Kortets hemlighet och Sorgfjärli

Författare: Ewa Christina Johanssons och Ingelin Angerborn

Klassning: Hcg

Kortets hemlighet är utgiven på Hegas förlag, vilket innebär att den är lättläst. Det innebär också att den inte går att köpa hos vanliga bokhandlare, med den finns på de flesta bibliotek. Det är andra, mycket fristående delen, om Ella och hennes tvillingsyster Ida. Den första heterTavlans hemlighet. I den här boken har Ellas familj hyrt ett gammalt torp över sommaren. Redan i första kapitlet händer det läskiga grejer: Ella förvillar sig i en dimma. Hon går mot ljudet av kyrkklockor, stöter ihop med kyrkväggen och ser där ett blodigt handavtryck. Så skingras dimman plötsligt och handavtrycket är borta. Ella fortsätter att se och höra märkliga saker. Hon blir nyfiken på en gamal historia som utspelat sig kring kyrkan och gör efterforskningar. Systern Ida är däremot inte intresserad alls. Hon tycker det är mer läskigt än spännande med spöken och vill hellre gå och bada.

Med Sorgfjäril tar Angerborn ännu ett steg ut ur "klant-facket" där hon varit ett tag med böckerna om vilda-Tilda på senare tid Klant och Kompani. Jag tycker att det är ett mycket lyckat steg. Här är det också en flicka som är huvudperson, Alice, som mot sin vilja flyttat till ett stort kråkslott på landet med mamma, lillebror Emanuel och mammas man Peter. Bakom sig lämnar hon allt som hon är van vid; bästisen Sofia och framför allt Leo, som är något mer än en bästis.

Redan första dagen landar en stor fjäril på hennes hand och sitter där länge. Konstigt nog känner Alice det som om den vill henne något. Ganska snart får Alice och henne mamma också höra att det går rykten om att det spökar i deras hus, som kallas för "Spanska slottet" i folkmun, eftersom det byggdes av en man som var gift med en spansk kvinna. Alice tror inte på spöken. Men det händer allt fler mystiska saker i huset. Telefonerna krånglar, Alices klockradio hakar upp sig och står och blinkar på 19:29, Internet funkar inte och när det gör det får Alice inte igång webbkameran som hon har för att hålla kontakten med Leo. En glasfigur i form av en fjäril försvinner oförklarligt. Och fjärilarna, de stora vackra fjärilarna, som Alice tar reda på heter Sorgmantel, dyker upp på de konstigaste ställen. Hela tiden får Alice den där känslan av att de vill henne något.

Ännu värre är att lillebror Emanuel vid ett tillfälle försvinner. Emanuel är fem år, men lite efter i utvecklingen vad gäller tal och förstånd, men han är väldigt duktig på att rita. Han kan också fastna i vad mamman kallar "tankeglapp". Fast Alice tycker att det ser ut som om han tittar på något, något som bara han kan se. En gång höjer han till och med handen till en vinkning. När Emanuel kommer fram igen, lika oförklarligt som han försvann, säger han något om att "pluga sa Emanuel inte gå".

Det är väldigt lätt att associera till böcker som Tordyveln flyger i skymningen eller Agnes Cecilia, en sällsam historia av Maria Gripe när man läser Sorgfjäril. Angerborn lyckas skapa precis den där magiska och lite otäcka stämningen som Gripe var expert på. Angerborn skildrar också mycket fint kärleken mellan syskonen Alice och Emanuel. Boken handlar också om barnets utsatthet; Alice som har mycket goda familjeförhållanden både socialt och materiellt, är ändå helt utlämnad åt de vuxnas beslut att flytta henne från den miljö där hon trivs och har sitt sammanhang och sina vänner. I det nya huset blir hon dubbelt utlämnad, där krafter som hon inte vill tro på får mystiska saker att hända.