Författare: Lotta Olsson
Illustrationer: Maria Nilsson Thore
Jättemyrsloken betraktar sin stora långa näsa och begrundar vemodigt det faktum att han är ett så väldigt konstigt djur. Han går till sin vän hasselmusen för att dryfta detta faktum. Plötsligt tar samtalet en helt annan vändning: det blir som något fint att vara konstig, kanske är jättemyrsloken till och med världens allra konstigaste djur och kanske ska de anordna en konferens, eller kanske en tävling, för de konstigaste djuren. Jättemyrsloken börjar hoppas på att vinna.
En förtjusande bok om att vi alla är annorlunda och konstiga och ovanliga på olika vis. Utmärkt för högläsning i f-klassen och ettan. Fin layout och mysiga illustrationer gör att man gärna kan läsa den själv också när man kommit en liten bit på väg med den egna läsningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar