Ariol - Jag är en åsna, Katten och Ekorren på Sommarön, Mamma Mu firar Kråkan, Trollskogen

 Författare och illustratörer: Emmanuel Guibert och Marc Boutavant, Loka Kanarp,  Jujja Wieslander och Sven Nordqvist (Elin Fahlstedt och Micaela Favilla), John Holmvall

Det har verkligen saknats ett bredare utbud av serieböcker för yngre barn. Bamse och Kalle Anka är det inget fel på, men variation är ändå bättre. Därför är det väldigt glädjande med den här satsningen på fyra nya serieböcker för barn som ganska nyligen lärt sig läsa och upp till nio-tioårsåldern. Dessa fyra titlar har kommit ut nu i vår och fyra till kommer till hösten. Det är en fin blandning av nyproducerat, översatt och en gammal bekantskap i ny form, något för varje smak med andra ord.

Jag är en åsna! är den första boken på svenska om åsnepojken Ariol. Upphovsmännen Emmanuel Guibert som står för texten och Marc Boutavant som står för illustrationerna, är fransmän. Ariol finns även som animerad film som barnen känner igen från Barnkanalen. Här möter vi Ariol i olika vardagssituationer. Det handlar om svårigheten att gå upp på morgonen, hur besvärligt det blir utan glasögon på skolgymnastiken och om att vara småkär i en klasskamrat, kalvtjejen Petunia. Av de här fyra serieböckerna är det den här som passar högst upp i åldrarna eftersom resonemangen huvudpersonerna för rör sig snarare på mellanstadie- än på lågstadienivå.

Katten och Ekorren på Sommarön är en liten pärla om nyväckt vänskap och om Kattens problem att lära sig simma. Färgerna är pastelliga och sommarlätta och serierutorna upptar ibland hela uppslag som i fin detaljrikedom skildrar livet på Sommarön. Detta är Kanarps första bok för en yngre publik, en fin sådan debut tycker jag.

På omslaget på Mamma mu firar Kråkan står Jujja Wieslander och Sven Nordqvist som upphovsmän. Och visst är det omisskännligen deras figurer Mamma Mu och Kråkan vi träffar, men serieboken är skapad av Elin Fahlstedt och Micaela Favilla. De har tecknat och skrivit helt i förlagans anda. Det är tre olika berättelser i den här boken som alla inramas av en historia om Kråkan

som inte får någon riktig födelsedag förrän Mamma Mu på sitt koigt fina sätt tar saken i egna händer och ställer till med kalas. Av de här fyra böckerna är det den minst oumbärliga. Samtidigt är det kul att möte Mamma Mu och Kråkan i ett nytt media.

Trollskogen bjuder på fyra olika berättelse ur klassisk sagotradition och börjar med Bortbytingen. Illustrationerna förvaltar arvet från både John Bauer och Rolf Lidberg väl. Det är skön naturromantik med både gulliga och småspännande historier. En och annan varnande fingervisning åt vår moderna levnadsstil ges också. Till exempel vaknar urskogens väktare, ett  576 år gammalt bergatroll, till liv när en pojke på vandring slänger skräp i skogen.

Rabén & Sjögren, tecknad serie.

Jag är Solace

Författare: Siobhan Dowd

Holly Hogan är fjorton år och bor i London. Hon är föräldralös och har flyttat runt mellan olika fosterföräldrar och hem så länge hon kan minnas, nästan.

Men hon har faktiskt en mamma, det är bara det att de har tappat bort varandra. Mamma är på Irland och vet inte var Holly är någonstans. En dag ska hon åka till Irland och hitta sin mamma, det är Hollys största dröm.

En dag hittar Holly en blond peruk hemma hos sina nya fosterföräldrar, dit hon precis flyttat. När hon sätter på sig peruken förvandlas hon plötsligt från en ganska oansenlig fjortonåring till den sofistikerade Solace, minst arton.

Som Solace vågar hon göra nästan vad som helst och nu bestämmer hon sig för att förverkliga sin dröm och ta sig till Irland för att hitta sin mamma. Hon rymmer från sina fosterföräldrar och börjar lifta.

Det blir en hård resa men hon tar sig allt närmare Irland. Under vägen kommer hon dock ihåg mer och mer om sin barndom, vad som egentligen hände när hennes mamma försvann och varför de inte längre bor med tillsammans. Tillslut minns Holly till och med den där sista ödesdigra dagen när hon såg sin mamma för sista gången…

Kickar

Författare: Staffan Cederborg

Joel bor med sin mamma och hennes nye man i hans gigantiska villa med pool i Visby på Gotland. Vincent, mammans man, är en omtyckt och mäktig man på hela ön och alla utom Joel själv tycker att han är helt fantastisk.

Det är sommarlov och Visby fylls med turister som badar, solar och festar. Joel och hans vänner gör det samma men det känns rätt långtråkigt i längden.

Tills Cornelia kommer. Cornelia som fullständigt förtrollar Joel och får allt annat i hans värld att framstå som mindre viktigt. Men relationerna är komplicerade och snart har Joel lyckats såra båda sina två bästa vänner, Kaspar och Linn, och saker han gjorde redan innan han lärde känna Cornelia riskerar att förstöra allt mellan dem.

Men det är inte det som gör att Joel flyr från Gotland hals över huvud och hamnar i Stockholm ensam, blodig och utan vare sig pengar eller telefon. Det är Vincent.

Rysningar

Författare: Bali Rai

Sam lever ett miserabelt liv med sin mamma i ett nergånget höghusområde. De har hamnat där efter att pappan övergivit familjen. Pappan har misstänkts för någon typ av brott men gått fri, Sam vet inte vad brottet är, men han hatar sin pappa för att han lämnat dem och vet att han och mamman avskys i området på grund av det pappan misstänkts för. I en plötslig snöstorm träffar Sam Cassie som som är otroligt vacker och ganska mystisk och som på allvar verkar intresserad av Sam. Sam som är mobbad och har svårt med vänner blir förtrollad. Skolan hålla stängd i flera dagar på grund av snöstormen. Sam träffar den gåtfulla Cassie flera gånger och när han lättar sitt hjärta för henne om mobbningen han utsatts för vill hon hjälpa honom. Härifrån spårar allt ut. Cassies sätt att hjälpa Sam är brutalt och sedan kräver Cassie en gentjänst: Sam måste hjälpa henne att ta hämnd på någon som gjort henne väldigt illa.

Det här är en spökhistoria som är otäck på riktigt, eftersom brotten som begås och har begåtts i historien är hiskeliga. Rai lyckas också att släppa på informationen lite i taget så att läsaren hålls på halster nästan ända till slutet då Sams värld rämnar när han tvingas ta del av hela sanningen kring sin fars brott. Lättläst för åttan, nian och gymnasiet.

Argasso, 95 sidor

Jag, Lilly och resten av världen

Författare: Alexnadra Maxeiner
Illsutrationer: Martina Badstuber

Jag, Lilly och resten av världen är en bok om syskon och familj. Har man elever som älskat Jenny Valentins Iggy och jag-böcker är detta rätt bok att sätta i händerna på dem när de läst ut dem. Berättare är Hannah och i centrum står Hannahs familj som består av den fem år äldre systern Cora, Lilly som bara är elva månader äldre, lillasyster Frida som är ettochetthalvt och mamma och pappa. Handlingen kretsar kring familjens nya hus som håller på att byggas. Hannah och Lilly får inte vara i nybygget och leka men det är de ändå. Sedan händer det en massa mer eller mindre tokiga vardagssaker i boken också: en loppis som innefattar försäljning av lilla syster Frida, en nyinflyttad granne som kanske är en vampyr och en kaotisk barnvaktskväll till exempel. Mest gillar jag avsnittet där pappan ska "göra demokrati" med sina barn för att bestämma färgen på deras nya hus. Det blir inte som pappan hade tänkt sig. Det är ingen bok med större djup eller som dröjer sin kvar hos läsaren, men den är rolig för stunden och kan funka bra som högläsning som motvikt till Håkan-Bråkan och Sune och bjuder på mycket fniss och igenkänning.

Lilla Piratförlaget, 143 sidor.

Koko och Bosse hinner inte!

Författare och illustratör: Lisen Adbåge

Första boken om Koko och Bosse kom ut 2011 och Koko och Bosse hinner inte! är den tredje. Medan texten på vänster sida berättar en historia berättar illustrationerna som upptar hela högersidan så mycket mer. Koko och Bosse är två personer som bor ihop. Nu ska de åka och bada har Bosse tänkt och det är bråttom, bråttom (varför är det det? - svaret kommer så småningom i bilderna!). Men mycket krånglar, badbyxor och stövel är borta, cykeln har punka och slutligen missar de bussen. "Vi hinner inte" säger Bosse på nästan varje sida och för alla (över)ambitiösa småbarnsföräldrar är igenkänningsfaktorn väldigt stor. Hur man slår knut på sig själv och STRESSAR när barnet egentligen är belåtet med lite: att göra klart legobygget eller att träffa en ny kompis utanför affären. Berättelsens slut blir en lektion för den överstressade föräldern i hur man också kan göra för att få en lyckad sommareftermiddag med sitt barn.

Den här passar ungefär fem till sjuåringar och alla vuxna som har varit eller tänker bli småbarnsföräldrar.

Natur och Kultur, bilderbok.

De tysta stegen bakom

Författare och illustratör: Jonna Björnstjerna

Förordet till Björnstjernas kapitelbok för mellanåldern bär rubriken: "Tror du på spöken?" och avslutas: "Historien jag nu ska berätta handlar om ett riktigt spöke. Jag kan inte tvinga dig att tro på den. Men jag vet att den inte är helt osann." Sedan får vi följa Elsa, som de tretton första dagarna hennes familj bor på Ellesbo herrgård, där föräldrarna ska driva pensionat, berättar sin historia. Elsa för sin del är minst sagt avigt inställd till flytten och hela pensionatsidén. När hon börjar klaga inför sina föräldrar på att hon märker konstiga saker och skräms av en kuslig känsla av närvaro, lyssnar föräldrarna inte. De tycker att det hela är trams och skyller på att Elsa tycker att flytten är jobbig och att hon inte vill hjälpa till med iordningställandet av huset. Att Ellesbo hemsöks är helt tydligt, och inte av ett mysigt snällspöke, utan av en ondsint poltergeist vars avsikter är minst sagt vådliga. Elsa söker hjälp hos Andlige Allan, ett medium med affärsverksamhet i den intilliggande byn. Han sysslar med energimassage, kärleksmeditation och är författare till boken Krama din inre delfin. Allan rycker ut. Och sedan är katastrofen en faktum...

Men ena handen uppmanar Björnstjerna sina läsare att verkligen tro på spökerier genom att basera sin roman på verkliga upplevelser under barndomens somrar på Ellesbo. Och vem har inte märkt de där tysta stegen bakom, sett något i ögonvrån som sedan inte finns eller känt sig betraktad trots att ingen är där? Med andra handen driver hon rejält med buissnesen kring medium och new age genom porträttet av Andlige Allan. Detta är en utmärkt slukarbok för alla som exempelvis läst Angerborns eller Lundberg-Hahns spökberättelser. Funkar finfint som högläsning från trean och uppåt också. Illustrationerna är i svartvitt och Björnstjernskt kusliga.

I ljusets makt

Författare: Leigh Bardugo

I en fantasyversion av tsartidens Ryssland växer två föräldralösa barn upp på en herrgård omvandlad till barnhem. När Grishan, den ätt av trollkarlar som utgör den andra armén, söker upp barnhemmet för att testa barnen finner de inget, inget som visar att någon av de här barnen skulle vara något utöver det vanliga. Istället tar de två barnen, när de vuxit upp till unga vuxna, värvning i första armén. Hon som kartritare och han som spejare. Och det är hon, Alina som är den här historians berättare. Hon berättar hur regementet under en farofylld resa över Skuggsänkan, eller "Ohavet" som den också kallas, attackeras av volkor, obeskrivliga mörkermonster som anfaller från luften, hur dessa attackerar först pojken, nu den unge mannen, Mel och sedan henne. Sedan blir det lite oklart. Hon uppfylls av ett starkt ljus och svimmar. Och när hon vaknar upp är det som Alina, Solbringaren, den första Grisha med just denna gåva som upptäckts sen urminnes tider. Många vill stå i Solbringaren sken, många vill utnyttja hennes makt. Alinas gåva är farlig för hennes fiender men visar sig också vara farlig för henne själv.

I ljusets makt är den första boken i en trilogi. Det är (rätta mig om jag har fel) första gången Gilla ger ut någonting i fantasygenren och det är ett riktigt bra första kliv på den vägen. Det är spännande från sida ett, man slits med i Alinas våndor i att finna och bemästra sin gåva, hennes irrsteg i maktkampen kring Grishnan och hovet och hennes längtan efter den enda person hon kan minnas att hon verkligen hört ihop med på riktigt, Mel.

Gilla, 296 sidor.

Flickan med silverskorna

Författare: Alice Kassius Eggers

Flickan med Silverskorna är Alice Kassius Eggers barnboksdebut. Den handlar om en pojke, Mika, som ser en mystisk men lockande skugga röra sig över skolgården. Han ser att den klättrar upp i klätterställningens torn och han ser att något glimmar. Trots att Mika är ganska mörkrädd ger han sig ut för kanske ta reda på vad den där skuggan hade för sig. Han hittar då ett brev som han med mycket vånda öppnar. Det innehåller några kryptiska rader som är undertecknade med bokstaven A. Brevet och den skumma skuggan ger Mika ingen ro. Han dras mot det här mysteriet trots att han inte är någon äventyrlig person. Han ser skuggan igen, det är en flicka i lång rock och silverskor, han får veta att hon heter Agnes och så småningom tar han kontakt med henne. Det visar sig att det var ödesdigert att Mika tog det där brevet och nu känner Mika ett ansvar att ställa allt till rätta igen, att hjälpa Agnes att ta sig hem.

Den här boken känns väldigt besläktad med Per Nilssons Extra-serie (läs om den första delen här och andra och tredje här). Varje kapitel inleds med ett kursivt avsnitt där Mika sitter instängd i ett trångt utrymme så vi förstår att han kommer att råka illa ut i sina försök att hjälpa Agnes. Ändå är den inte alls så där andlöst spännande som Nilssons böcker var. Universumet bakom Agnes karaktär bottnar inte och jag förstår aldrig heller varför Mikas pappas inneboende Axel förvandlas till storskurk - var han ond från början eller var det något hos Agnes som lockade fram det hos honom? Det är en dyster grundstämning i boken, Mikas lite trevande liv som ambulerande mellan en mamma som jobbar mycket och en lite misslyckad pappa är bra skildrat. Småstadsnoir med övernaturliga inslag skulle man kunna sammanfatta boken med.

Rabén & Sjögren, 175 sidor.

Pssst!

Författare: Anette Herzog
Illustratör: Katrine Clante

I tolv ganska oberoende kapitel berättar Herzog och Clante i text och bild om Viola, en person i tidiga tonåren. Det handlar om de stora frågorna som barn och ungdomar ofta tänker på och kanske i synnerhet i tonåren; livet, döden, kärleken, växa och att bli vuxen. Om andras förväntningar på en själv, vem man egentligen är och skulle kunna vara eller bli. Boken är huvudsakligen en serieroman där Viola berättar i jagform. Vissa av kapitlen är mer löpande text och vissa har en slags scrapbook-karaktär. Upphovsmännen berättade på Litteralund, där de var inbjudna för att medverka i konferensprogrammet, att de sökt olika uttrycksformer för varje kapitel. Boken fick Danska kulturministeriets illustratörspris 2013 och det är en verkligt fin och välgjord serieroman som passar från årskurs tre och uppåt.

Wibom books, 95 sidor.