Queenie

Författare: Candice Carty-Williams

Översättning: Klara Lindell

25-åriga Queenie bor i London och jobbar på en dagstidning, ett jobb hon ansträngt sig mycket för att få efter att ha varit den första i sin släkt att plugga på universitet. Queenie har precis blivit dumpad och försöker förutom hjärtesorgen och jobbtillvaron på daglig basis även hantera psykisk ohälsa, trauman från barndomen, vardagsrasism och sexism. För att stå ut med att hon och hennes kille har tagit en paus börjar hon dejta. Ett problem är dock att de killar hon träffar inte är särskilt schyssta mot henne. Queenie blir utsatt för en hel del exotifiering, många killar försöker tänja hennes gränser och en del händelser hon är med om är våldsamma. Queenies självkänsla är i botten och killarna hon träffar är inte alltid sena med att utnyttja det.

Romanen liknar Bridget Jones dagbok menar många, och jag kunde inte låta bli att dra paralleller under läsningen heller. Historierna har sina likheter men i Carty-Williams roman finns nog ändå en hel del mer svåra ämnen, mycket samtidshumor och politiska diskussioner är närvarande på ett annat sätt.

Jag gillade hur som helst hur boken tog mig med storm och genom de flesta känsloyttringar – skrattade, grät och kände mig ibland rätt arg under de tre dagar jag slukade boken. Jag tror att många i samma generation som Queenie kan känna igen sig i mycket som hon är med om, men även att folk i helt andra åldrar kan tycka om boken. Romanen sållar sig också till den skara böcker som skildrar unga kvinnors vänskap på ett fint men trovärdigt sätt. Konflikter och hårda ord får ta plats kvinnor emellan, samtidigt som det också finns mycket kärlek och uppbackning. Jag älskade boken och tror den kan vara viktig läsning för många, av helt olika anledningar. Passar från de senare åren på gymnasiet och uppåt.

Albert Bonniers förlag, 399 s.