I Emma Johanssons debutbok får vi möta Emilia som konstaterar att det finns bra och dåliga hemligheter. Själv bär hon på två svåra hemligheter. En är hennes egen, en är någon annans. Och allt började den dagen är Theresia, en tjej i en parallellklass som Emilia inte kände speciellt väl, blev påkörd av ett tåg och dog. Sedan dess har hon nog inte varit glad, utan istället fått använda all sin energi till att inte tänka på Theresia. Så när skolan vill att alla elever ska arbeta i små tvärgrupper för att folk ska lära känna varandra och förbättra stämningen på skolan, och Emilia hamnar i samma grupp som Therasias bror Viktor, rasar Emilias värld.
Jag blir inte helt övertygad av den här boken. Varken miljöerna - hur skolan skildras till exempel- eller karaktärerna känns helgjutna. Samtidigt finns det saker jag gillar mycket. Porträttet av den tokpositive origamikursledaren till exempel, och hur Johansson lyckas hålla Emilias hemligheter nästan ända till slutet så att vi måste läsa vidare trots allt för att förstå Emilias besatthet vid Theresia.
Vox, 336 sidor
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar