måndag 20 februari 2012

Svartskogen

Författare: Helena Bross

Med serien "Svartskogens hemligheter" ger sig vår lättläst-skolan-och kompisar-specialist-författare Helena Bross sig in i fantasygenren. Hon gör det tillsammans med Johan Egerkrans, vars illustrationer i underbar John Bauer-inspirerad stil, förgyller historien.

Huvudperson och berättare är Teo. När han en dag har friluftsdag har han tur och hamnar tillsammans med kompisen Bianca. De ska följa en snitslad bana i skogen, men kommer vilse. De hittar en vacker plats med en stilla skogssjö med ett stort stenblock i mitten. Det känns som en sagosjö och det blir deras hemliga ställe, dit de återvänder flera gånger under våren för att bada och leka.

Snart upptäcker de att Svartskogen är hotad, ett vägbygge planeras tvärs igenom denna unika urskog. Dessutom lär de känna skogens invånare, inte bara korpen Vidvinga, utan även andra, betydligt mer ljusskygga varelser... Ska de tillsammans lyckas rädda Svartskogen?

Boken känns som en avslutad enhet, hade den inte marknadsförts som den första i en serie, hade jag inte förstått att det var så, den lämnar inga trådar hängande lösa till nästa del.

Dvärgstenen

Författare: Adalsteinn Ásberg Sigurdsson

Barnböcker som översätts från isländska till svenska hör inte till vanligheterna tyvärr. Därför så mycket roligare när det dyker upp en sådan som Sigurdssons Dvärgstenen. Här tas vi med på en resa till Uglas farmor Karolina, som bor i ett hus som heter Dvärgstenen. Bakom huset, i trädgården, ligger stenen som huset är döpt efter. En väldig stenbumling. Kan där verkligen finnas dvärgar på riktigt? I huset finns också den vemodiga historien om farmors syster Sara som dog som barn. Det är i hennes gamla rum som Ugla får sova.

Ugla träffar redan första dagen hos farmor pojken Orri. Det är bra att ha någon att dela de mystiska hemligheter med, som Ugla ganska snart börjar komma på spåren. Första natten drömmer hon om dvärgarna. Hon träffar Lyckobringaren och hör talas om glimmerstenarnas magiska egenskaper. Nästa dag hittar hon själv en glimmersten. Stenen verkar kunna skänka henne osynlighet och förmåga att se sagoväsen. Men det är starka och farliga makter som hon kommit i kontakt med. Var det verkligen tuberkolos som dödade Sara, som farmor säger? Och hur mycket av det hon kommit på spåren vågar hon dela med Orri?

tisdag 7 februari 2012

Jag är en häxa, Häxskolan

Författare: Mårten Melin

"Jag heter Vera. Jag är en Häxa. Eller jag menar att jag ska bli en häxa. Jag är bara elva år"

Så börjar Mårten Melins nya serie om Vera. Hon har hittat olika trollformelramsor på internet och trollspöet har hon köpt på eBay. En sak har hon lyckats förtrolla hittills, sin nalle, som blivit levande. Men det hela försiggår i största hemlighet. Vera vill inte att mamma och pappa ska veta. Det är dock svårt att vara en ensam ung häxaspirant. Vilken tur att hon får börja i häxskolan redan i bok nummer två.

De här böckerna kommer ut på lättläst-förlaget Nypon. De är korta och mycket lättlästa med korta meningar och kapitel. Samtidigt lyckas Melin ge liv åt historien. Böckerna är roliga på ett korthugget, lite smådråpligt sätt. Jag hoppas på fler böcker om Vera, så att vi får veta hur det går för henne och hennes nye följeslagare (vem det är ska inte avslöjas här) i fortsättningen.

Om jag ska ha någon invändning så är det omslagen. De tilltalar inte alls mig. Men kan hända den tilltänkta målgruppen, vi får väl se.

måndag 6 februari 2012

Tigern

Författare: Kate Di Camillo

Rob har ett ganska miserabelt liv. Hans mamma har nyligen dött. Sorgen i familjen, som nu bara består av honom och hans pappa, är så outhärdlig att man inte ens kan prata om den. De bor på ett sjavigt motell där pappan också jobbar. Dessutom lider Rob av stora kliande eksem och som om inte detta vore nog är han brutalt och konstant mobbad i skolan.

Just den dagen vi får lära känna Rob händer det dock några bra saker i hans liv. Det första är tigern. Helt plötsligt står den där, i en bur i skogen en bit bakom motellet. Oförklarlig och vacker. Det andra är en flicka. Hon heter Sixtine (efter kapellet) och kliver på skolbussen strax efter Rob. Och det tredje är rektorn. Han ber Rob att inte komma till skolan på ett tag, eftersom andra föräldrar uppmärksammat hans hudproblem och är rädda att deras barn ska bli smittade. Så nu har Rob tigern, han har kanske en vän och kan slipper gå till skolan.

Detta är en liten vacker men sorglig historia. Om utsatta men starka barn och en och annan klok vuxen. Det är en historia om ond bråd död, men med ett slut som låter oss hoppas på en bättre fortsättning.