Illustratör: Eva Eriksson
Att återigen, nu för sjätte gången, få sällskapa med Dunne är så klart roligt. Den här berättelsen utspelar sig i princip under en enda väldigt lång dag på sportlovet. Dunnes pappa har återigen betett sig ganska ovuxet och dragit till Italien och lämnat Dunne hos mormor och morfar under lovet. Dessutom framkommer det att han både förlovat sig och gjort slut med Vera utan att berätta något för Dunne. Men innan Dunne får reda på det längtar hon så mycket efter Ella Frida att hon bestämmer sig för att åka till Norrköping för att ge bort sig själv som födelsedagspresent till Ella Frida som fyller år just i början av sportlovet. Eftersom det inte finns någon som kan köra henne får hon åka tåg alldeles själv. Det är första gången Dunne åker tåg själv och det lite läskigt men går fint ända tills hon kommer fram och ingen möter henne på stationen. Som tur är finns Vera i Norrköping.
Det går undan i den här boken, många turer för Dunne och även för läsaren att hänga med på. Och några trådar lämnas dinglande i slutet, vilket på ett sätt är bra för det borgar för fler Dunne-böcker, men kanske kan vara förvirrande för yngre läsare. Kanske den i mitt tycke svagaste Dunneboken hittills, men så är det å andra sidan en serie med väldigt högt betyg och väldigt mycket att leva upp till. Eva Erikssons illustrationer i svartvitt följer och förhöjer som vanligt berättelsen fint.
Bonnier Carlsen, 187 sidor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar