Förordet till Björnstjernas kapitelbok för mellanåldern bär rubriken: "Tror du på spöken?" och avslutas: "Historien jag nu ska berätta handlar om ett riktigt spöke. Jag kan inte tvinga dig att tro på den. Men jag vet att den inte är helt osann." Sedan får vi följa Elsa, som de tretton första dagarna hennes familj bor på Ellesbo herrgård, där föräldrarna ska driva pensionat, berättar sin historia. Elsa för sin del är minst sagt avigt inställd till flytten och hela pensionatsidén. När hon börjar klaga inför sina föräldrar på att hon märker konstiga saker och skräms av en kuslig känsla av närvaro, lyssnar föräldrarna inte. De tycker att det hela är trams och skyller på att Elsa tycker att flytten är jobbig och att hon inte vill hjälpa till med iordningställandet av huset. Att Ellesbo hemsöks är helt tydligt, och inte av ett mysigt snällspöke, utan av en ondsint poltergeist vars avsikter är minst sagt vådliga. Elsa söker hjälp hos Andlige Allan, ett medium med affärsverksamhet i den intilliggande byn. Han sysslar med energimassage, kärleksmeditation och är författare till boken Krama din inre delfin. Allan rycker ut. Och sedan är katastrofen en faktum...
Men ena handen uppmanar Björnstjerna sina läsare att verkligen tro på spökerier genom att basera sin roman på verkliga upplevelser under barndomens somrar på Ellesbo. Och vem har inte märkt de där tysta stegen bakom, sett något i ögonvrån som sedan inte finns eller känt sig betraktad trots att ingen är där? Med andra handen driver hon rejält med buissnesen kring medium och new age genom porträttet av Andlige Allan. Detta är en utmärkt slukarbok för alla som exempelvis läst Angerborns eller Lundberg-Hahns spökberättelser. Funkar finfint som högläsning från trean och uppåt också. Illustrationerna är i svartvitt och Björnstjernskt kusliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar