Små mekaniska mirakel

Författare: Lissa Evans

Peter Lutten tvingas flytta med sin mamma och pappa till en väldigt liten stad, eftersom hans mamma fått ett nytt jobb i närheten. Peters pappa växte upp i staden och han visar entusiastiskt Peter alla ställen han minns från sin barndom. Först när han berättar om sin farbror som var trollkarl och försvann spårlöst en dag blir Peter intresserad. En trollkarl är ju ändå en trollkarl.

Peter får en magisk ask av sin pappa, som han i sin tur fått av farbrodern innan han försvann, i vilken han hittar ett meddelande från farbrodern. I meddelandet står att han kommer försvinna och att den som är smart nog att hitta hans trolleriverkstad är en värdig arvtagare till alla hans saker. Peter förstår att utmaningen från början var riktad till hans far, men att han inte var rätt person, inte tillräckligt nyfiken för att lyckas lösa gåtan.

Peter är både tillräckligt nyfiken och tillräckligt uttråkad i den lilla staden för att kasta sig över mysteriet. Till sin hjälp tar han, om än lite motvilligt först, en av de enerverande trillingflickorna i huset bredvid, April. De börjar följa ett spår av ledtrådar som leder dem runt den lilla staden och bakåt i tiden. Snart förstår Peter och April att om de lyckas hitta den hemliga verkstaden kan de kanske också få reda på vad som hänt med trollkarlen.

Den här boken tyckte jag verkligen om. På sätt och vis är det en pusseldeckare, Peter följer ett verkligt konkret pussel av ledtrådar. Spännande och bra berättat. Fungerar nog utmärkt som högläsning också, från årskurs tre eller så.

Svartkonst för opiercade

Författare: Charlotta Björnulfson

Malinda är inte den populära tjejen i klassen. Tvärtom. Hon är den som aldrig lyckas göra rätt. Som har fula kläder och inga vänner. När hon efter mycket tjat och med alla sina besparingar får köpa en exakt likadan, svindyr, jacka som Sofie tror hon att hon äntligen ska bli accepterad. Istället slutar Sofie använda sin jacka och Malinda blir retad för sin.

Så träffar Malinda Elsa och får äntligen en vän. Tjejerna börjar spionera på några killar från Malindas skola och när de upptäcker att killarna har någon sorts hemligt sällskap som håller på med ockulta saker gör de allt de kan för att få vara med. Malinda ser det som sin chans att äntligen sluta vara en tönt och att dessutom få vara nära Puke, som är med i sällskapet.

En ganska spretig bok, det här, tycker jag. Med tanke på de problem Malinda brottas med, kärleksbekymmer, mobbning, ensamhet och hennes tankar kring dessa, skulle jag vilja tipsa sexorna om boken, men samtidigt är tonen för barnslig. Om man när man läser en riktigt bra bok känner att man verkligen lär känna huvudpersonen och får en vän i den, så upplever jag raka motsatsen när jag läst den här boken. Jag känner inte Malinda alls. Jag förstår inte hur hon tänker eller varför hon känner som hon gör. Och jag är inte så intresserad av hur det går för henne. 

Det ensamma huset

Författare: Pippa Goodhart

Jamies föräldrar har fått ett arv och har därför äntligen råd att köpa ett hus på landet, som hans pappa drömt om så länge.

Pappa berättar att huset har stått tomt länge och att det skedde en olycka i huset för många, många år sedan. Det var en explosion och en liten pojke dog. Det sägs att pojken nu spökar i huset.

Jamie följer med pappa en helg för att renovera och göra huset beboligt. Det är första gången han ser det och han tycker att det ser ut precis som ett ansikte. Dörren är mun, fönstren ögon och halmtaket hår. Han gillar huset men han tycker också att det är något märkligt med det. En konstig känsla. Han känner sig liksom bevakad. Nästan som om huset var levande.

Efter ett tag dyker en kille i Jamies ålder upp. Han heter Colin och Jamie tycker att han är snäll fast lite konstig. Han säger en del märkliga saker. Sakta med säkert går det upp för Jamie vem Colin är och vad han har varit med om…

Väldigt lättläst spökhistoria. Inte speciellt läskig, men ganska spännande i alla fall. 

Pym Pettersons misslyckade familj

Författare: Heidi Linde

Pym har en rätt misslyckad familj, åtminstone när hon jämför den med sina klasskamraters. Hon har två äldre syskon, tvillingar, som bråkar både med varandra, med Pym och med föräldrarna. Hon har en pappa som snarkar så högt att hennes mamma aldrig får sova utan går runt som en zombie. Det är alltid stökigt hemma hos familjen Petterson och allt som oftast blir det färdigpizza till lunch eftersom ingen hinner laga mat.

När Pym får i uppgift i skolan att skriva en sann historia om sin familj, om något som faktiskt har hänt, får hon därför väldiga problem. Hennes klasskamrater skriver historier om dramatiska förlossningar och förintelseläger. Någon skriver på vers och en annan har med sig rekvisita för att förstärka berättelsen. Den ena klasskamratens historia är bättre än den förra. Snart är det bara Pym kvar som inte har skrivit och hon börjar bli desperat. Varför kan det inte hända något spännande och lyckat i Pyms familj?

Smårolig bok som nog kan hitta och roa sina läsare i år fyra-fem. Men den innehåller en del lösa trådar och logiska luckor som jag inte gillar. Personer gör saker som känns omotiverade och delar i historien planteras in utan uppföljning eller mening. Jag lämnas med en lite irriterande känsla av förvirring.

Glasbarnen

Författare: Kristina Ohlsson

Billies pappa har dött i cancer. I ett försök att fly minnena bestämmer sig Billies mamma för att de ska flytta från sitt hus i Kristianstad till ett gammalt hus i Åhus. 

Billie upptäcker genast att det är något som inte stämmer i huset. Kan det vara så att det spökar? Tillsammans med den nyfunna kompisen Alladin börjar Billie utforska husets mörka historia. Ju mer de får reda på desto säkrare blir Billie på att de måste komma därifrån. Vad är det egentligen för fasansfullt som har hänt i huset?

Billies mamma tror däremot inte alls på historierna som Billie berättar. För henne verkar alltihop bara vara något som Billie kommit på för att få flytta tillbaka till huset i Kristianstad.

Kristina Ohlsson har skrivit flera deckare för vuxna. Glasbarnen är hennes första bok för unga läsare. Boken är kuslig och rakt igenom spännande med en oväntad upplösning.

Flyt som en fjäril, stick som ett bi

Författare: Elin Nilsson

Allt 14-åriga Miranda vill, är att simma och hon är så bra på det att hon går mot en plats i ungdoms-SM. Hon tränar 9 gånger i veckan och ger järnet varje gång, låter kroppen ta ut sig till max och hon älskar det. Hennes bästa vän sedan de var små är Johanna och de gör allt tillsammans, i alla fall då Miranda inte är på träning. När träningen känns svår har Miranda stöd av glada Johanna som uppmuntrar henne och skriver på sin populära blogg om hur kul de har tillsammans.

Mirandas familj däremot är allt annat än glad och stöttande. Hennes bror Elias kallar hon numera för amöban sedan han gav upp gymnasiet för att istället permanent rulla ner sin rullgardin, stänga sin dörr och leva i konstant mörker framför datorn och World of Warcraft. Miranda hatar honom och det han blivit och hon är ännu mer arg på sina föräldrar som på sin höjd gör halvhjärtade försök att få honom att börja leva ett normalt liv igen. Det går så långt att även mamman säckar ihop i ett uppgivet tillstånd och inte vill stiga upp ur sängen. Pappan är den enda som så och då visar lite tillstymmelse av intresse för hur det går med Miranda och hennes liv med simningen.

Ungefär samtidigt som Miranda lägger in en högre växel med träningen går också startskottet för när vänskapen med Johanna rämnar. Och det gör det med besked. Starka Miranda ser sig som en överlevare och medan betygen i skolan dalar växer hon i resultaten på simningen. Ända tills hennes axel säger ifrån och SM är hotat. Allt i hennes tillvaro hänger nu på en lös tråd och frågan är om hon är stark nog?

Att lyckas skriva en bok om simning, som läsare utan intresse för denna sport kan älska, måste vara en utmaning. Men jag kom på mig själv med att faktiskt gå igång när Elin Nilsson beskriver hur Miranda blir ett med vattnet, hur hennes muskler arbetade med maxtempo och det är intensiva intryck hon får av att vara i simhallen, hennes andra hem.  Språket är snabbt, det känns nära och det känns genomtänkt. Dock är det på flera ställen jag tycker att språket inte tillhör en 14-åring som t.ex. när hon ”livspusslar sig hem från simhallen”? Det finns dock fler exempel text att älska och som står ut och som man gärna läser en gång till som när Miranda beskriver hur hon finner styrka i sin starka kropp: ”jag är vacker så jag ryser” eller hur de jobbiga känslorna förstör hennes ”vattenläge”.  Bokens fokus ligger kring hennes simning och det är då boken är som bäst men även skildringen av den problematiska vänskapen till Johanna är fin. Man känner ångesten och oron mellan raderna och det är trovärdigt. Hennes förhållande till familjen och hennes bror hade jag dock velat veta mer om. Tyvärr lämnas det lite i skymundan och det är synd. Älskar dock beskrivningen av Malmö med omnejd, ett plus.

//ELINA

Vi måste sluta ses på det här sättet

Författare: Lisa Bjärbo & Johanna Lindbäck

Jens och Hanna träffas ute på puben först och hamnar i säng med varandra. Jens är nyseparerad och har en dotter på två och ett halvt, Hanna går sista året på gymnasiet och ska flytta till Paris så snart studenten är avklarad. Det är alltså inget guldläge för en relation direkt och de hörs inte heller efter den där enda natten.

Men så slumpar det sig så att Jens börjar jobba som personlig assistent för en kille som går i Hannas klass. Plötsligt träffas de varje dag och de börjar sakta men säkert inleda en relation. Det är bara det att Jens fortfarande är nyseparerad med barn och det är inte så lätt att hitta en fungerande balans mellan hans två liv. Han kan inte riktigt ge Hanna den plats hon vill ha, även om han skulle vilja.

En bok som är precis så fantastisk, underbar, rolig, ROLIG och romantisk som jag väntar mig med tanke på vilka som har skrivit den. Under läsningen sitter jag och tokflinar, tar en paus och kramar boken lite (när ingen ser) och gråter frustrerat, omväxlande. Detta blir årets julklappsbok till bonusdöttrarna (19 och 21 år)!

Lögnen på femte våningen

Författare: Do van Ranst

Jeff bor på femte våningen i ett höghus tillsammans med sin mamma och sin gravt utvecklingsstörda syster. Ju högre upp i huset man bor desto fattigare är man. Jeff har en kompis, Süleyman, som bor på elfte våningen, alltså bland de som är ordentligt fattiga. På de allra översta våningsplanen bor mest kriminella.

Höghuset och päronodlingen bakom utgör i princip hela Jeffs och Süleymans värld. De spenderar sin tid i Jeffs lägenhet, i trapphuset (där man om man har tur kan få se den vackra Souza Moen när hon slänger sopor i väldigt lite kläder eller Klumpfot som kompenserar sitt handikapp med ett par väldigt vackra bröst, enligt Süleyman) och i soprummet där de brukar sitta och prata skit.

Jeffs pappa är död. Hans mamma högg ihjäl honom med en kökskniv när Jeff var så liten att han inte kommer ihåg det. Åtminstone tror han att det är vad som har hänt. Det finns en fläck på vardagsrumsgolvet som enligt hans mamma är pappans blod. Nu har Jeffs mamma en ny pojkvän, Harry. Jeff avskyr honom med hela sitt hjärta och han funderar på om det inte skulle gå att bli av med Harry genom att avslöja att mamma har huggit ihjäl hans pappa? Snabbt måste han bli av med Harry, innan han övertalar mamma att sätta Jeffs storasyster på ett hem för utvecklingsstörda barn och på så sätt splittra familjen.

Jeff tar en något motvillig Süleyman till sin hjälp för att sätta i verket en minst sagt morbid plan med målsättning att skrämma iväg Harry.

Det här är en mycket speciell bok och jag har svårt att se vem av mina 670 elever den skulle kunna tilltala. Tyvärr. Svårighetsgraden i texten stämmer inte överens med huvudpersonens mognadsnivå, vilket alltid blir ett problem. Möjligen en väldigt tänkande och läsande kille i femman? En rätt snäv målgrupp hur som helst. Kanske skulle man kunna högläsa den? Den har en viss torr humor som en god högläsare kanske kan locka fram. För rätt barngrupp. Eventuellt.

Lite ihop

Författare: Johanna Lindbäck

Majken är inte speciellt intresserad av killar. Hon gillar att vara med sin bästis, Tessan, gå på stan och kolla kläder, fika, sådana vanliga saker. Och hon gillar att spela fiol.

Tidigare har det aldrig varit något problem att inte gilla killar. Hon och Tessan har haft annat att prata om. Men nu plötsligt börjar Tessan dra sig undan och vill inte vara med Majken längre. Det är som att Majken inte duger bara för att hon inte är så killintresserad. Istället hänger Tessan med Belinda, som hon och Majken alltid tyckt var så fånig.

Majken vill inget hellre än att Tessan ska vilja vara med henne igen och när hon lär känna den nya killen Ivan, som har gitarrlektion samtidigt som hon har fiollektion, kommer hon på en lysande idé. Om Tessan tror att hon är kär i Ivan och kanske typ lite ihop med honom kommer hon förstå att Majken är mogen och rolig att vara med.

Vad är det med Johanna Lindbäcks böcker som är så oerhört bra? Har jag funderat på. Språket är en grej, absolut, att hon skriver med så mycket humor och så klockren dialog. Och så lyckas hon få sina karaktärer att bli så levande. Det känns som om man känner dem, som om man har blivit vän med dem under läsandets gång. Ingen större skillnad på den här boken jämfört med hennes tidigare ungdomsböcker. Jag hoppas att hon fortsätter att skriva för yngre. Varför inte en bok om någon som går i sjuan eller åttan? Det är förvånansvärt ovanligt. Samtidigt längtar jag hem till "Vi måste sluta ses på det här sättet" som hon skrivit tillsammans med en annan stor favorit, Lisa Bjärbo, och som jag håller på att sluka just nu. Allt hon skriver är helt enkelt bra!

Anden i glaset

Författare: Ewa Christina Johansson

Juni ska sova över hos bästisen Fanny, som har föräldrafritt för första gången. Hela natten. Stella, som precis börjat i tjejernas klass, är också inbjuden.

Fanny tjatar om att de ska testa Anden i glaset. Juni vägrar, hon tycker att det är obehagligt och dumt, men Fanny lyckas övertala Stella att vara med.

Juni går ner på nedanvåningen för att hämta kakor medan de andra ställer sina frågor till anden. Plötsligt drar åskan in över huset och efter en fruktansvärd knall, som lät som om blixten slog ned, blir det kolsvart. Strömmen har gått.

Juni och Fanny upptäcker att Stella är försvunnen och att någon har ritat en blodröd ring runt bokstaven C på spelplanen. Först tror de att det är Stella som försöker skrämma dem, men när fler bokstäver dyker upp, fast Stella fortfarande är borta, börjar de förstå att den oskyldiga leken har släppt lös en ond ande i huset.

Riktigt creepy och lättläst, precis som författaren brukar skriva. Eleverna i år fem-sex kommer kasta sig över den här boken, det är jag övertygad om.