Phaet Theta är uppvuxen i bas IV på månen. Månkommittén håller invånarna i ett stramt grepp, fria medier - eller fria tankar eller val - existerar inte. Phaet, som lever ett tryggt, om är strävsamt och ganska knappt, liv med sin mamma och två småsyskon och med bästisen Umbriel vid sin sida, har ingenting emot det. Hon gillar kanske inte alla Kommitténs beslut, men de har ju sett till att hålla människorna i månkollonin vid liv i den fientliga livsmiljön, då är det okej att människorna å sin sida håller Kommittén vid makten.
En dag förändras allt brutalt. Pheats mamma Mira blir fängslad och bortforslad, familjen krävs på en stor summa pengar för sjukvårdskostnader och så småningom borgenspengar, pengar de inte är i närheten av att ha. De blir hänvisade till "Härberget", ett slags fattighus för samhällets sjuka och utstötta. Pheat vill rädda sina syskon från ett öde hon tror är lika med döden och väljer därför att, alldeles för ung, gå in som menig i Milisen. Om hon klarar sig bra, blir en av de bästa rekryterna under utbildningen, kommer hon att tjäna tillräckligt med pengar för att försörja sina syskon och få ut sin mamma.
Träningen och uttagningarna är benhårda. Phaet klarar sig bra tack vare sin beslutsamhet och hjälp från ett oväntat håll. Men utbildningen förändrar Phaet mer än hon hade kunnat tänka sig, hon distanseras från sin familj och Umbriel. Hon förstår saker om livet på Månen hon aldrig hade upptäckt tidigare. Och om sin mamma, vem är hon egentligen, och vad är sanningen bakom historien om hennes pappas försvinnande?
Är man ett fan av Divergent till exempel, är det här en utmärkt serie att fortsätta med. Författaren Karen Bao, vars debut det här är, har skapat en realistisk och spännande, om än skrämmande värld, i vilken Jorden är ett laglöst land av miljöförstört klimatkaos och Månen är en rå diktatur.
Modernista, 303 sidor
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar