Tigris har förlorat sin mamma i en bilolycka vid ett års ålder. Kvar har hon ett ärr, en ensam tigerrand över hjärtat och en pappa vars ögon aldrig mer ler. Nu är hon på väg att fylla år, tio år har gått sen den ödesdigra olyckan och familjen ska försöka starta om i en ny lägenhet, eftersom de tvingats flytta på grund av att den deprimerade pappan inte kan jobba. Tigris tycker synd om sin pappa och avskyr att fylla år. I flyttröran i nya lägenheten hittar hon en magisk låda som tar henne till Tusen stjärnors ö. Där får hon träffa den gåtfulla Ariann och där uppenbaras en dold sanning, något hennes pappa hemlighållt för henne i alla år. Hon får också veta att mamma Lyra är i stor fara där, på Tusen stjärnors ö, och att hon, Tigris, är den som behöver rädda henne.
I Karinsdotters debut från 2017, Lisbeth och Sambakungen skrev hon in sig i en litterär tradition med bus och upptåg. Böcker där vuxna leker med barn, som barn. En tradition som i den svenska litteraturen har sin främsta företrädare i Loranga, Masarin och Dartanjang men där det också finns mer nutida exempel som Frallan är bäst. Hennes andra bok, Tusen stjärnors ö, är något helt annat. Här möter vi sorg och saknad i ett magiskt äventyr, men ändå finns en likhet: vuxna som inte riktigt är vuxna och barn som behöver oroa sig för vuxensaker alldeles för tidigt.
Passar bäst som högläsning från 7-12 år.
Bonnier Carlsen, 270 sidor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar