Till skillnad från fler av Almonds böcker, som rör sig mellan det realistiska och det lite drömska, är det här en helt realistisk berättelse i historisk tid. Precis som i Svarta vingar uppehåller sig Almond här kring pojkars ganska våldsamma lekar. Berättaren är en kille i trettonårsåldern som tillhör ett gäng som kallas "Slynglarna". För det mesta spelar de fotboll men ibland dyker Joe upp. Han är några år äldre, har rakvatten, flickvän och långt hår. Han kommer med förslag på olika bus och Slynglarna är med. Men en dag går busandet för långt. De ska sätta eld på en häck som tillhör Mr Vernon. Mr Vernon har ingen familj och inga vänner och dåligt rykte i trakten eftersom han vapenvägrat under kriget. Berättaren känner att det är att gå för långt, han opponerar sig men faller sedan för grupptrycket och är med och tänder på.
Senare dyker Klaus Vogel upp i slynglarnas gäng. Han har flytt förtrycket i Östtyskland, hans mamma är död och hans pappa fängslad och nu bor han hos prästen. Klaus för in ett nytt perspektiv i gänget. Han har inte lust att lyda Joe och gå med på hans förslag, han är inte en Slyngel, han är Klaus Vogel, en fri människa.
Detta är mig veterligen den första lättlästa boken av David Almond på svenska. Temat med grupptryck och civilkurage är angeläget. Boken är tonårsklassad, men passar bra för läsegrupper och boksamtal från fyran-femman.
Argasso, 77 sidor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar