lördag 11 april 2015

Vit som snö

Författare: Salla Simukka

Salla Simukka är en av de internationella författare som är aktuella på Litteralund nästa vecka. Inte så långväga internationell, bara från Finland. Men ändå, det läses mer ungdomslitteratur översatt från engelska än från våra grannspråk i Sverige, även från Finland som vi ändå delar ett språk med. Vit som snö är del två i en trilogi som inleddes med Röd som blod som kom på svenska i höstas och avslutas med Svart som ebenholts i höst. Den fungerar att läsa fristående från den första delen även om man nog har ännu större behållning av trilogin om man läser den i rätt ordning.

Lumikki befinner sig i Prag dit hon åkt ensam för att komma ifrån familjen. Mamma och pappa har varit kvävande beskyddande efter alla de otäckheter Lumikki råkade ut för i den första delen i trilogin och som man får lite förkunskaper om i de inledande kapitlen här. Lumikki är van vid att klara sig själv och inte lita på någon, något hon lärt sig den hårda vägen efter många år som mobbingoffer. I hennes familj råder dessutom en tystnadens kultur, de är inte vana vid att vara nära varandra varken i ord eller fysiskt. Hon flyr också en kärlekssorg. I Prag blir hon uppsökt av en flicka som säger sig vara hennes okända storasyster. Lumikki har svårt att tro på det, men så många bitar passar in att hon undan för undan blir övertygad om att hon har fått (tillbaka) en storasyster. Lenka, som hon heter, bor på ett mystiskt ställe med några som hon kallar sin familj. Lumikkis inblandning i "familjen" är ovälkommen, så ovälkommen att hon plötsligt svävar i livsfara. Och inte bara Lumikki. Ett våldsamt dåd är planerat och det blir en svettig jakt genom ett underskönt men stekhett Prag på liv och död.

Det här är en riktigt spännande deckare eller thriller med en handlingskraftig och mångfasetterad huvudperson. Trådar läggs ut så att man blir väldigt sugen på nästa del. En bladvändare helt enkelt.

Rabén & Sjögren, 204 sidor.

Skjut!

Författare: Thomas Halling
Illustratör: Jonas Kärn

Det här är andra boken om Wille, en kille som egentligen inte gillar att spela fotboll, och hans klass 5b. I första boken vann klassen skolturneringen tack vara det strategiska tänkande Wille lärt sig genom att spela schack och datorspel. Nu ska de få möta andra skolor i finalomgången av skolmästerskapet. Det kommer att bli tufft, kommer Willes strategier att hjälpa dem igenom? Och hur går det för laget om de inte kan hålla sams, bråket med Christian som började i första boken fortsätter. Christian som är bäst i klassen på fotboll, men som inte kan hålla sitt humör i styr. Och hur är det egentligen med klassens andra fotbollsstjärna, Moa? Hon verkar intresserad av Wille... Vill hon vara ihop med honom? Vågar han det?

För att vara en bok om en kille som inte gillar fotboll så handlar den väldigt mycket om just fotboll. Det är ingående matchreferat som är lite svåra att hänga med i för en fotbollsanalfabet som undertecknad. Lite vänskap, relationer och kärlek kommer också in, men främst är det en bok för fotbollsälskare. Det handlar om elever i femman och passar för läsning från fyran eller kanske trean. Hade eleverna inte så tydligt varit femteklassare och om omslagsbilden  inte signalerat barnsligare innehåll än vad det egentligen är, hade den funkat som lättläst för sexor, kanske sjuor, också.

Alfabeta, 109 sidor

fredag 10 april 2015

Livet som minimonster

Författare: Hanna Hallmén
Fotograf: John Hallmén

Här kommer uppföljaren på Minimonster i naturen som kom förra våren. Den här boken är liksom den förra baserad på barnet Brunos upptäcktsfärder i naturen kring hemmet och illustreras av väldigt vackra och ibland väldigt läskiga färgfoton på insekter i extrem förstoring. Man får se bland annat harkrank och tvestjärt som man aldrig sett dem förr. Och man får veta väldigt mycket spännande om guldögonsländan (ni vet det där lilla ljusgröna flygfäet som ibland i mängd invaderar mellanrummet mellan sängen och väggen i sommarstugan) som gör att ens respekt för dessa små liv blir  mycket större. Men ibland frågar jag mig om vissa barn kanske inte kan bli mer rädda för än intresserade av insekter av en sån här bok? Att se stickmyggans fjälliga snabel i all sin ruskighet kanske gör en mer rädd för myggstick? Och vargspindels giftkäkar får åtminstone mig att rysa. Så vissa känsliga läsare varnas...

Rabén & Sjögren, 29 sidor

Ylande hundens öde

Författare: Sam Hay
Illustratör: Simon Cooper

Det här är tredje boken i serien Zombiedjur. Första boken, Hungriga hamsterns återkomst har jag skrivit lite om i ett inlägg på Lilla skolbiblioteksbloggen. Tvåan heter Spökkattens hämnd. Grundplotten i alla böckerna är att huvudpersonen Joe, som högst av allt önskar sig ett husdjur men inte får något för hans mamma är allergisk (finns det något mer klassiskt barnboksupplägg?) har fått en magisk amulett från det antika Egypten av sin gamelmorbror som är någon typ av upptäcktsresande. Morbrodern säger att den ska kunna uppfylla Joes innersta önskan. Men det som händer är att han blir de odödadjurens - zombiedjurens - beskyddare. I varje bok är det ett husdjur som nyligen dött, oftast på ett ganska våldsamt sätt, som inte kan få ro i sin grav förrän Joe hjälpt dem att reda ut något mer sin förre ägare. Det problematiska är att djuren är äckliga, slemmiga, stinkande, väldigt envetna och i det här fallet dessutom ylande och de ställer till en himla massa trubbel för Joe. Det är bara Joe som kan se eller höra djuren, men andra kan så klart se om de stökat till eller förstört något och då är det alltid Joe som för skulden.

I den här boken åker Joe på vildmarksläger med klassen och allt hade varit jättekul om inte rektorns odöda hund dyker upp och kräver Joes hjälp. Man tycker så himla synd om Joe och man undrar varför gamelmorbror Charlie ville ställa till det så för honom. I slutändan lyckas han lösa djurens problem så klart, men knappt hinner han pusta ut innan nästa zombiehusdjur dyker upp. Nästa bok lär handla om en akvariefisk.

Berghs, 103 sidor.

Gårdens stjärnor

Författare: Martin Howard
Illustratör: Andy Janes

Det finns så många olika aspekter på kvalitet när man pratar om barnböcker. I den här bokens fall så ligger kvaliteten i att den bygger på en känd och älskad karaktär: det animerade tokroliga Fåret Shaun. Det är den första boken i serien Fåret Shaun - berättelser från bondgården. Den handlar om att Shaun blir inspirerad av Bonden som ska ställa upp i en talangtävling, att ställa till en talangjakt på gården. Det blir en tävling mellan hönsen och fåren. Hönsen ser ut att ha alla trumf på hand medan det går sämre för fåren. Shaun är dock beredd att ta till alla tillgängliga medel för att fåren ska kamma hem vinsten och tävlingen blir en nagelbitare ända till sista numret.

Handlingen är ganska rörig och det finns en hel del svåra ord, så även om boken ger ett ganska lättläst intryck med stor stil och mycket roliga bilder, är den inte helt lättläst. Men som skolbibliotekarie är man konstant på jakt efter roliga böcker och i den genren kan den tillföra något och locka till läsning hos de som känner igen och lärt sig älska Fåret Shaun via andra medier. Boken avslutas med instruktioner till egna aktiviteter: hur man kan lära sig att själv rita Fåret Shaun och hur man gör en ballonghund, något som också är sympatiskt.

B Wahströms, 93 sidor

En natt i stallet

Författare: Anna Hansson
Illustratör: Margareta Nordqvist

En ny lättläst hästbokserie är alltid välkommen. Här har vi första delen i Stallet Lyckan med lättläst text av Anna Hansson och med Margareta Nordqvists illustrationer som som alltid är både levande, gulliga och inkännande. Huvudperson är Lina. Hon och bästisen Moa hänger i stallet, den bästa platsen att vara på tycker de båda. Nu ska det bli övernattning där. Lina har dock ett problem: hon är mörkrädd och vågar inte vara med på övernattningen. Eftersom hon känner att hon är på tok för gammal för mörkrädsla och nattlampor vågar hon inte berätta om det här problemet för Moa, utan tvingas ljuga. Hennes pappa uppmuntrar henne att våga prata med sin bästis och det hela löser sig på bästa sätt.

Jag tyckte verkligen om tonen i den här boken. Till exempel att det var pappan som tog samtalet med dottern om mörkrädsla och relationer och att kompisen Moa tog problemet på ett så där obekymrat sätt som barn oftast gör när det kommer till kritan. Flickorna i den här boken är äldre än de i BUS-serien, men texten är mer lättläst. Den kommer att funka fint som lättläst på mellanstadiet, men eftersom problematiken med mörkrädsla är något som även yngre barn kan känna igen sig i kan den också funka för lågstadiebarn som inte riktigt klarar Sigge-böckerna ännu.

Nypon, 23 sidor

lördag 4 april 2015

Tom Gates fantastiska värld och Tom bästa ursäkter (och andra bra grejer)



Författare: Liz Pichon

Den första boken om Tom Gates kom förra året. Det är en bok i kölvattnet av "Dagbok för alla mina fans" enorma succé, berättad på liknande sätt med text satt med handskriven stil. Det är pojke-skriver-dagbok-genren som inleddes med Adrian Mole-böckerna av Sue Townsend på 80-talet, fortsatte med Jacobssons och Olssons Bert-böcker här i Sverige. Och nu är det alltså Tom Gates som berättar om sitt liv hemma och i skolan i text och bild. I första boken handlar det om hur han och bästisen Derek startar ett band, Dog Zombies, om Toms otaliga försök att reta gallfeber på sin storasyster Delia, om hans vedermödor i skolan (där han hela tiden försöker smita undan med minsta möjliga insats) och om en konsert med favvogruppen Dude3 som han väldigt väldigt gärna vill gå på. I andra boken känns temana igen. Det är en skoluppgift som släpar efter, Delia som får sina fiskar varma och rep med bandet. Som nu dessutom har sin allra första spelning på gång.

Det är bra att det kommit något mer att erbjuda alla som läst klart Kinneys böcker och det här är snyggt och roligt och många av mina elever tycker att det är ännu bättre. Eftersom det är text varvat med mycket illustrationer är det ganska snabbläst. Personligen har jag aldrig kunnat känna igen mig i den där oförsonliga syskonrivaliteten som finns i många barnböcker (i synnerhet från Storbritannien) men samtidigt ger det boken en komisk vinkel så det kan vara förlåtet.

onsdag 1 april 2015

Vild

Författare: Brandon Mull

Mull är känd bland svenska läsare framför allt för serien om Fabelhaven (läs Emelies recension av första delen i den serien här). Här är han aktuell med fösta delen i en ny serie, Spirit Animals.

I Vild för vi möta fyra barn från olika delar av en värld, Erdas, som till viss del liknar vår. De är alla elva, på sitt tolfte år och ska alla genomgår nektarceremonin, då man kan frammana ett andedjur. Nu visar det sig att Conor, Abeke, Meilin och Rollan inte kallar fram vilka andedjur som helst, de frammanar "de fyra fallna" som kommer tillbaka för att rädda Erdas undan krig och undergång. Nu ska de fyra barnen lära känna sina andedjur, sina nya förmågor och varandra för att tillsammans kunna samarbeta i sitt farliga och viktiga uppdrag.

Upplägget med andedjur för tanken till Pullmans Guldkompassen men i övrigt påminner serien mer om exempelvis Gregor från Ovanjord, där ett barn blir utsett till världsräddare och ger sig ut på uppdrag med långa förflyttningar och slag med en grupp människor och djur med olika förmågor. Det är ett sympatiskt upplägg med två pojkar och två flickor med ursprung från fyra olika kontinenter och med olika förmågor och egenskaper som inte speglar det traditionellt kvinnliga och manliga. Nästa bok i serien, Jagad, skrivs av Maggie Stiefvater som är mest känd bland svenska läsare för tonårsfantasyn Frost. Det låter lovande, tycker jag.

Raben&Sjögren, 250 sidor

Men jag är kär i henne

Författare: Mårten Melin

Men jag är kär i henne är en prequel till Trasig, Unga poeters sällskap och  Inte vara utan av samma författare. Här möter vi Max för fösta gången och här skriver han sin första dikt. En dikt som också får avgörande betydelse för händelseförloppet.

Max klass är på klassresa, de har vunnit en tävling och får åka på skidresa till fjällen. Max kan inte åka skidor, men det kan Hanna. Hanna är en tjej som tar för sig. Hon är intresserad av Max, men Max är egentligen kär i Anja. Hanna ser till att på olika sätt hålla sig i närheten av Max (väldigt nära!) och de blir ihop.  Men är inte Max egentligen kär i Anja?

Mönstret med en lite med passiv och osäker kille som flyter med och låter saker hända och en försigkommen tjej känns igen från andra av Melins romaner. Att skriva om försiktiga sexuella kontakter på samma otvungna vis som han skriver om spirande kärlek är ett annat Melinskt drag som återfinns i den här boken. Det är snabbläst och okomplicerat om invecklade och komplicerade saker som kärlek, relationer och sex.

Nypon, 50 sidor

Draken i spegeln

Författare:  Michael Dahl
Illustratör: Luigi Aime

Den här är andra av hittills två och så småningom fyra delar av serien "Drakblod". Första och andra delen bygger inte på varandra, har olika huvudpersoner och kan läsas i vilken ordning som helst. Grundplotten är att vissa barn föds med drakblod i sina ådror. De kännetecknas av ett födelsemärke i form av en drake på armen. Erik, som är den här bokens huvudperson har plågats av mardrömmar om drakar. En mystisk läkare söker upp hans föräldrar för att hjälpa till. Samtidigt tar Violet kontakt med Erik. Hennes bror har blivit bortförd av samme läkare och sedan dess är han spårlöst försvunnen. Violet bönfaller Erik om hjälp.

Det är både spännande och väldigt snabbläst. Illustrationerna är suggestiva och snygga. Samtidigt innehåller de en del ologiskheter som irriterar mig. En annan sak som irriterar mig är flickan som tigger den manlige hjälten in spe om hjälp. Men det är ju två delar kvar, kanske får vi läsa om handlingskraftiga flickor som subjekt i dem.

Nypon, 69 sisor