Magda går i ettan på gymnasiet och trånar efter Jens i trean och är lite less på sin ack så normala och balanserade och orienterande kompis Petra. Hemma finns en mamma som är som en våt filt och vars enda livlina och koppling till yttervärlden verkar vara Magda. Magda längtar efter att det ska hända något mer i livet. Och så gör det det! Två saker på en gång: dels får hon ett meddelande av Jens som inbjuder henne att vara med i skoltidningens redaktion, dels får hon ett mystiskt brev som visar sig vara en inbjuda att bli medlem i den hemliga Kvinnliga Gymnasieföreningen. En förening som enligt introduktionsbrevet sysslar med teater, litteratur, konst och musik. Magda känner sig underbart utvald. Hon spelar tvärflöjt riktigt bra och skriver dikter, hur har KG fått reda på det? Och som medlem i skoltidningsredaktionen får hon möjlighet att träffa Jens. Nu är allting nytt och underbart och Petra är bromsklossig och tråkig.
Det här är en roman om att finna balansen mellan sig själv och andra, mellan att få vara med, delaktig och ändå inte ge upp sig själv. Frensborg jobbar som gymnasielärare och det märkts, för i mina ögon är tonträffen klockren. Det är en av de få böcker som handlar om en som går i ettan på gymnasiet som verkligen ska läsas av de som går i ettan på gymnasiet. Det kan givetvis läsas av andra också, för det är en riktig slukbok, en strålande ungdomsboksdebut.
Bonnier Carlsen, 376.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar