Författare: Solveig Olsson-HultgrenKlassning: Hcg
Vi får följa nioåriga Jennie från första skoldagen i trean till första skoldagen i fyran. Jennie bor med sin mamma och lillebror. Hennes pappa är för länge sedan försvunnen och mamman har för några år sedan även separerat med lillebroderns pappa. När vi kommer in i berättelsen ligger Jennie i sin säng, dagen innan skolstarten, och oroar sig för dels att hennes mamma inte ska sy upp hennes nya byxor, dels att mamman inte ska väcka henne så att hon kommer för sent första dagen och dels att mamman ska vara berusad när hon kommer till skolan. De två första farhågorna slår in, inte den tredje eftersom mamman inte följer med alls utan ligger utslagen i sin säng.
På detta följer 100 sidor fullständig misär. Sorgligare bok har jag sällan läst. Mamman bara dricker och dricker och Jennie försöker desperat ta hand om sig själv och lillebror utan att omvärlden får veta. Det är bara lillebroderns pappa, hennes före detta styvpappa, som hon vädjar om hjälp, men han har dessvärre en ny fru som inte alls vill veta av hans tidigare familj.
Jag ställer mig tveksam till målgruppen för den här boken. Eftersom Jennie bara är nio år och går i trean kommer det vara svårt att få äldre barn att läsa boken, samtidigt som den är för svår, både språkligt och innehållsligt, för de yngre. Kanske en mogen tjej i trean som vill ha sorgliga böcker?
På detta följer 100 sidor fullständig misär. Sorgligare bok har jag sällan läst. Mamman bara dricker och dricker och Jennie försöker desperat ta hand om sig själv och lillebror utan att omvärlden får veta. Det är bara lillebroderns pappa, hennes före detta styvpappa, som hon vädjar om hjälp, men han har dessvärre en ny fru som inte alls vill veta av hans tidigare familj.
Jag ställer mig tveksam till målgruppen för den här boken. Eftersom Jennie bara är nio år och går i trean kommer det vara svårt att få äldre barn att läsa boken, samtidigt som den är för svår, både språkligt och innehållsligt, för de yngre. Kanske en mogen tjej i trean som vill ha sorgliga böcker?
Håller med om att det är svårt med målgruppen, kunde de inte bara låtit Jennie gå i fyra eller femman, så hade det vait med "lättsålt"? Men å andra sidan så tänkte man inte så mycket på Jennies ålder när man väl var igång och läste, så kanske är det inget problem. Jag grät också så det sprutade. Läs mer om vad jag tyckte på min blogg! (http://lillaskolbiblioteksbloggen.blogspot.com/2010/09/bara-vara-jennie.html)
SvaraRaderaÄven jag håller med. Formatet är också besvärligt, ganska liten och kompakt text och med ett synnerligen svårt innehåll.
SvaraRadera