Illustrationer: Johanna Kristiansson
Nu har andra boken om Vanja och hennes kompis Livia kommit. Det är mysrysliga och snabblästa böcker om två lite våghalsiga tjejer. Eller egentligen är det mest Livia som är våghalsig. Huvudpersonen Vanja hänger bara på alla Livias påhitt, men är egentligen livrädd för både vampyrer och spöken, mörker och läskiga filmer. I första boken, Vampyrjakt! bestämmer Livia att hon och Vanja måste ha en vampyrklubb. De ska avslöja misstänkta vampyrer, men deras ansträngningar faller, minst sagt, ganska platt. I slutet ger de upp och startar en spökklubb istället. Det blir också startskottet till nästa bok,
I Spökbegravning! är det istället spöken som ska jagas. Spöken finns i gamla hus vet Livia och skolan är ett gammalt hus, så de börjar leta där. De följer ett misstänkt ljud. Det bara måste vara en osalig ande. På skolans vind hittar de ett skelett som förmodligen behöver begravas för att spöket ska få ro och sluta spöka. Vanja är rädd och ovillig, men hänger på för att få vara med Vanja.
Det är lite Josefin och Villa-Ulla-känsla över de här böckerna, vilket är högsta beröm från min sida. Tonen känns också igen från Melins tidigare serie på Nypon om Vera och Häxskolan. Precis som de böckerna kan de trots klassningen gärna läsas av lågstadiet också.
Nypon, 48 respektive 44 sidor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar