Äntligen en ny bok av Jandy Nelson! Bara så att ni vet: Jag älskade hennes debut Himlen börjar här! I sin nya bok återkommer författaren till samma teman - sorg och förlust kopplat till skuldkänslor. Här finns också en berättelse om syskonskap, att vara ärlig mot sig själv och andra och att finna sin väg i livet. Den utåtriktade Jude och den tillbakadragna Noah talar växelvis, berättelsen tar sin början när tvillingarna är 13 år gamla och slutar när de är 16.
Båda syskonen är konstnärligt begåvade men det är Noah som tecknar hela tiden. När han inte tecknar skissar han i huvudet och tolkar det han upplever i bilder. Bägge söker konstskola men av skäl jag inte ska avslöja är det bara Jude som kommer in. Detta leder till en djup schism dem emellan och de slutar tala med varandra. När de drabbas av en stor sorg kan de inte mötas och de glider allt längre från varandra. Parallellt får vi följa flera olika kärlekshistorier; Noahs himlastormande förälskelse i den nyinflyttade grannen Brian, Judes kärlek till Oscar, berättelsen om föräldrarnas relation och mammans hemliga kärlek. Boken har vissa övernaturliga inslag men man kan välja att tolka dem på ett psykologiskt plan.
Jag tyckte att språket var så vackert och samtidigt använder Jandy Nelson på ett träffsäkert sätt moderna uttryck. Berättelsen känns genuin och man liksom badar i de strålar vi ser på det fina omslaget. (Tyvärr har den svenska utgåvan ett helt annat omslag som går i rosa, kanske är det mer tilltalande men skrämmer troligen bort de manliga läsarna.) Jag rekommenderar boken till läsvana från 15 år och upp. Hoppen i tiden och växlingarna mellan berättarrösterna gör den kanske lite svår för den som inte läser så mycket.
Boken är översatt till svenska under titeln Jag ger dig solen av Emö Malmberg, Gilla böcker förlag, men jag kunde inte vänta på den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar