"Det här är berättelsen om hur jag vid fjorton års ålder mötte en kvinna som hade känt mig i tjugo år" står det in inledningen till den här boken, något som så klart kittlar nyfikenheten. Hur kan det vara möjligt?
Den får vi följa Claire som berättar om sin vardag. Hon avskyr sin skola där hon inte har besvärat sig om att skaffa några vänner eftersom hon inte vet hur länge hon ska få stanna. Hon är fjorton och detta är hennes tredje skola på två år. Orsaken är att hon är omhändertagen och familjehemsplacerad sedan sjuårsåldern då hennes pappa dog och mamman hamnade i fängelse. Därefter har hon tvingats flytta mellan familjehem och ett ungdomshem. Nu bor hon med Lyn som är en ensamstående kvinna. Claire gillar henne, men vågar inte riktigt tro på henne eftersom hon tar för givet att hon kommer att få flytta vidare snart igen.
Så en dag går Claire vilse på väg hem från skolan och träffar av en slump Maddy. Maddy är lite konstig och dessutom lite hemlighetsfull om var hon bor, men Claire gillar henne och de blir snabbt vänner. Plötsligt blir Claires skoldagar mer uthärdliga, när hon vet att hon kan prata med Maddy efter skolan. Snart framgår det att Maddy också är omhändertagen av socialen och bor på ett ungdomshem i närheten. Och allt står inte rätt till där, Maddy är väldigt rädd för några av de andra ungdomarna och ibland blir hon slagen.
Det är en inkännande och spännande berättelse som Sally Nicholls har fått ihop på få sidor. Den blandar övernaturliga inslag med väldigt verkliga känslor som många barn i samma situation som Claire kan känna igen sig i: rädslan att inte få höra till fullt ut, att inte våga knyta an, att det inte är lönt att anstränga sig, varken i skolan eller socialt, för det skiter sig ändå. Den är skriven för att passa som lättläst på högstadiet men kan även gå till övre delen av mellanstadiet. Jag gillar också omslaget som är riktigt lockande med sina rödmetallicfärgade slingor mot svart botten. Det enda jag inte tycker om är att man konsekvent använder sig av termen "fosterhem", i stället för familjehem som det heter. Möjligheten för igenkänning för de ungdomar som är familjehemsplacerade ökar om man använder rätt terminologi.
Argasso, 84 sidor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar