Sjuhundratrettiotre dagar efter att Jessies mamma dött, trettio dagar efter att hennes pappa drabbats av komplett förvirring, dragit upp Jessie med rötterna och flyttat hem till sin nya fru, en kvinna han träffat via nätet och inte presenterat för sin dotter och sju dagar efter att Jessie börjat på sin nya High School i Los Angeles, får hon ett mejl. Avsändaren är Någon Ingen och han - för det är en han, så mycket avslöjas, och han går på skolan Jessie precis börjat på - erbjuder sig att bli hennes "virtuella andliga vägledare" i den "krigszon" som Wood Valley high school är.
Till en början är Jessie så klart djupt skeptisk. Är det ett practical joke? Är det en snuskgubbe? Men ganska snart kapitulerar hon. Livet i Los Angeles är ensamt, hennes pappa är någon helt annanstans i huvudet, hennes styvmamma är konstig och stressad, hennes styvbror verkar hata henne och skolan är verkligen en djungel av obegripliga koder och allianser. Dessutom är tonen i mejlen varm och Någon Ingen ger henne flera bra råd, till exempel att försöka bli kompis med Dri, vilket hon blir och vilket är början till att komma på fötter i det nya livet. Alltså fortsätter de kontakten, så småningom via chatt och deras vänskap blir allt djupare.
Samtidigt ökar så klart Jessies nyfikenhet. Vem är egentligen Någon Ingen? Dessutom trasslar hon in sig i intrigerna på Wood Valley, bråkar med sin pappa, längtar hem till sin bästis Scarlett i Chicago och kärar ner sig i den otillgänglige Ethan som hon tvingats skriva ett svenskarbete med.
Det här är romantisk feel good i High school-miljö med precis lagom stort inslag av feel bad för att det inte ska bli klistrigt. Det är underhållande och det handlar om bokälskande ungdomar som lär sig dikter utantill för att imponera på varandra, och bara det är ju lite upplyftande, eller hur? Läs!
Lavender Lit, 357 sidor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar