Illusttratör: Eva Lindström
"Och så var det den där historien om Gud och Adam och Eva." Så börjar den här något annorlunda återberättelsen av den kristna skapelseberättelsen. Gud har skapat världen, en del blev bra, en del blev inte så bra. Han gör en superfin trädgård där han samlar allt det fina medan allt det irriterande, som kaktusar, maneter och hårda berg, får vara utanför. Sen ligger han där i sin perfekta trädgård, Gud, och får det så småningom lite långtråkigt. Då bestämmer han sig för att skapa sig en vän och det blir Adam. Adam har inte varit många sekunder i den fina trädgården innan han bli nyfiken på vad som finns utanför. Gud tycker att han är tjatig och blir sur, så han gör ett nytt försök: "den här ska vara en hon, den ska ha bröst. Och ingen snopp." Men Eva är minst lika nyfiken på världen utanför så Gud tröttnar på dem bägge två och säger åt dem att gå någon annanstans och leka. De får göra vad de vill, bara de inte äter av det där äpplet. Men Adam och Eva är så nyfikna av sig. De bara måste ta reda på vad som är så speciellt med just det där äpplet, så hux flux har de ätit upp hela. Gud inser att de där människorna är så nyfikna att han måste låta dem gå ut ur trädgården och titta på det som är utanför. Bara en liten stund. Men de kommer inte tillbaka, de ger sig av för att utforska världen, både det fina och det mindre fina. Gud suckar och tänker: "kanske kunde de knasiga människorna ändå få ut nåt gott av den".
Det här är en skapelseberättelse helt utan syndafall. Det är istället människan obändliga nyfikenhet som står i centrum. Det är sympatiskt tycker jag. Och berättat med mycket kärleksfull humor. En utmärkt bok att använda i skolan när man läser olika skapelsemyter för att belysa det faktum att alla berättelser kan återges på olika sätt, det finns inget som är det rätta. En kanske petig invändning mot en annars mycket fin och rolig bok är att det är tråkigt när kvinnor definieras efter vad de inte har (snopp) istället för vad de har (snippa).
Alfabeta, bilderbok
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar