Max är en "golden boy", en pojke född med silversked i mun, en svärmorsdröm, skulle vi kanske säga på svenska. Med framgångsrika föräldrar, fördelaktigt yttre, snäll, trevlig, leende, populär, duktig på fotboll och ambitiös i skolan. Utåt sett i alla fall. Och kanske har Max liv verkligen varit så okomplicerat fram tills han blir 16 år, men då krackelerar verkligen allt. Max är född intersex, men han identifierar sig som pojke. Det han är är en välbevarad hemlighet som hållits inom familjen och till familjen räknas också mamma Karens bästis Leah och hennes son Hunter. Hunter som är några år äldre än Max och alltid varit som en storebror. De har badat ihop som småbarn, sovit i samma säng och lekt tillsammans på alla familjernas gemensamma semestrar.
Hunter dyker upp full i Max rum sent en kväll, han är där för att skjutsa hem sina föräldrar som är där på middag. Han förgriper sig på Max, våldtar honom, samtidigt som han talar om för Max att han tycker om honom och att Max nog egentligen vill han honom också. Max kan inte värja sig, Hunter är äldre, starkare, han har alltid styrt deras lekar och Max har alltid gjort som han har sagt. Dessutom sitter Hunter inne med hans hemlighet, som han hotar att avslöja om Max gör motstånd. Han vågar inte skrika av rädsla för att Daniel, hans älskade lillebror som spelar tv-spel i rummet intill, eller föräldrarna på bottenvåningen, ska komma, ska se honom naken, på detta vis, i denna djupt förnedrande situation, med Hunter över sig.
Den här berättelsen berättas i jagform omväxlande ur Max, Karens, Daniels, Sylvies, en flicka som Max blir kär i, Archies, läkaren på den lokala vårdcentralen och pappa Steves perspektiv. Genom de olika perspektiven får man följa familjen fram till där de är nu och genom den kris som uppstår som följd av övergreppet. Man får också mycket information om intersex, både medicinskt och känslomässigt. Max och Karens perspektiv blir de viktigaste boken igenom och i och med att det finns en så tydlig vuxenröst, är detta inte en klassisk ungdomsbok. Den förfärliga våldtäcksscenen som inleder den gör också att det är en bok man inte sätter i händerna på vem som helst. Den är både gripande och sorglig, men också hoppfull. Och eftersom det är ett ämne som sällan (aldrig?) berörts i ungdomslitteraturen, är den ett viktigt tillskott. Jag rekommenderar den från gymnasiet (eventuellt årskurs nio) och uppåt, i synnerhet även till vuxna
Bonnier Carlsen, 428 sidor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar