I Roger och Rebecka återvänder vi till Granträskåsen, till Vajlett och Ruts värld, från boken med samma namn. Vajlett, småskollärarinnan, har flyttat in hos postfröken Rut. Det är inget konstigt alls, lärarbostaden behövs till den nya folkskolläraren, magister Forsberg, och det är vanligt att ensamma kvinnor hyr ut rum om de har ett över. Att det ändå är något som är annorlunda med Vajletts och Ruts förhållande, det får inte komma ut. I synnerhet inte nu när Ruts son Roger har kommit för att bo med sin mamma, äntligen.
Samtidigt dyker det upp ett annat barn utan pappa i byn. Det är Rebecka som återvänder med sin mamma Ingeborg, vars strängt religiösa pappa hävdat att hon hade gått ner sig på myren. Men nu är gamle Abraham död och Ingeborg uppstånden, med oäkting och allt, därmed kommer två nya elever till fröken Vajlett i skolan.
I skolan har det också kommit en ny lärare, magister Forsberg som ska undervisa de äldre barnen. En välkommen avlastning för Vajlett. Men allt blir ändå inte bara enklare med den nya magistern. Gör han närmanden, eller är det bara Vajlett som inbillar sig? Och vad är det för tassande steg som hörs i trappan från lärarbostaden tidigt om morgonen?
I Karin Alfredssons böcker om det norrländska inlandet på 1950-talet finns många alvarliga problem, men de är lättsamt beskrivna och berättelsen flyter på fint. Vi får oroa oss alldeles lagom mycket för att Vajletts och Ruts förhållande ska bli avslöjat, för hur det ska gå för de fattiga ungarna i "Paradiset" när "Lapp-Johan" åker i finkan och mysa åt hur den strama Agda startar husmodersförening och hur Hulda i "Paradiset" blommar upp när hon slipper sin suput till make.
Passar främst gymnasiet, men kanske också en eller annan historieintresserad läsare på högstadiet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar