Författare: Hanna JedvikI romanen "Snart är jag borta" får vi växelvis följa vännerna Lina och Maja som bor i en liten småstad någonstans i Sverige. Boken börjar med en väldigt stark scen där Lina kryper hem på alla fyra på morgontimmarna efter att ha blivit utsatt för en mycket brutal gruppvåldtäkt. Hon skäms något kopiöst över att hon är så osannolikt korkad att hon följer med ett gäng killar hon inte känner hem och låter dem hälla i henne en massa alkohol. Hon anser att hon bara har sig själv att skylla och hon är livrädd för vad omvärlden skulle tycka om de fick reda på vad hon varit med om. Alla vänner skulle tycka att hon var dum och äcklig, hon skulle få ett hor-rykte som hon aldrig skulle bli av med och hennes mamma, ja hennes mamma skulle bli så himla ledsen och besviken. Lina bestämmer helt enkelt att ingen får veta. Inte ens bästa vännen Maja. Maja, som är så klok och alltid vet hur hon ska hantera alla situationer. Maja som aldrig i livet skulle vara lika korkad och följa med okända killar hem. Nej, inte ens Maja får veta.
Maja anar att något är fel, men lyckas inte få Lina att erkänna något och Maja har egna demoner att brottas med. Hon har slutat skära sig, men då och då gör sig Längtan påmind och det är något hon hela tiden måste hantera. Hon är ofta vaken om nätterna och grubblar mycket. Hon längtar bort från den här lilla hålan, vill till Göteborg där kusinen, musiken och livet finns. Så fort gymnasiet är över ska hon flytta. Men så träffar hon kärleken.
En oerhört stark och välskriven skildring av tonåringar som drabbats extra hårt av tillvaron. Lyckligtvis finns både kärlek, vänskap och vuxenstöd mot slutet, så helt nattsvart är det inte. Men tungt, tungt fram tills dess.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar