Verkligheten

 

Författare: John Ajvide Lindqvist

I den här kortromanen av skräckexperten Ajvide Lindqvist får vi möta Heidi under en helt vanlig - kanske allt för vanlig - dag i hennes liv. Heidi är influenser och tillika en av stjärnorna i "Hemma hos Hallbergs", Sveriges största dokusåpa.

Dagen börjar med att hon ska göra en tagning till sitt Youtube-konto. Det är en stor dag i familjen Hallberg, för dottern Alice (egentligen Heidis styvdotter, hon är dessutom mer populär i serien och har fler följare i sina sociala medier än Heidi) ska lansera sitt nya make up-märke. Redan då börjar verkligheten skeva för Heidi. Det är en fluga på fönsterkarmen som uppför sig konstigt. Efter det fortskrider dagen med allt fler glitchar i verklighetens väv.

Det är oerhört spännande att följa Heidis dag, hennes resonemang om verklighet och fiktion, om att sälja ut sitt privatliv och att vara en karaktär mer än en verklig människa. Om hur familjens medlemmar konkurrerar med varandra och om hur allt, precis allt, kan var en beräknad handling för att maximera sitt genomslag och sin popularitet. Och ingen kan någonsin vara säker på när någon spelar sin roll som sig själv eller bara är sig själv på riktigt.

Ajvide Lindqvist tappar mig när berättelsen börjar dra åt sci-fi och mer klassisk splatterskräck. För mig är det realistiska psykologiska spelet mellan karaktärerna mer skrämmande och dessa delar är bokens stora behållning. Hur obehagligt är det inte att höra parets Hallbergs två gemensamma barn för helt döva öron tillsammans böna för att familjen ska sluta med sin realityshow? Eller hur Heidi (och alla andra) tar för givet att Alices pojkväns fall i trappan är kall beräkning för att vinna poäng i det märkliga spel som influenser-dokusåpevärlden är?

Här finns hur mycket som helst att diskutera! Hur kommer det sig till exempel att vi kallar den här genren "reality" eller doku(mentär)såpa, när alla i dag är medvetna om hur tillrättalagda och extremt orealistiska de är? Hur ska vi hantera att vi matas med dessa snedvridna verklighetsbilder? Eller hur hanterar man diskrepansen mellan sitt "verkliga" jag och det jag man visar upp i sociala medier? Något som man inte måste vara stor stjärna med tusentals följare för att problematisera. Vem styr våra handlingar, är vi hjälplösa dockor styrda av "kommersialismens skadliga påverkan"? Varför är det så svårt att lära sig att vara en rimlig människa?

Passar åttan och uppåt.

Mot paradiset

 

Författare: Hanya Yanagihara

Efter de enorma framgångarna som Ett litet liv fick, är man som läsare så klart väldigt nyfiken på Yanagiharas nya bok. Den är en lika massiv tegelsten som hennes förra, men där upphör i stort sett likheterna. Mot paradiset är en roman som utgörs av tre berättelser, alla egentligen omfångsrika nog att vara sin egen bok. De tre berättelserna lånar namn på huvudpersonerna, teman och miljöer av varandra, och i ett fall finns ett släktskap mellan protagonisterna.

Den första delen utspelar sig på 1890-talet i New York i en kontrafaktisk historieskrivning. Här är delstaten en del av de Fria staterna som lösgjort sig från de övriga förenta staterna och där homosexuella kan leva fritt. Homosexualitet är ett av de bärande tema som återkommer i alla berättelserna, liksom sjukdom, pappa-son-relationer, klass och ouppfyllda drömmar/ambitioner. David är den sjukliga arvtagaren till en mycket förmögen farfar. När han inte vill ha det uppgjorda äktenskap hans farfar arrangerat åt honom utan istället förälskar sig i den opålitlige skojaren Edward, hotar hans farfar honom med att stryka honom ur sitt testamente.

I andra delen är det 1990-tal och skådeplatsen är åter New York och Hawaii. David bor ihop med den mycket äldre, och rike, Charles. Han hemlighåller sin bakgrund och sin pappas sjukdom. Mot slutet vävs pappans berättelse in i form av ett brev till sonen.

Tredje delen utspelar sig i Zoon åtta, en del av det som varit Manhattan. Det är 2090-tal och landet är märkt av pandemier som blir allt värre för varje gång och staten tar till allt mer auktoritära åtgärder för att stävja dem. Kapitlen varvas med berättelser som utspelar sig 50 år tidigare där vi inledningsvis är på Hawaii, där också författaren växte upp, men huvudpersonerna flyttar så småningom till New York. Här får vi se hur de auktoritära tendenserna kommer smygande pö om pö. Först helt rimliga för att skydda från smitta, sen allt mer omänskliga. Det är tydligt att Hanya Yanagihara skrivit den här delen under påverkan av covidpandemin 2020. Det är plågsam läsning på flera plan. 

Både på grund av omfång och tematik är detta en bok som passar bäst på gymnasiet och uppåt. Den är välskriven, spännande och med karaktärer man gärna lever sig in i, precis som i Ett litet liv. Man frågar sig vad som egentligen är paradisiskt? Vad är det vi människor strävar efter som vill uppnå?

Ihågkom oss till liv

 

Författare: Joanna Rubin Dranger

Joanna Rubin Dranger forskar i sin judiska familjs historia - lägger pussel och berättar samtidigt ett stycke nutidshistoria. Författaren letar efter familjemedlemmar som försvunnit och dokumenterar familjens historia samtidigt som hon berättar för oss om sitt arbete med boken. 

Allt berättas i bild och text och bygger på intervjuer, gamla brev, foton och olika listor över överlevande och döda, rättegångsprotokoll och urkunder av alla slag. 

Den här boken berör mig på djupet och smärtpunkten nås när författaren till slut förstår att “de försvann” betydde att hennes morfar Davids mamma, hans syster Sonia och Sonias lille som Feivel blev mördade i Treblinka eller Auschwitz. 

Citat: “På kvällarna ligger jag bredvid min lilla Perla när hon ska sova. Det susar i elementen, allt är hemvant och som vanligt, men mörkret och ondskan kryper in i mig. Det jag läser och får reda på, detaljerna, bilderna av vad de fick utstå förmörkar allt. Allt. Jag blir rädd.” 

Boken kan passa från åk 9 och upp.

Nattavaara

 

Författare: Thomas Engström, Margit Richert

I en urspårad framtidsvision av Sverige har Norrbotten och delar av Lappland brutit sig loss från Sverige och grundat den nya staten Nordmark. Äntligen ska man slippa sörlänningarnas utsugeri och överhögheten i  Stockholm. Rikets centralort är Kiruna. Där härskar jarlen och där finns också någon form av välstånd. Annat är det på landsbygden. Där råder hunger och fattigdom. Folk lever på självhushåll och byteshandel. Allt fler hänger sig år religiösa fanatiska sekter. Stråtrövare drar omkring och tar vad de de kan, ibland är det sörlänningar som de säljer som "instegsarbetare", en lite mer politiskt korrekt benämning för trälar.

Vi får följa flera olika huvudpersoner: Erik som en dag hittar sina föräldrar döda i bastun och måste bege sig till Kiruna för att få tillbaka rätten till familjens gård. Marja, vars man Mårten blivit såld som träl och på vinst och förlust hänger på det rövarband som är skyldiga till brottet. Daniel Hartmann, jarlens högra hand och Nordmarks egentliga maktepicentrum. Sonja, republikens våldsbenägna finansledare och Mårten, en pragmatiker och kameleont.

Författarparet Engström och Richert har skickligt fantiserat ihop en dystopi, som trots sitt oerhörda mörker, tyvärr känns förfärligt realistisk. Hur tillståndet i omvärlden ser ut får vi veta bitvis i korta glimtar, instoppade i passusar här och där. Det är både mycket spännande och mycket plågsam läsning, inte mist för att alla protagonisterna är riktigt osympatiska personer.

Slutet är rått och blodigt, och lämnar dessutom många trådar lösa, så många kommer att kasta sig över fortsättningen. Armasjärvi, del två, finns redan på marknaden. Sista delen i trilogin, Talvatis, kommer nästa vår.

Passar nian och uppåt.

Bröd och mjölk

 

Författare: Karolina Ramqvist

I Bröd och mjölk skildrar Karolina Ramqvist en flickas uppväxt och hennes relationer till vuxna omkring henne via maten. Centrala är mormoderns risgrynspudding, pannkakorna mamman gräddade när flickan skulle vara själv på kvällen och bullarna som fanns i frysen när mormor varit på besök.

Ramqvist beskriver hur tankarna på mat upptar flickan och hur hon bara kan äta vissa saker och är orolig inför sammanhang där hon kanske ska behöva äta sådant hon inte tycker om. Ramqvist skildrar hur flickan njuter av maten, ändå framstår nästan all mat i boken som motbjudande för mig när jag läser. Som en person som också haft svårt att äta många olika saker som barn känner jag i gen mig i flickans oro. Samtidigt är det tydligt att det är mycket mer än maten som skaver i flickans liv. Hon är ett ensamt och oroligt barn, med en mamma som inte helt och hållet finns där. Pappan är väldigt frånvarande, så till den mån att när han dyker upp är han en skrämmande figur. Förhållandet till morföräldrarna är varmt och tryggt och kompenserar för mycket av det som mamman inte lyckas ge sitt barn.

Det är en fin berättelse av hur man växer upp i, eller in i, en ätstörning och hur den påverkar alla delar av ens liv, såsom maten faktiskt gör. Men det är också en väldigt intressant skildring av relationer utifrån ett bars perspektiv. Ramqvist skriver enkelt och klart men skapar samtidigt tydliga stämningar och det är lätt att leva sig in i flickans situation. Passar gymnasiet.

Käre Edward

 Författare: Ann Napolitano

Ett plan med 191 passagerar lyfter från New York till Los Angeles. Vi får lära känna passagerarna en efter en. En ung kvinna som tar ett graviditetstest på flygplanets toalett, en Wall Street-miljonär som flirtar med flygvärdinnan, en soldat som återvänder från Afghanistan och två föräldrar som flyttar till andra sidan landet med sina söner. 

Planet kraschar på ett fält i Colorado och den yngste av sönerna, 12-årige Edward Adler, är den enda som överlever. 

Edward måste bredvid förlusten av sin familj tackla omvärldens syn på honom som ett under och en ny vardag hos sin moster och hennes man. Han kämpar för att förstå meningen med sin överlevnad. Tryggheten i tillvaron blir grannflickan Shay och tillsammans med henne finner han sakteliga tillbaka till livet. 

En dag upptäcker Edward att anhöriga till flygkraschens offer skickat honom brev som hans morbror gömt undan för honom och sparat i stora koffertar i garaget. Shay och Edward börjar gå igenom breven och det visar sig bli en läkande process för Edward. Genom breven lär han känna de passagerare som var med honom på planet. Han lär även känna personer som fanns i hans brors närhet som han inte kände till.

Käre Edward är en finstämd bok om att hitta rätt i livet trots motgångar och passar från gymnasiet.

Vicious

 

Författare: V.E. Schwab

I Vicious möter vi Eli och Victor, två ambitiösa collegestudenter som inte drar sig för att undanröja varje motstånd för att nå dit de vill. Inblandade i ett forskningsprojekt med potential att bevisa att människor med superkrafter inte bara existerar utan även kan skapas, riskerar de allt. Experiment går dock inte alltid som väntat, oskyldiga får sätta livet till och vänner blir snart till fiender. 

Ett årtionde senare bryter sig Victor ut ur fängelse och med sin före detta cellkompis och en bortsprungen blek flicka är han ute efter hämnd. Eli, nu en hjälte i allmänhetens ögon, har lämnat ett spår av kroppar efter sig för Victor att följa, och är långt ifrån ensam och försvarslös.

Tillbakablickar i det förflutna varvas med en spännande jakt på hämnd där det inte alltid är tydligt vem som är skurken i dramat. 

V. E. Schwab, även verksam under namnet Victoria Schwab, är författare till flera omtyckta fantasyböcker, bland annat "Shades of Magic" serien och The Invisible life of Addie LaRue. Detta är första delen i vad som i skrivande stund är en duologi. Berättelsen fortsätter i Vengeful. 

Passar bra för gymnasiet, kanske även för senare delen av högstadiet. Observera att det förekommer nära-döden upplevelser med anspelningar på självmord.  

Gästbloggat av Malin Lundin, VFU-student

David den mindre vises protokoll

 

Författare: Danny Wattin

Titeln på Danny Wattins nya bok anspelar naturligtvis på "Sions vises protokoll", ett tidigt exempel på fake news, ett dokument som, under förespegling av att vara sionistiskt, beskriver en planerad judisk sammansvärjning med målet att uppnå världsherravälde. År 1921 avslöjades "Sions vises protokoll" som en förfalskning av The Times.

Huruvida David den mindre vises protokoll är en förfalskning (eller kanske snarare ett påhitt) är upp till läsaren att avgöra. Wattin beskriver hur han, medan han försökte skriva en helt annan bok som han inte lyckades engagera sig i, fick höra rykten om en kille vid namn David som skulle ha vuxit upp i samma område som han och begått de mest konstiga handlingar. Hans efterforskningar gav inga resultat, men så en dag fick han plötsligt ett brev från Nya Zeeland, innehållandes ett tjockt häfte med titeln David den mindre vises protokoll. Och det är denna text han återger i sin roman.

David lever ett ganska vanligt liv som gymnasist i Stockholm. Han trånar efter skolans tredje snyggaste tjej, har bara en kompis, som han dessutom skäms lite över att vara kompis med, och ligger lågt med att han är jude (som han själv beskriver som "världens sämsta minoritet"). Men en dag när klassen har orientering använder han sig av religionskortet för att slippa orientera. Gympaläraren blir förvånad men släpper iväg honom och sen dröjer det inte länge förrän religionsläraren ber honom hålla ett anförande om att vara judisk på minoritetsveckan som skolan ska hålla. Det sätter hjulet i rullning, en serie av händelser drar igång, den ena mer absurd än den andra.

David blir både hotad av och antastad av nazister som vill ha honom som ett alibi för sin kamp. Eftersom trånandet efter skolans tredje snyggaste tjej lockar honom att gå med i en propalestinsk demonstration så vill även de visa upp honom som "den gode juden", den som motsätter sig Israels ockupationer. Han får stryk av både muslimer och nazister. Dessutom blir han insyltad med en annan tjej, som gillar honom men som han inte tycker om, men som han inte kan säga nej till. Återigen skyller han på sin (icke existerande) religiositet för att slippa undan.

Under allt tokigt som händer David ligger ett djupt allvar om hur det är att växa upp som jude i Sverige: att rädslan för utstötning och provokationer går i arv, att man som ung människa inte vågar vara öppen med sin judiska identitet och hur skolan behandlar en ung människas etnicitet som en spännande mångfaldskrydda när det passar, men ber honom "tona ner" det judiska när det blir stökigt.

Den här boken är vuxenklassad, men passar nog bättre (eller åtminstone lika bra) som ungdomsbok. Jag rekommenderar den från sjuan och uppåt. Likt Åsa Asptjärns böcker om Emanuel Kent är det knäppt, fullt av pinsamma situationer men med ett stort allvar bakom

När vargarna kom

 

Författare: Charlotte McConaghy

Australiensiskan Charlotte McConaghy fick ett stort genomslag med sin förra roman Den sista migrationen som tog upp situationen för den hotade arten silvertärnor. Här får vi återigen möta en naturälskande huvudperson av lite samma snitt som i förra boken. Här är det Inti som kommer till Skottland med sitt forskarteam för att genomföra ett projekt med återinsättning av varg i de skotska högländerna. Hon är ärrad, kapabel och skyr inte våld när det behovs. Men hon lider av den mycket ovanliga diagnosen spegelberöringssynestesi vilket innebär att hon känner beröring som hon ser på andra som om hon själv blev vidrörd, vilket gör det svårt för henne att utföra och uthärda våld. Med sig har Inti mörka minnen och sin tvillingsyster som är djupt traumatiserad.

De båda systrarna har en minst sagt udda uppväxt där de ömsom bott hos sin mamma, en krass kriminalare i Australien, och ömsom levt på självhushåll i skogen i USA med sin allt mer fanatiska far.

I Skottland möts forskningsteamet av stort motstånd. Här lever man på djurskötsel och har av tradition inte inhängande betesmarker. Man fruktar att vargarna ska vara farliga för både boskap och människor. Inti å sin sida menar att det farligaste vilddjuret är människan. Tyvärr inser hon allt för sent hur förfärligt rätt hon har.

Passar gymnasiet och uppåt.

Babetta

 

Författare: Nina Wähä

Katja och Lou träffas på teaterlinjen på gymnasiet. De blir snabbt oskiljaktiga. De avslutar varandras meningar, sover tillsammans, duschar och festar tillsammans. Till en början är det Katja som är "bäst" på teater och Lou dras till henne på grund av det. Men under gymnasiet ändras rollerna. Lou får filmroller. Katja misslyckas med provfilmningar. När de slutar gymnasiet har Lou fått en roll i en internationell storfilm medan Katja hankar sig fram med en halvprofessionell frigrupp och caféjobb, söker scenskolan tusen gånger utan att någonsin komma in.

Efter gymnasiet ses de så fort Lou kommer till Stockholm. Eller åtminstone när hon är i Stockholm och hör av sig till Katja, det är svårt att veta. Hon lever ju ett så hektiskt liv, Lou. Men nu har hon hört av sig och vill att Katja, som är romanens jagberättare, ska komma och tillbringa sommaren i Frankrike med henne. Katja släpper allt och kommer. Som hon alltid har gjort när Lou kallat. Inte för att hon någonsin haft så mycket att släppa, men ändå.

Berättandet är väldigt filmiskt. Wähä korsklipper den lättjefulla tillvaron i huset i Frankrike, där Lou bor med sin betydligt äldre man, en känd filmfotograf, med bilder från gymnasietiden och åren som följt därpå. Hon låter också Katja återberätta nyckelscener från Lous genombrottsfilm "Babatta" och inlemmar på så sätt Lous skådespelarpersona med den "verkliga" Lou.

I det luxuösa huset gör de inte mycket mer än ligger vid poolen, Lou träffar olika personliga tränare och de blir serverade fantastisk mat av en hushållerska. Mat som Lou petar i och Katja slukar med god aptit. Strax visar det sig att den kände filmfotografen också har aptit på ett och annat som han inte tvekar att ta för sig av. 

Ju längre romanen pågår, ju mer får läsaren känslan av att berättarperspektivet skevar och detta får sin kulmen i slutet där det kommer att kapitel med rubriken "Directors cut" som presenterar ett helt alternativt slut. Katja framstår som en allt mer opålitlig berättare. Det hon låter oss se, det hon väljer att berätta, hur mycket av det är sant? Vad är en yta hon själv vill skapa, ett perspektiv som passar henne i stunden?

Just detta, att låta berättandet i sig spela en roll, är det enda som påminner om Wähäs förra roman, Testamente. Det var en myllrande släktkrönika, en berättelse som spände över bredd i både tid och personage, med en allvetande berättare som la sig i och gjorde sig synlig. Babetta är mer av ett kammarspel, med en jagberättare som kanske lurar oss.

Den passar utmärkt på gymnasiet.