"De dök upp i mina drömmar den tionde natten efter det att barnet hade fötts" berättar Steve. "De" är änglalika varelser med spindelvävstunna vingar och strålande av ljus. Deras röster når Steve som lätt bris och de berättar att de har kommit för bebisens skull, för att hjälpa till. Det låter ju bra, för något fattas bebisen, kanske är det livshotande. Steves föräldrar åker fram och tillbaka till sjukhuset för att ta nya prover varje dag.
Samtidigt dyker det upp stora, bleka getingar i familjens trädgård. Steve blir stucken och verkar få någon typ av allergisk reaktion. Det blir lite för mycket för de stressade föräldrarna. Steve är redan sen innan ett oroligt barn, han har tvångstankar, utför olika ritualer och är rädd för mörkret, men just nu har föräldrarna inte tid med honom, deras fokus är den nyfödda. På nätterna nu ersätts Steves återkommande mardrömmar med möten med de änglalika varelserna och till att börja med är det väldigt behagligt. Men så långsamt ändrar drömmarna karaktär, det blir mer och mer uppenbart att det inte är frågan om goda änglar, deras erbjudande om att hjälpa till är inte alls kravlöst. Det finns också en "knivman" som åker runt i området och erbjuder sina tjänster som knivslipare och Steves lillasyster för oupphörligt samtal på sin leksakstelefon med den mystiska "Herr Ingen", två inslag som ytterligare stärker den klaustrofobiska skräckstämningen.
Det här är en rysare för sommarens stundande getingmånad. Temat är ovanligt, vilket är kul, upptakten påminner lite om Almonds Han hette Skellig, men egentligen har böckerna inte något gemensamt. Illustrationerna är av Jon Klassen och mycket stämningsfulla.
Bonnier Carlsen, 210 sidor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar