Shirirns inställning till skolan är att ta sig igenom den med så lite kontakt med omvärlden som möjligt. Kontakter med omvärlden skapar känslor och gör att man riskerar att såras och Shirin är bränd. Dels har hennes har hennes familj en tendens att flytta så ofta att hon alltid tvingas överge det hon lärt sig tycka om. Dels är omvärldens fördomar mot tjejer i hijab mer skoningslösa än någonsin just nu bara ett år efter 11 september 2011. Nu är det dags igen. Ny skola, nya fördomar att bemöta. Eller bara ducka. Shirin gör så gott hon kan, men ibland hamnar de i ansiktet på henne på ett sätt som gör att hon måste reagera. Detta har gjort henne till en väldigt arg person, som likt Sana i SKAM ser rasism överallt och använder anfall som bästa försvar.
På den nya skolan börjar allting lite bättre än annars. Shirins bror drar igång ett break dance-lag och de börjar träna tillsammans. Men så korsas hennes vägar av Ocean. Han låter sig inte avspisas av hennes ilska och distans utan är mer trägen än någonsin Romeo under balkongen. Shirin försöker stå emot, men till slut går det inte längre.
Om det här är en Romeo- och Julia- historia så är det inte familjerna som i det här fallet vill tvinga de unga tu isär. Det är istället samhällets konventioner och high school-miljöns stränga hierarki om vem som bör date vem som är bovarna i dramat. Men det finns ändå, trots Shirins familjs fördomsfrihet, något lite grumligt hederstänkrelaterat som är störande. Det självklara i att storebrorsan vaktar på henne, det likaledes självklara i att det är ok att han har tjejer men att hon helst inte bör ha någon pojkvän, muslim eller icke. Det finns där och det skaver. Men med det sagt är det uppfriskande med en ungdomsbok med en hijabi i huvudroll, det är vad jag vet den första på svenska sen Ser mitt huvud tjockt ut i den här.
En roman och kärlek, fördomar och dans som passar från högstadiet och uppåt.
B. Wahlström, 301 sidor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar