Författare: Viveka Sjögren
Kalle heter egentligen Santos, men när han och hans mamma och småsyrrorna flyttar med mammas nya kille, Anders-mannen, från Stockholm till den lilla hålan Hassela vill han heta något vanligt. Något som inte får alla att anta att han är en kille som slåss, svär och stjäl. Det är han visserligen, men det behöver ju inte märkas på namnet i alla fall. Så han väljer Kalle istället. Vanligt, enkelt svenne-namn. Alla heter typ Kalle.
Men även Kalle slåss, svär och stjäl. Boken är hans berättelse, som han skriver intagen på ungdomsvårdsanstalt, där han blickar tillbaka och berättar om sitt liv. Han berättar om sin deprimerade mamma och sina rosa, popsmurflyssnande systrar, som han aldrig haft något band till, om sin Bolivianska pappa som är död, om skolan och problemen med att sitta still och lyssna, jobba, fatta, orka, om alla slagsmål, all ilska. Om vännen Josef vars porrintresse ska visa sig få katastrofala följder. Om alla pepparkaksbjudande, ickeförstående kuratorer, som alltid heter Gun eller Karin och som sliter sitt hår över hur hopplös han är.
Och så skriver Kalle om Heidi. Hon som plötsligt får världen att bli annorlunda.
Svart, hemskt, gripande om en kille som hela tiden hamnar snett, väldigt snett.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar