"Fotbollsboken" är en röd anteckningsbok som Martin fått av sin nya tränare för att skriva träningsdagbok i. Martin bestämmer sig direkt för att inte skriva alls om fotboll, utan om "sådant som är viktigt/.../Det skrivs för mycket om fotboll. Det skrivs för lite om sådant som är viktigt". Lagets nya tränare Robban sägs vara en av de bästa i stan, nu är det slut på att ha pappor som tränare, det ska vara på allvar. Men Martin tycker inte att fotbollen känns lika kul längre, han kommer ändå aldrig att bli som Anton, lagets stjärna. Anton som hade en pappa som coachade och peppade honom och inte missade en enda match, Anton som hade sann talang för fotboll. Nä, fotbollen känns varken kul eller viktig längre. Och Robbans trix och metoder känns inte heller som något som Martin har lust att ställa upp på. Då är Kassandra desto viktigare. Kassandra som tränar efter Martins lag. Kassandra som har den där blicken. Martin inleder en försiktig vänskap med Kassandra, en vänskap som han hoppas ska leda till något mer.
Det här är en bok som på ett fint sätt skildrar det som sker i slutet av lågstadiet eller i högstadiet i många lagsporter: Det blir mer och mer allvar, träningen handlar mer och mer om att vinna matcher, lagen "toppas", öppet eller i smyg, för lagets - allas - bästa. Det blir allt tråkigare att träna för dem som inte är intresserade av elitsatsning, utan som bara håller på med lagsport för att ha kul och vara med i ett lag. Spelare byter klubbar, föräldrar och tränare drar åt olika håll. Martin slutar med fotbollen, men längtar ändå tillbaka till den, till det som var lättsamt och roligt, till det som de i Kassandras lag har, men som fattas i hans. Och han börjar undra om det är helt sant att fotboll inte alls är viktigt.
Från årskurs fem och uppåt tycker jag att den här funkar.
Hegas, 156 sidor
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar