Ramiz föds på en flyktingförläggning i Tyskland. Hans föräldrar är romer från Kosovo och de hinner bo i Tyskland till Ramiz är tretton år innan de får ett avvisningsbesked. Både Ramiz och hans yngre syskon är födda i Tyskland, de har gått flera år i skolan där och de pratar alla flytande tyska. Ramiz pappa har ett arbete som chaufför och trivs bra. När de kommer tillbaka till Kosovo, till Ramiz mormor och morfar, är det ett land som redan är svårt märkt av krig och konflikt. Husen är förstörda, det är ont om mat, de kan inte gå ut. Efter bara några dagar kommer milissoldater och griper Ramiz pappa. Då sätter Ramiz mormor igång med en räddningsaktion som går ut på att få ihop pengar och få kontakt med en människosmugglare för att få ut familjen ur det krigshärjade landet. De säljer allt de har av värde, ärvda smycken, barnens doparmband och sen ger de sig iväg, gömda bak i en grönsaksbil, utan pappan, utan att veta vart de är på väg.
De hamnar så småningom i Sverige. Men här är resan inte slut, den fortsätter med asylansökan, förhör, avslag och överklaganden, posttraumatiska skador, flytt mellan olika förläggningar, mellan hopp och förtvivlan och längtan efter pappan.
Gunilla Lundgren har skrivit den här berättelsen tillsammans med Ramiz Ramadani som också är jagberättare och huvudperson. Det är en djupt drabbande och väldigt spännande berättelse. Men den är också mycket lärorik. Ramiz återberättar saker som hans pappa har berättat för honom om sin ungdom, om hur det vara när han och Ramiz mamma träffades och gifte sig, om tiden innan Ramiz föddes. På så sätt blir det också en släktkrönika och ett stycka Europeisk historia.
Det är perfekt litteratur för barn som vill läsa biografier och som tycker om att läsa om hur det är på riktigt och för dem som gillar sorgliga böcker, från årskurs sex och uppåt. Boken kom ut 2013 men är mer aktuell nu än någonsin, när vi har fler barn än på länge som söker och väntar på asyl i vårt land.
Bokförlaget Tranan, 141 sidor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar