onsdag 20 april 2011

Kapitulera omdelebart eller dö

Författare: Sanne Näsling
Huvudpersonerna, som kallar sig Mary och Lovely, är två uttråkade emotjejer i nian som längtar efter ett annat liv. Båda är udda fåglar på skolan. Tillsammans fantiserar de om en annan tillvaro och London får symbolisera deras längtan bort. Det lyser om flickornas vänskap och kärlek till varandra. Mary berättar deras historia som förs fram i rapp träffsäkert fångad dialog med mycket attityd. De växlar hela tiden mellan svenska och engelska och det flyter på helt naturligt. När jag läser är det som om jag kan se flickorna framför mig i en film med mycket färg och musik.

Det finns en hel del humor i boken också. Vi får läsa om deras besök på stadsbiblioteket och möten med bibliotekarien Rufus som får stå ut med en del. Eller deras första trevande försök att närma sig det andra könet representerat av ett par äldre killar som inte riktigt har förmåga att ge flickorna det de söker. Och svart humor när vi får läsa om Yngve som de döpt Lovelys ångest till. 

Boken är uppbyggd av korta avsnitt uppdelade i i sju kapitel som har lånat sina namn av nagellacksfärger som Poison Green, Promiscuous Plum och White Delight. Boken känns lättläst, trots ett bitvis komplicerat språk, kanske beroende på drivet framåt.

Jag tror att många kan känna igen sig i den här berättelsen. Boken var med mig ett par vaknätter och den var ett fint sällskap. Jag rekommenderar den till alla från 14 år och upp men särskilt till tjejer som känner sig lite udda och utanför.

onsdag 13 april 2011

Någons hjälte

Författare: Mårten Sandén

Mårten Sandén, lundaförfattare mest känd för Petrinideckarna, har skrivit en ny bok för mellanåldern, och denna gång är det inte någon deckare. Det är berättelsen om Viktor. En ganska obetydlig kille i sexan på Backadalsskolan. Hans stora intresse är att trolla. Faktum är att han är rätt bra på det, men aldrig, aldrig att han skulle våga anmäla sig till skolans Stjärnkabaré. Det är bara jättesöta Lina i 7d som sjunger som en ängel som gör det. Själv skulle han gärna vilja våga uppträda inför publik, hur ska han annars kunna bli bättre? Men nej.

Trots allt visar det sig att Viktor ska uppträda för publik, hans mamma har lovat att han ska trolla på ett barnkalas. Men när han kommer in i vardagsrummet hos den främmande famljen - vem sitter där i soffan om inte fantastiska Lina i 7d, det är hennes lillasyster som fyller år. Viktor genomför sitt nummer som trans. När han ska byta om efteråt blir det ännu värre, hans väska är förväxlad med hans hemska storasysters träningsväska. Detta utlöser en händelsekedja som ingen, allra minst Viktor, hade kunnat förutse.

En rolig bok om att vilja våga mer och ta för sig mer av livet, om att våga vara den man är och om vad som egentligen är hjältemod. Och om syskon som bråkar, men som ställer upp för varandra när det gäller. Och så lite kärlek också!

måndag 11 april 2011

Jätten på Jämreborg

Författare: Eva Ibbotson

Förra vecka skrev jag här på BokLus om en äldre bok av Eva Ibbotson, Heligheten på perrong 13. Nu har jag läst en på svenska alldeles nyutkommen bok av henne. Den handlar om en hagga (ett slags häxa) som förlorat sin bjära (så kallas i den här boken ett djur som hjälper haggan med trollerierna), en föräldralös pojke, ett troll, en jätte och en prinsessa. Dessa karaktärers öden flätas samman genom tillfälligheter och ger oss ett spännande äventyr om vänskap, om att vara annorlunda och om mod.

I Jätten på Jämreborg känner man igen mycket från Hemligheten på perong 13. Även här befinner vi oss, inledningesvis, i ett London där folk slutat tro på sagoväsen och de existerar lite på undantag sida vid sida med vår verklighet. Häxorna är skolbespisningsbiträden, trollen jobbar som vakmästare på sjukhus och så vidare. Sagoväsendena vi stöter på är också i stort sett de samma som i den tidigare boken, men de har fått lite olika namn, det som i Hemligheten på perrong 13 kallades "veskrika" heter nu "varselkona" och så vidare. Jag vet inte om det är så i det engelska orginalet också, men annars är det lite synd att översättare inte har tagit hänsyn till det.

Många av de ovanliga vantrivs, de längtar tillbaka till ett liv närmre naturen. Men varje sommar får de ovanliga en sommaruppgift, det kan vara att sätta onda ögat på maneter som varit en plåga för semesterfirare vid havet, eller att rädda Skottlands höglandsboskap från tjuvskyttar. Det är alltid något kul, något som gör att de får träffa andra ovanliga och vara på något trevligt ställe ute i naturen. Men så inte i år. Det här året blir uppgiften att rädda en prinsessa från en fruktansvärd människoätande jätte, på dennnes borg på en avlägsen ö. Plötsligt är det inte så många ovanliga som vill vara med, och troppen av räddare visar sig endast bestå av haggan, hennes kompis trollet, en misslyckad trollkarl och så haggans vikarierande bjära.

En morgon stod hon bara där: januari

Författare: Per Nilsson

Pim-Pim, en helt vanlig pojke med ett ovanligt namn, bor i en vanlig svensk stad och går i en vanlig skola. Han har kompisar, tränar fotboll och bor med sin pappa på helgerna. Men så händer det Pim-Pim något ovanligt. Det är en flicka. Hon dyker upp en morgon på skolgården. Hon kallar sig Extra. Och Pim-Pim vet att det är något särksilt med den där flickan, han kan bara inte fatta vad. Och fast än han vill sluta tänka på henne, kan han inte. Vad är hon?

Som läsare blir man lika nyfiken som Pim-Pim. Man vill bara veta, förstå. Men Per Nillson drar ut på spänningen, han låter oss inte veta. Inte ens i vilken typ av universum boken utspelar sig får vi veta. Pim-Pim funderar på om Extra kan vara en vampyr "...det är vanligt med vampyrer nu för tiden" funderar han. Va? tänker jag, är det en sån bok jag läser? Fantasy? Men sedan avfärdar Pim-Pim sig själv: det finns ju inga vampyrer. Och det är inte fantasy jag läser. Men vad är det då? Nilsson låter mig inte veta, lika lite som Pim-Pim får veta vad det är med Extra som gör att han inte kan släppa tanken på henne.

Extra börjar i Pim-Pims klass, hon blir kompis med alla, alla gillar henne. Men hon ljuger, Pim-Pim förstår att hon berättar saker som inte är sant. Och inte förrän på sista sidan får vi och Pim-Pim veta.

Boken om Pim-Pim och Extra är den första i en tänkt serie.

fredag 8 april 2011

Hemligheten på perrong 13

Författare: Eva Ibbotson

Ett antal år innan Rowling skrev om Hogwardsexpressen som avgick från en hemlig tågperrong, kom Ibbotsons fantastyäventyr Hemligheten på perrong 13 ut. I den får vi lära känna en värld av spöken, feer, häxor och andra sällsamma väsen. Hemligheten på perrong 13 är en tunnel som leder till en fantastisk värld där människor och dessa sagoväsen lever i harmoni sida vid sida, bortglömd av vår verklighet. Men så inträffar en förfärlig olycka i paralellvärlden: längtan efter fish n' chips, kombinerat med försummelse, gör att landets kronprins blir bortrövat i vår värld. Efter en lång väntan på att passagen mellan världarna ska öppnas igen sänds en räddningsexpedition ut för att hämta hem prinsen. Det blir ett äventyr i sällskap med jättar, trollkarlar och dimduningar, kantat av harpyor och elaka vuxna. Allt berättat med lätt hand och humor.

Min enda invändning är att berättlsen i vissa fall är schablonartad: de onda är smällfeta och fula, de goda är vackra och kloka. Men eftersom det är ett bra äventyr, i synnerhet för högläsning, förlåter jag det.