måndag 11 december 2017

Allt det vackra är inte förstört

Författare: Danielle Younge-Ullman

Ingrid har blivit skickad på ett riktigt tufft vildmarksläger av sin överkontrollerande mamma. Hon dimper ner mitt bland människor hon aldrig annars hade mött och strapatser som inte liknar något hon varit med om tidigare. Romanen berättas på tre olika plan: Ingrids nuläge på vildmarkslägret, dagboksanteckningar formade som brev till mamman och tillbaka blickar på uppväxten. Uppväxten som varit väldigt annorlunda eftersom hon reste runt med sin mamma, en firad världsberömd operasångerska, över hela världen, fram tills hon var tio år. Då händer något som gör att de lämnar operavärlden och bosätter sig i mammans barndomshem i Toronto. Båda har svårt att anpassa sig till det nya livet och mamman sjunker allt djupare ner i en destruktiv depression.

Jag har svårt att ta till mig den här berättelsen, mest tror jag på grund av den hemska mamman. Det är hennes karriär, hennes behov, åsikter och tillkortakommanden som styr hela deras liv. Hon är visserligen drabbad av en depression vilket förklarar hennes beteende, men hennes sätt att styra och ställa med Ingrid och välja framtid åt henne känns inte fräscht. Vad är det med amerikanska mödrar, undrar jag? En lika hemsk finns i Yoons Allting och ingenting. Dessutom upplever jag berättelsen lite överdriven på det där sättet som amerikans YA-litteratur kan vara.

Till fördelarna hör att boken skildrar psykisk ohälsa, att det finns en bra syn på hur man kan hantera och anmäla övergrepp.

Lavender Lit, 435 sidor.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar