Den är boken har fått flera fina utmärkelser och dessutom är Jacqueline Woodson 2018 års mottagare av Astrid Lindgren Memorial Award - ALMA-priset. Boken kommer ut på svenska i slutet av maj under titeln "Brun flicka drömmer" i översättning av Athena Farrokhzad.
Berättelsen, som är självbiografisk, snirklar sig fram på en vacker poetisk prosa som en lång dikt. Men den ska inte misstas för lättläst, mellan raderna står minst lika mycket som läsaren behöver lägga till själv för att förstå hela innebörden. Men som all litteratur kan den naturligtvis läsas på många sätt och förstås på flera olika plan.
Jacquline föds som den tredje i en syskonskara som ska komma att bli fyra. Familjen bor i Ohio i Nordamerika där hennes pappas familj bott i generationer. Men mamman tar barnen med sig och flyttar tillbaka till South Carolina där hon är uppvuxen. Kontrasten är stor mellan norr och söder med raslagarna som har samhället i sitt grepp. Jacqueline är bara en baby när de flyttar men när hon växer upp får vi se orättvisorna i södern genom barnets ögon. Skillnaden mellan mammans och pappans familjer är stor. På pappans sida finns en historia full av läkare, jurister och lärare. Så här beskriver hon sin mammas familj:
"My southern grandfather missed slavery
by one generation. His grandfather
had been owned.
His father worked
the land from dawn to dusk
for the promise of cotton
and a little pay."
Uppväxten hos morföräldrarna beskrivs som mycket kärleksfull och syskonen har en fin och nära relation. När de senare flyttar vidare med mamman till Brooklyn, New York, där hon skapar ett eget liv åt sig och sina barn, har familjen utökats med en lillebror. Tidigt är Jaqueline fascinerad av historier, både att höra de vuxna sitta och berätta för varandra, läsa böcker och skapa sina egna berättelser först i huvudet och sedan i sin anteckningsbok.
I slutordet berättar författaren att hon fick kontakt med sin pappa igen när hon var 14 år och att en viktig pusselbit föll på plats. Sist i boken finns foton på familj och släkt som på ett bra sätt kompletterar Jaqcueline Woodsons historia.
En fin bok som dröjer sig kvar, en uppväxtskildring som får mig att minnas min egen barndom och vad som betydde något för mig. I boken får vi också den amerikanska medborgarrättsrörelsens historia sett genom barnets ögon. Både Angela Davis och Martin Luther King finns med liksom marscherna för lika rättigheter.
På engelska funkar den nog från åk 9. Det ska bli spännande att se den svenska översättningen.
Puffin Books 2016, 349 sidor
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar