish.
När McTacish kommer hem till familjen Peachy inser han snabbt att det finns arbete att göra. Hemmet är en total röra och en hund behöver rutiner, alltså bestämmer han sig för att uppfostra sin familj. Till sin hjälp har han i viss mån lillasyster Betty som verkar vara den enda familjemedlemmen med något vett i skallen.
McTavishs uppfostringskurer bär något lätt Tant Mittiprickaktigt över sig och förutom det oerhört sorgliga och otidsenliga pappaporträttet är det här en riktigt rolig bok. Inte minst eftersom mamma Peachy hela tiden finns med i bakgrunden, övandes på yogaställningar, mässandes "Om" och planerandes yogaresor med sin fridfulla yogalärare Pradeep.
Det här är en bok för alla hundälskare. Den passar som högläsning från f-klass till trean eller som egen läsning en bit upp på mellanstadiet.Den avslutas med en liten lista över vad en hund behöver för de familjer som blir inspirerade och vill skaffa en och ett recept på en härlig kycklingmiddag som familjen kan laga tillsammans.
Lilla Piratförlaget, 127 sidor.
Etiketter:
ALMA,
familj,
Hcf,
hundar,
husdjur,
högläsning,
könsroller,
mammor,
pappor,
roliga böcker,
syskon
Lite kul måste man ha
Författare: Åsa Karsin
Det börjar som en vanlig kärlekshistoria, berättad ur två perspektiv. Det är Anna, hon längtar efter kärlek och blir glad när den äldre Ludde uppmärksammar henne. Och så är det Ludde, han är blyg och försiktig, men när han ser Anna tycker han direkt att hon är så fin, han tar mod till sig för att söka kontakt med henne. Anna och hennes kompis blir medbjudna till en skolfest på Luddes skola och det är där allting går fel. Det som kunde varit en berättelse om ung vacker kärlek blir en berättelse om övergrepp.
Åsa Karsin berättar i ett efterord att hon själv som flicka blivit lämnad på ett toalettgolv med orden "Lite kul måste man ha", precis som Anna blir i boken. Boken Lite kul måste man ha är hennes sätt att äntligen berätta om vad hon själv var med om men också ett försök att även lära känna och förstå förövaren.
Till skillnad från hur det var för Åsa, får de båda barnen hjälp att hantera vad som har hänt och boken slutar förhållandevis ljust, visar på en möjlig väg ut på andra sidan det mörka och förfärliga.
Alfabeta, 138 sidor.
Det börjar som en vanlig kärlekshistoria, berättad ur två perspektiv. Det är Anna, hon längtar efter kärlek och blir glad när den äldre Ludde uppmärksammar henne. Och så är det Ludde, han är blyg och försiktig, men när han ser Anna tycker han direkt att hon är så fin, han tar mod till sig för att söka kontakt med henne. Anna och hennes kompis blir medbjudna till en skolfest på Luddes skola och det är där allting går fel. Det som kunde varit en berättelse om ung vacker kärlek blir en berättelse om övergrepp.
Åsa Karsin berättar i ett efterord att hon själv som flicka blivit lämnad på ett toalettgolv med orden "Lite kul måste man ha", precis som Anna blir i boken. Boken Lite kul måste man ha är hennes sätt att äntligen berätta om vad hon själv var med om men också ett försök att även lära känna och förstå förövaren.
Till skillnad från hur det var för Åsa, får de båda barnen hjälp att hantera vad som har hänt och boken slutar förhållandevis ljust, visar på en möjlig väg ut på andra sidan det mörka och förfärliga.
Alfabeta, 138 sidor.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)









