När Shadow släpps ur fängelset blir inget som han planerat. Hans fru dör i en bilolycka och själv fastnar han mitt i en konflikt mellan de gamla gudarna och de nya. Genom att dricka tre bägare mjöd blir han tjänare och springpojke åt Wednseday, som vissa också kallar Allfadern. Wednesday försöker samla alla de gamla gudarna, de som kommit till landet i tusentals år tillsammans med hundratusentals immigranter från världens alla hörn men sedan blivit mer eller mindre bortglömda, till ett sista slag mot de nya gudarna. Men vad är väl gudar, religioner och tro mer än illusioner och trick? Och vem är bättre på illusioner än gudarna själva?
"Religioner är platser att stå på, platser från vilka man kan se och verka, utkiksplatser från vilka man kan betrakta världen" skriver Gaiman och American gods är en berättelse som är en plats från vilken vi kan betrakta Amerika. En ursäkt - eller ett grepp - som ger författaren tillfälle att berätta en massa historier om "det nya landet". Det är underbart att få använda uttrycket "mustig skröna" på allvar i ett boktips, men det är precis vad det här är, en road story som sjuder av berättandets glädje och kraft. Det är en berättelse om olika sorters tro och gudar, men också en berättelse om människor, ärlighet och kärlek. Och ett mysterium.
För de som vuxit upp med Rick Riordans berättelser om den grekiska, romerska, egyptiska eller nordiska mytologin, är detta en naturlig fortsättning. Shadow hyser en del likheter med Riordans ofrivillige hjälte Percy Jackson och liksom liksom Sadie och Carter i Kanekrönikan hemsöks han av drömmar där gudarna kommunicerar med honom. Fast världsträdet ligger i Virginia och inte i Boston som hos Magnus Chase. American gods är aktuell som tv-serie, det är förmodligen därför den nu ges ut med sin engelska titel istället för den tidigare svenska titeln Amerikanska gudar. Den passar framförallt för gymnasiet.
Månpocket, 527 sidor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar